måndag 25 mars 2013

Smakligt men lite blekt om mat

Smakar en tidning mer om den är tjockare?
Och dessutom att Mersmak blir särskrivet Mer Smak?
Coop försöker trollerinumret med sin konsumenttidning.
Den heter Mer Smak.

Första intrycket är att den går i min smak.
Pappret är matt och blekt, något som jag tycker en tidning ska använda när den vill skapa lite egen profil.
Och visst lyser den upp lite jämfört med den förra varianten.

 
Omslaget är ljust och fräscht med signaler om vår och sommar.
Bilderna ger ett mjukt och skönt intryck.
Rubrikerna är diskreta, i flera fall mycket små, och slår inte ihjäl bilden
Klart bättre än det gamla.


Vid genomgången blir jag lite tveksam.
Texterna ser bleka ut och då själva typsnittet som används till recepten. Visst går det att läsa, men är svagt och går inte rakt in i ögonen.
Svårare blir det med en bakgrund i grönt, rosa eller blått.
Typsnittet en variant av sans seriffer - min käpphäst för att klaga.


 
Att texten känns blek är märkligt eftersom det är tidningen Vi som gör nya Mer Smak.
Både Vi och Vi läser har jag hyllat förut just för att de är lättlästa med utmärkta typsnitt.
Lite mer svärta i recepttexterna hade inte slagit ihjäl tidningens ljusa och luftig intryck. I gamla Mersmak var recepten lättare att läsa, kanske beroende på själva pappret.


 
En mattidning brukar mest innehålla läckra bilder och recept. Så även i Mer Smak. Jag hittar tre andra reportage: deckarförfattaren Mari Jungstedt bjuder in i sitt kök, Kreta har många smaker att bjuda på och en mejerist hyllar Coops fil.
Här är texterna ok, även om jag gärna hade sett lite högre grad.

Konkurrensen är tuff mellan tidningar om mat. Mer Smak sänds hem till Coops trogna kunder. Närmaste konkurrent kan vara Icas Buffé. Där är texterna lättare att läsa.

Coop har förlorat mycket i matmatchen mot Ica som har rolig tv-reklam och kanske är roligare att handla hos också.
I tidningsmatchen tycker jag Mer Smak tar ledningen, trots mina synpunkter.
Den är ljus, fräsch och ger lite förväntan att det trots vädret blir en vår och sommar.

torsdag 21 mars 2013

Snyggt förpackat - men bara bostadsbyggen

Den damp ner på hallgolvet med posten:
Moderna hem.
Ännu en tidning i en överetablerad nisch…
Titeln kände jag dock igen.


I vit text, nästan helt osynligt skymtade ”Riksbyggens bomagasin med bostäder i hela landet”.

Och det var inte den jag tittat i förut. Den förra varianten kallade jag mer för en produktkatalog (bild längst ner).
Jag får säga samma om Riksbyggens variant.

Kommande lägenhetsbyggen

52 sidor hittar jag en text som kan kallas redaktionell:
Bo Rappne, som nästan alltid finns i en sån här tidning, skriver om hur grannar i ett område lyckades skapa en hel
blomsteräng.
Resten var Riksbyggens kommande bostäder.
På fyra sidor kläms dock in om balkongliv och om hur väggar kan dekoreras med olika saker -  rak info om prylar, priser och inköpsställe.

Sett efter omslaget skulle jag kunna kalla det vilseledande.
Omslag och rubriker ger en klar signal om heminredning
Titeln kan vara registrerad av någon annan.
Men allt är bara en reklambroschyr.

Fina inredningsbilder.
Riksbyggen gör det dock snyggt.
Formatet är lite annorlunda och känns spännande.
På 14 sidor finns också inredningsbilder som inte skiljer sig så mycket från ”riktiga” heminredningstidningar.
Säkert frestar det till någon av de kommande bostäderna.

Annan tidning - samma namn

Den här mixen av katalog och reklam, som flera företag satsar på, växer och närmar sig mera kundtidningar. Ofta blir de ett hot mot etablerade magasin.
Om Riksbyggen lägger in lite mera redaktionellt material i sin Moderna hem, så kan den nog locka många läsare.


PÅ MÅNDAG: En uppfräschad tidning med Mersmak...

måndag 18 mars 2013

Ny form men en butter signal mot läsaren


Gråsvart och en butter gubbe som blänger på läsarna.
Bättre omslag kan en tidning ha.
Dessutom en tidning som är nydesignad och ska ge tips till andra tidningar hur de ska lyckas.
Allt om tidskrifter förbryllar med sin nya form.

Jag har skrev om tidningen för tre år sedan.
Då hade jag en hel del kritik på att den var extremt svårläst: en lite svag brödtext. men främst ofoget att använda typsnittet Sans seriffer i små notiser och ofta lägga texten i färgplattor.
Allt är borta i den nya formen, men det beror nog inte på mina synpunkter.
Hjälp har de haft av designbyrån AWXT4 som har en stor bredd i att göra om tidningar.

Breda textspalter och teckningar i stället för bilder.
Den buttre mannen på omslaget är Expressens Thomas Mattsson.  På insidorna ser han något gladare ut. Eller kanske är han bara belåten. Mattsson vill sno läsare från befintliga magasin. Expressen vräker ut massor av nya, billiga tidningar.
Amelia Adamo säger att det gäller att ha en plan för nedläggning klar redan vid starten. Den tanken har inte Mattsson.
Vägen till en tidnign. Många uppslag ser ut så här.
Ett tema i AoT är tips för att starta nya tidningar - vilket man inte ska göra, enligt bedömare.
Men flera försöker och några lyckas.
Två av dem har jag redan skrivit om: Moped klassiker och Books & Dreams. Båda är nischade mot läsare med ett specialintresse - grunden för att en tidning ska lyckas.

Grafik om vägen till tryck av tidning.

Jag är inte så säker på att AoT:s form är den rätta för att fånga in läsare. Breda textspalter, få bilder, i stället tecknade porträtt, och lite svår grafik ger en stram profil. Men lättläst är det. Omslaget
är också väldigt svårt.

AoT ska inte locka i tidningsställen. Den vänder sig till fackfolk som får den hemsänd och då behöver den kanske inte vara djärv.
Riktad till mer ”vanliga” läsare skulle jag ge det här rådet: använd typsnitten som förebild för en lättläst tidning, men variera med en roligare layout som överraskar lite här och där.

torsdag 14 mars 2013

Många sidor kan göras på ett och samma sätt



Fler och fler dagstidningar med samma ägare inleder samarbete och gör tidningarna likadana.
Mindre personal behövs och pengar sparas.
Färre prenumeranter och mindre annonsinkomster tvingar fram detta.

Två stora är Dagens Nyheter och Sydsvenskan som

Sydsvenskan Resor
redan har ett visst samarbete.
DN Resor
Hittills har det förnekats att något större är på gång.
Dagens Nyheter ska spara in på 80 medarbetare och Sydsvenskan står inför en flytt till mindre lokaler.
Något mera är på gång.


Rikard Frank, utvecklare på Dagens Nyheter säger så här om samarbete:

- Att byta sidor med varandra är den sämsta formen av redaktionell samverkan och jag tror inte alls på den modellen. Du spar inga pengar och du förstör den lokala profilen vilket leder till undergång.
DN Motor
Sydsvenskan Motor

Men visst går det att samverka mera och ändå behålla den lokala profilen.
Jag har tittat i de båda tidningarnas helgupplagor och här har de mycket av samma material, men gjorda på två olika sätt och ställen:
DN Mat

*Inrikes: Mycket är från TT och andra byråer.
*Utrikes: Mest från Reuters och fristående medarbetare.

*Mat.
*Vin och drycker.
Sydsvenskan Mat
*Bilar och motor.
*Resor
*Ekonomi.

Allt detta går att samordna. En person skriver, sidan redigeras på ett ställe och är likadan i båda tidningarna. Troligen sker detta i Stockholm.
Läsarna i Stockholm och Sydsverige märker ingen skillnad.
Rubrikstilar, brödtext och layout är redan till stor del samma. Bara mindre ändringar behövs.
En del medarbetare tappar sitt uppdrag, men kan lösas smidigt. Medelåldern är ofta hög.

Lokala editoner Sthlm och Malmö.

Lokalt material profileras till andra delar:
*Olika förstasidor.
*Editionerna Malmö och Sthlm.
*Sporten.
*Lokalt näringsliv.
*Kultur och nöje.


Detta skrivs och redigeras i Stockholm och Malmö. Den lokala profilen på orterna förstärks extra.
Det skulle förvåna mycket om detta inte genomförs under året, trots förnekelser som nu sker.

PÅ MÅNDAG: Tidning om tidningar i ny stil.

måndag 11 mars 2013

Expressens varumärke ingick i tidning för Ullared



Shoppingeldoradot Ullared har köpt Expressen!
Nej, riktigt så är det inte. Men nära.
I förra veckan dök en hel tidning upp som hette ULLARED.
Logon var i exakt samma typsnitt som Expressen.
Getingen fanns med.


Thomas Mattsson stod som ansvarig utgivare.
Tidningen följde med de lokala editionerna GT i väst och Kvällsposten i syd.
Som chefredaktörer stod deras respektive chefer.

Hela tidningen handlade om Ullared.
GT:s redaktionschef stod som redaktör.
En tillfällig vikarie på GT hade skrivit alla texter. En före detta redigerare hade redigerat sidorna.
Var det här reklam eller redaktionellt?

Inte reklam?
Frida Boisen, chefredaktör på GT, svarade till Dagens Media:
- Det här är inte textreklam! Det är flera journalister som skrivit i den.
- Vi har intervjuat människor och gjort guider. Ullared är ett fenomen.

Lennerhov intervjuas
Till hälften går det att hålla med Boisen.
Personartiklarna kunde gått fristående i huvudtidningen: om Ullareds skapare Göran Karlsson, den nuvarande vd:n Boris Lennerhov intervjuas, liksom profilen Morgan och shopparna Ros-Marie och Kjell.
Men resten var ren reklam och info om Ullared.


Lika som bär.
Främst reagerar jag på att Expressen sålt ut sin logo!
Samma typsnitt och getingen infälld.
Varumärke och logo brukar varenda företag skydda.
Många andra strider har uppstått om likheter och snyltande.
Men Expressen säljer hela logon och getingen.

Tips om boende med priser. Reklam?

Ullared har säkert betalat bra för bilagan. Tillsammans med flera andra annonsörer är den lönsam för Expressen.
Läget blir alltmer krisartat för kvällspressen med tapp i upplagan. Förtroendet ökar knappast när varumärket säljs ut.
Expressens vapen att möta nedgången är med flera magasin. Varje vecka dyker någon ny upp: billiga, snygga och lätt att ta till sig för ögat -  men ändå mest reklam och produktinfo. Det egna redaktionella minskar.
Annonsinkomsterna är goda.


Ullared var en bilaga i huvudtidningens format. Liknande  ramlar ur varje vecka. Flera kommer.
- Det är en del av vår redaktionella satsning med redaktionella bilagor, säger Frida Boisen till Dagens Media.
Den här gången var inte anställda journalister inblandade.
Men det är bara en tidsfråga innan de också får skriva reklam- och infotexter.


I VECKAN: Hur lika kan Sydvenskan och Dagens Nyheter bli?

torsdag 7 mars 2013

Gammalt blir nytt i trendigt vintage


Vintage.
Ordet dyker upp allt oftare om möbler, kläder och prylar.
Vintage är en tidning som fångar in trenden.
Med glada färger på omslaget, 50-talslook och Elsa Billgren i smårutig klänning och kolorerat ansikte, så är tonen fångad och tidningen sticker direkt ut framför läsaren.

Expressen ger ut Vintage som en av många massproducerade magasin.
Riktig ny är tidningen inte, den har kommit förut.

Vintage om bilar.
Nyheten är mera att det här numret gjorts av en speciell redaktör.
Kritik har riktats mot att Expressen bara kopierar andra befintliga tidningar.
Vintage finns redan som titel av ett annat förlag. En riktig grabbtidning om äldre bilar.
Expressens Vintage har kvinnlig ton så det nästan doftar om det.

Vintage har blivit en trend. Ordet står för något som är använt eller bättre begagnat.
Vintage pumpas in fem gånger i rubriker på omslaget och i nästan alla rubriker på de första insidorna.
Och nu ser jag att jag redan skrivet ordet sju gånger!

Som mode i vilken tidning som helst.
Inte mycket i tidningen gammalt och slitet.
Nästan allt som visas är nytillverkat efter en äldre stil.
Visst finns någon sliten möbel som snyggats till, annars är det nytt - nästan som en reklamkatalog över prylarna: vem som tillverkat, priset och var de säljs. Vissa sidor är som annonser.
Fem sidor är som en modekatalog.

Elsa Billgren - som i ett dockhem.
Däremellan artiklar med personer som visar sin livsstil.
Elsa Billgren verkar leva i ett helt gammaldags dockhem.

Kändiskrögaren Marcus Samuelsson visar sin lägenhet i New York.
Ett ungt par med en lägenhet i superläge, inredde i vintagestil.
En kille har en butik med de rätta kläder.

Marcus Samuelsson i New York.
Två tjejer driver ett kondis i stil från en annan tid.
Butiker i London säljer de rätta grejerna. 


Och så finns det mat. Vintagestuk är tydligen fransk bistromat.
Jag hade gärna sett klassiskt helsvenskt: Raggmunkar med knaperstekt fläsk och rårörda lingon. Äkta rotmos med fläsklägg och senap.
Men det är kanske lite tjusigare med ”svarta oliver med herbes de Provence.”


Lite mycket annons för prylar.
Magasinet har två viktiga signaler som jag tycker en ny tidning ska ha som vill skapa profil:
Limmad rygg och matt papper.
Snyggt är det och mest lättläst. Jag kan klaga lite på bildtexter som göms i bilder och att det blir onödigt svårläst med tunn vit text i en ljusblå platta.
Vintage har  lyckats fånga trenden med rätt form, papper och innehåll.
Låt vara att jag kan tycka det är mycket annonskatalog.

måndag 4 mars 2013

"En tidnings lokala känsla får aldrig försvinna"


Dagens Nyheter är en av fem tidningar som fått pris som en av världens bäst designade tidningar.
Det är Society for News Design som delar ut priserna varje år.


Rickard Frank är designutvecklare på Dagens Nyheter och han har förut fått priser för sin formgivning, bland annat för Trelleborgs Allehanda, där han varit chefredaktör.

Rickard Frank - prisbelönad formgivare
*Grattis till utmärkelsen! Hur vill du själv beskriva DN:s förnyelse det senaste året?
- Stärkt identitet genomgående i allt vi gör. En design som hela tiden stärker upp innehållet och berättandet. Kontraster och stor variation där olika typ av innehåll presenteras på olika sätt.

*När jag ser de tyska prisbelönade sidorna så ser de ut som de alltid gjort med enorma textblock, ofta utan mellanrubriker. Varför förändras aldrig deras stil?
- Alla länder har sina traditioner och läsarna gillar sina tidningar just därför.

*I dag styr ekonomin och många tidningar samordnas i en grundbas och byter bara vissa lokala sidor. Känns det inte hämmande och begränsar all kreativ förnyelse?
- Absolut, det är den snabbaste vägen till att bli nedlagd. Den lokala känslan får aldrig försvinna. 

*Du samordnar nu DN:s och Sydsvenskans gemensamma sidor. Blir det någon större skillnad i utseenden på sidorna mellan Stockholm och Malmö då?
- Det stämmer inte. Dagens Nyheter och Sydsvenskan har inte några gemensamma sidor (se föregående svar). Vi kommer att göra ett fåtal gemensamma temamagasin (Resor, Mat etc) under året som har utgått från Sydsvenskans grundform, men där varje tidningen har sin egna stil i de större grafiska inslagen.

*Ett liknande exempel är hur Expressen helt slätat ut Kvällspostens profil. Påverkar inte sånt här läsarna?
- Svårt för mig att svara på. Jag har inte följt Kvällsposten på så nära håll att jag kan se förändring. Som jag svarade tidigare så måste den lokala profilen alltid bevaras och vårdas.

*I lilla Trelleborgs Allehanda har du skapat en lätt och uttrycksfull layout. Varför går inte den stilen hem i en större tidning?
- Det tror jag skulle fungera alldeles utmärkt. Trelleborgs Allehanda är ju som en blandning av Sydsvenskan och Dagens Industri ungefär.

*Om du fick fria händer, helt utan påverkan, att skapa en dagstidning - hur skulle den layouten skilja sig från dagens?
- Högre kvalitet och färre måsten.
 

*Nämn någon svensk dagstidning och någon månads/veckotidning där du uppskattar formen.
- Jag befinner mig just nu i Danmark på juryuppdrag för SND/s och en spaning härifrån är att de norska veckomagasinen är väldigt spännande tidningar. Dagbladets Magasinet, VG:s Helg och Dagens Næringslivs D2 inspireras jag mycket av.