måndag 28 augusti 2017

Elegans när hästar är en livsstil

Hund, katt – och häst.
En naturlig trippel i min genomgång av djurtidningar.
I förra veckan var det också mycket hästar med EM i ridsport i Göteborg.
Equipage är en av tidningarna för hästälskare.

Sveriges livsstilsmagasin för ryttare” står det i liten stil över logon.
I en annan beskrivning kallar den sig ”ett lite vackrare, mer inspirerande och väldoftande magasin för oss med hästar som livsstil. Innehållet är skräddarsytt för alla oss som rider, tävlar...”
Visst är det glassigt; blankt papper, snygg layout och lättlästa texter.
Som magasin är ekipaget fint förpackat.

Omslaget är dock inte direkt lyckat. Equipage är inte ett helt lätt som tidningsnamn som ger signaler till hästar. Ett hästhuvud lyser dock och täcker delar av logon.
Ingen av rubrikerna lockar läsaren, dessutom är de svårlästa.
distanser” är tydligaste ordet och säger kanske lite till ridälskare. ”mediokra gångarter” syns också, men är inget bra ordval i en rubrik.
Övriga ord är små och dessutom i en mix av olika stilarter. En variant är handtecknad och helt omöjlig att läsa.
Omslaget behöver en ordentlig putsning.

Jag hinner bara öppna magasinet för att möta en överraskning: innehållsförteckningen är utlagt på fyra sidor (!) varav två är annonser (ovan). Stor och tydlig stil på alla artiklar.
Det är en signal till nästa överraskning längre fram: alla texter är med nästan dubbelt avstånd mellan varje rad! Ljust och lättläst, även på vissa sidor där text är lagt på svagt färgad bakgrund. Varianten med det stora radavståndet har jag inte sett förut i någon tidning.
Om texten varit med vanligt radstånd hade jag sagt att det behövts större grad i stilen för att vara behagligt läsbart.

Med 17 större reportage på 92 sidor får läsaren mycket matnyttigt och kunnigt som hör till hästlivet. 12 sidor är annonser, de flesta placerade i början, så läsblocket blir koncentrerat, utan att vara tungt.
En professor förklarar hur ägaren ska avslöja om hästen känner smärta. Ett knep är att prata med djuret och studera uttrycken i ansiktet i minst fem minuter. Upprepas samtalen och om uttrycken förändras kan det vara en signal på smärta.
En häst som mår bra får översyn varje dag, som att kolla ben och hovar och känner efter om svullnad.  
I hästfolkets livsstil är förstås djuret i centrum, både i skötseln och användandet.
Chefredaktören Camilla Ramfelt McCarthy lyfter också fram det som viktigt i sin krönika. En debatt har rasat om hur en del ryttare driver sin häst för onödig stress vid de stora tävlingarna.

Kolik är det värsta för både hästen och ägaren (ovan). När det är över gäller det att vara försiktig med utfodringen av strå.
Hästar är vetgiriga och vill lära sig nya saker. De anses förstå upp till 200 ord och vill göra mycket. Ägaren kan lära ut nytt och gärna belöna framgångar med att klia på rätt ställe.

Mycket mera finns: en domare lär ut hur bedömning sker vid dressyr (ovan), löshoppningens ABC ges i en snabbkurs, en ridbana ska ha rätt underlag och skötas om, att rida långa distanser kräver lite planering, både för ryttaren och hästen som bör ha klart för sig hur lång sträckan ska bli. Kanske behöver ryttaren också en matsäck med sig eller i alla fall äta rätt. Flera sidor med matnyttiga tips finns, som veganska pannkakor eller mango- och chiabars (nedan).
Vissa uttryck är självklara inom dressyr, som att hästen ”sätter under sig”, något som inte alla har klart för sig. Det handlar om hur hästen vinklar bakbenen, tar emot vikten på bakdelen och får rätt balans.
Och så har vi det där med elegans och livsstil. Det gäller hästen också. Snygga hästboots är en marknad som vuxit och varianterna är flera, från diskreta färger i blått till färggladare i orange eller rosa (t h).
 
Ryttarfolket håller också hårt på den egna stilen; välputsade stövlar, välsittande byxor, passande tröja eller jacka och en hjälm på huvudet. Allt valt efter rätta och ”fina” märken, kan man tänka. Lite av det kommer mera fram på uppslaget Noga utvalt (ovan) med prylar som behövs: snygga snoddar, ridhjälm med solhattslook, färggranna grepar, sofistikerade smycken, resväskor och rätt skjortor och tröjor.

Equipage är snyggt rakt igenom när man vant sig vid det ovanliga radavståndet. Texterna är inte särskilt långa. Till de flesta finns en ramad faktaruta under olika pigga vinjetter.
Andra grafiska signaler är en prickad lodrät linje i kanten som slutar med en vinjett. Citat rycks ur texterna och blir ett alternativ till liten rubrik (ovan). Mager stil växlar med fet för att framhålla något. Många ord som kan suga in läsaren i texten, även om en del kan uppfatta det som svårfångat.

Bilderna är många – ensamma hästar eller ihop med ryttare. Variationerna är inte så stora, och flera kan tyckas likadana, men de flesta visar olika instruktioner. Inga bilder dras upp över två hela uppslag. Som mest går det i två olika reportage över i en spalt på motstående sida. I båda fallen börjar rubrik och ingress på högersidan och sedan ett hopp tillbaka till vänstersidan för att börja läsa texten. En sådan vändning kan ibland bli förvirrande, men här funkar det.

Jag är inte helt förtjust i stilbytena som sker i rubriker. Ett ord lyfts fram stort i avbrytande stil (exempel ovan). Ofta blir det bättre att köra det viktiga i samma stil och ha en under- eller överrad i avvikande.
Och hur är det då med att upprepa ordet häst i rubriker? Bara i fyra stora reportage hittar jag häst/hästen/hästar. Ett stort steg framåt jämfört med tidningarna för hund och katt.

måndag 21 augusti 2017

Lite mera klös skulle ge ett lyft

Som hund och katt - när två inte är överens.
Men magasinen Kattliv och Härliga Hund är överens – med samma misstag: De upprepar hund och katt i för många rubriker.

Kattliv har på omslaget katt i sex av totalt åtta rubriker.
På insidorna finns det i nästan varenda rubrik utom i tre.
Märkligt att en specialtidning ska göra sådant misstag. 
Härliga Hund tog jag upp förra veckan och skällde mycket på rubrikmissarna. 
Jag säger samma om Kattliv – läsarna fattar att artiklarna handlar om katter! Fånga något intressant i andra ord.
I löpande text kan det vara svårt att undvika samma ord, om det nu handlar om hund eller katt. Men inte i rubriker i specialmagasin.
 
Kattliv är allmänt dåliga på rubriker. Mest är det överskrifter om ämnet.
Jag fångar ett exempel i uppslaget ovan: 
Internationell kattutställning i Malmö. 
Ingressen borde också varit vassare:
Kattliv besöker Sydkattens internationella kattutställning i Malmö, där totalt 1 000 katter ställs ut i två dagar.”
Här, och i en del andra texter, märks att det är entusiaster och kattkunniga personer som skriver, men att de inte är så journalistiskt rappa.

Annars är magasinet ambitiöst med att sprida kunskap. Precis som Härliga Hund så delar de in allt i block under vinjetter: profilen, raser, godis, klimat och miljö, hälsa och beteende, kultur, reportage och ateljén.
Tyngsta reportaget handlar om My Skarsgård och hennes katter Skrållan och Melker. Två ungar som kom till familjen trots att pappa Stellan, skådespelaren, var emot det. Men han mjuknade snart och blev nästan meste beskyddaren av djuren.
Här gör Kattliv en miss på omslaget. Där skulle My varit med i en bild, kändiseffekten med namnet lockar alltid fler läsare.
Även insidorna har en miss i rubriken. Det räcker inte med namnet My Skarsgård. Artikeln innehåller en hel del intressant om familjen och djuren som borde lyfts fram.

Omslaget har en näpen bild av en Russian blue med varma ögon och tungan som slickar nosen. En bild som direkt griper läsaren.
Russian blue är rasen som presenteras i detta nummer.
Typiskt för den är den korta nosen, de mandelformade intensivt gröna ögonen och öppna, stora öron. Muskulös och graciös kropp, tjock och silkeslen päls är andra krav.
Uppfödare jobbar hårt för att hålla de speciella linjerna. Det är tufft att vara ”fin” katt. Rasen har förändrats de senare åren. Från en litet ensamdjur är det nu en kärleksfull och aktiv familjekatt.

Klimatförändringar oroar många, även kattmänniskor. Det kan påverka djurens liv om det blir någon grad varmare (ovan). En förändring kan ge fler ungar när honkatternas parningssäsong på våren blir längre.
Det här upp-
slaget blev onödigt svårläst när texten lagts in i bilden i färgad bak-
grund.
Att ha koll på var katten finns är nästan omöjligt för det flesta ägare. Ett sätt att kontrollera dem är elhalsband eller osynliga elstängsel (ovan t h). När katten närmar sig stängslet ger halsbandet ifrån sig ett ljud. Bryr sig inte katten om det och går vidare mot stängslet får den en mild elstöt.
Hur det kan påverka djuret studerar nu olika forskare.
Både de här uppslagen var onödigt svårläst när text lagt in i bilden med grön eller orange bakgrund.
Texterna har liten grad och är svårlästa. En höjning skulle ge ett stort lyft för läsbarheten. De mindre notiserna är ännu knepigare för ögat och bildtexterna, som ofta är inlagda i bilderna, är kursiva och inte heller de lättaste.
Hela magasinet skulle må bra av lite större texter och en översyn av typsnitten.
På bilderna är katterna ibland ensamma, men ofta någon människa som gosar med dem.
Annonserna är ganska många och om mat, mediciner och försäkringar. Men det finns också en speciell dammsugare som sägs vara extra bra på att suga upp håren.

Katter med klös (ovan) är ett större reportage (katter nämns tio gånger i ingressen!) om deras mentalitet  som också kan sägas fånga magasinet: Kattliv behöver lite mera klös i rubriker, ingresser och layouten. Många fler läsare och prenumeranter skulle då fångas in. För katten är ett djur som engagerar människor.
Med tidningen följde en påse med ”oemotståndliga snacks till din katt” (th). 
Jag provade inte, men en grannes katt  fick det.
Motvilligt åt han till slut av godiset efter att det legat framme en stund när inget annat erbjöds.

måndag 14 augusti 2017

Härligt - men lite för mycket hund

mycket hund.
Härliga HUND heter magasinet.
Hund är ordet på varenda sida.
Alldeles för mycket hund på 84 sidor.

Ett specialmagasin i ett visst ämne ska förstås bara innehålla detta.
Men jag reagerar starkt på att ordet hund återkommer i nästan varenda rubrik.
På omslaget finns hund med 11 gånger förutom vinjetten.
På insidorna finns hund i 11 rubriker i de 16 stora artiklarna, plus i massor av mindre notiser.
Det är lika många gånger för mycket och direkt en nedvärdering av läsarnas intelligens.
Heter tidningen Hund, innehåller bilder på hundar och texter som handlar om dem i olika situationer så fattar läsarna det.
Det här är ett nybörjarfel eller i en tidning som tillfälligt tar upp ett speciellt ämne.
Men i ett specialmagasin som kommer varje månad, som sköts av proffs, får det inte förekomma.
Snarare är det en brist på ordkunskap och förmågan att kunna fånga in läsaren med en lockande rubrik.

Efter denna lite besserwissiska uppläxning är det dags att titta på resten av magasinet – och då blir det genast mycket bättre.
Hund är i formatet lite större än A4. Det ger tyngd i handen och andas kvalité. Layouten är ljus och luftig och texterna sällan långa. Vid en första titt kan typsnittet verka lite blekt men är helt ok att läsa, så det kanske mest är en vanesak. En lite större grad hade dock gett ett lyft.
Bilder kan lätt bli näpna och med ögon som direkt vädjar till läsaren. Men här är det alltid hund och människa, de som hör ihop, är bäst för varandra och behöver lära sig lite i umgänget.
 
Omslagets bild är alltid en kändis med sin hund och båda tittar varmt mot läsaren. I det här numret är det sångerskan Elisa Lindström (ovan)och hennes tollaretik Ziva som funnit varandra. Mamma var hundrädd, så Elisa fick vänta med att skaffa Ziva tills hon flyttade hemifrån. Nu är de ett tajt par som har en sak gemensam: de är morgontrötta.
En nystartad serie handlar om unga som skaffar sig hund. För Nathalie i Malung blev beaglen Trudy och irish soft coated wheaten terriern Nessie början till ett helt nytt liv. Många nya vänner och två som alltid behöver henne – eller lika mycket varandra.
 
Sen börjar reportage om allt det praktiska och roliga som både djur och människa behöver lära sig:
För barn är det nyttigt att tidigt lära sig umgås med familjens jycke. Roliga lekar där båda kan vara vara med är en väg (ovan). Cirkuskurser är en annan metod. För ett hundtokiga minstingar blir det roligare om egna rummet (t h) får inredas i en ton som påminner om den fyrbenta vännen.
Gympingtrenden hittar ofta nya träningsmetoder så varför skulle det inte också gå att gympa med hunden! På fem sidor visas roliga övningar och av bilderna att döma verkar båda parter ha kul.

Alla artiklar sorteras in under olika vinjetter där husse och matte får insikt i att det inte bara är att klappa jycken och se den som ett trevligt sällskap.
I Beteendeskolan får läsaren veta varför hundar jagar cyklar (ovan). Det är farten de älskar.
I Hundliv får ägaren lära sig att cykla säkert med hunden. En annan artikel tipsar och kreativitet för att hitta nya vinklar när hunden ska fotograferas. I Hundskolan får jycken lära sig konsten att gå fint vid barnvagnen (ovan t h)och i Hundaktivitet visas att drag är kul för vissa raser, gärna med husse efter på cykel.
Hundhälsa tar upp kollen på sporrarna.
I Hundforskning upplyses om att hunden förstår mycket mer än vad många tror. Det är dags att se allt med nya ögon och förstå varandra bättre.

Allt detta och lite till ger mycket hund på 84 sidor.

I Hundporträttet presenteras i varje nummer en ras. Den här gången är det Aslan, en pigg flatcoated retriever som gillar när det händer grejer. Han är med på allt.
Månadens sötnos är Minna, en 11-åring och blandning mellan engelsk cocker spaniel och tibetansk spaniel. Den lilla notisen har lagts in en rosa platta med vit text och blev onödigt svårläst.
I bak-
vagnen presen-
teras måna-
dens raser. Tre olika jyckar i bild och med text om deras egenheter.
Annonserna handlar mest om mat och olika prylar, bland annat kan det vara bra att skaffa solglasögon till jycken (ovan t h)

Hund är ett matigt magasin med massor av tips och råd till hussar och mattar. Ljust och lätt och med mycket entusiasm. Bara redaktionen kan lära sig att inte i varje rubrik tala om att artikeln handlar om hundar.
I en uppmaning till läsarna efterlyses synpunkter på vad som är bra och mindre bra och hur magasinet kan bli bättre. I pris utlottas en present eller prenumeration.
Jag räknar inte med att få varken present eller en prenumeration för mina synpunkter i det här inlägget.

måndag 7 augusti 2017

Mest smink och reklam för unga tjejer

Sommaren, om det nu varit någon, och semestern har tagit slut för många.
I de sista dagarna bläddrar jag i Vecko
revyn nr 4, som var sommarens nummer. En tidning för unga tjejer och vad som kan vänta dem under några ljusa dagar.
Signalerna är snygga kläder, snygg kropp, snygga killar, sex, bröst som säger något, smink och horoskop som spår heta dagar.
Veckorevy är egentligen fel namn. Tidningen kommer varannan månad.

Det kan vara lite svårt att skilja med vad som är redaktionellt och vad som är reklam. På många sidor har redaktionen plockat fram produkter med smink, krämer och kläder. Tydliga bilder på produkterna, namn och priser. Allt framstår som ren reklam. Tjejer måste vara lättpåverkade i tron att det här är grejer de måste ha. Som en extra gåva följde i den plastinbakade tidningen, med ett lyxigt glowkit, värt 140 kr.
Visst finns det gott om text i tidningen, men de renodlade reportagen är inte många.

Bianca Ingrosso är omslagsflicka och får stort utrymme med åtta sidor. Fem av dem är dock modebilder med kläder där märke och pris anges.
En stor intervju kommer också med Emilia Clarke, t h, som har en av huvud-
rollerna i sjunde säsongen av Game of thrones.
En artikel handlar om man blir lyckligare av att vara snäll.
Det är egentligen enda journalistiska läsningen. Resten är småplock om sommaren.

33 snygga killar har redaktionen plockat fram för tjejerna att spana in.
Sex hör till som-
maren och sex tjejer berättar om när den tänkta sköna stunden spårade ur. Rakt berättat med ett och annat runt ord. Ett runt ord finns också på omslaget. För unga tjejer är språket kanske rakare, men i någon annan tidning hade det ordet tvättats bort.
En artikel ställer frågan om det går att äta sig snygg – med ett frågetecken. Mest är det ett utdrag ur en bok.
I bakvagnen kommer plocksidor med olika ”experter” om sex och relationer, hälsa och träning, mental coachning och en ”oumbärlig guide” om popkulturjunkies.

Plocksidorna kan uppfattas både som röriga och lättfångat ögongodis.
De få redaktionella sidorna har en stram formgivning. Två-tre raka rader rubriker och raka spalter text utan onödigt utsmyckning. En del rubrikstilar verkar vara den klassiska Bodoni.
Texter-
na tycker jag är i minsta laget. De går att läsa, men skulle må bra av att vara en grad större. Tjejer läser inte tidningar i dag och det blir inte bättre om bokstäverna kan uppfattas som små.
Dessutom är det väldigt mycket i typsnittet seriffer, som sällan är läsvänligt. Här behövs lite större grad och mer svärta för att det inte ska uppfattas som blekt.
Veckorevyn tappar i upplaga och har minskat utgivningen, som andra papperstidningar. Mycket flyttas nu över till nätet och veckorevyn.com