Staffan Wictorin gör dagen lite roligare för sina läsare. Som krönikör i Kvällsposten och Hemmets Veckotidning får han läsarna att le och ibland bli upprörda. Han blandar humor, ironi och allvar, men tror att kvinnor ibland ser honom som en fåne.- Jag skulle gärna vilja haft en farligare image...
Hur beskriver du skillnaden mellan att vara fri krönikör och att jobba på en redaktion?
- Jag sa upp mig från Arbetet i samband med den första konkursen 1992. Kände att jag nog kunde stå på egna ben och då var det bättre att någon yngre medarbetare fick stanna kvar. Skillnaden är friheten, att inte behöva närvara kroppsligen utan att jag kan vistas nästan halva året i Bohuslän. Nackdelen är förstås otryggheten. Hittills har jag dock haft tur – mina grundbultar i försörjningen verkar stå ut med mig och det handlar om löneförhandlingar var eller vartannat år plus ett handslag. Jag är inte road av att förhandla knäck för knäck, det känns på gränsen till förnedrande och jag är inte bra på att sälja.
När du var allmän- och sportreporter, kunde du då hitta ovanliga eller roliga vinklingar?
- Jag har varit fascinerad av humor sedan barnsben så visst gick det att hitta roliga vinklar och infall även inom nyhets-och sportvärlden. Jag gjorde det så fort jag fick läge och på Arbetet fick alla sportmedarbetare skriva krönikor inom sina specialgebit. Jag initierade bland annat nyårskrönikor i den mer lättsamma stilen och många andra tidningar hakade på. Man kan dock inte skämta om allt som allmänreporter. En av mina ikoner, Torsten Ehrenmark, var kruttorr mellan kåserierna.
Vilka tidningar och andra medier brukar du dagligen följa?
- Jag är ett P 1-freak. Dessutom älskar jag matprogram och sit coms. Allt med humor rannsakas.
Finns det något ämne/område du inte skulle vilja ironisera över?
- I stort sätt inte. Humor – eller ännu viktigare – självironi är livsviktig för mänskligheten. Ingen av världens förtryckare har humor. Varken historiskt eller i nutid.
Vad är du totalt ointresserad av?
Allt från folks sexuella läggning till att gå upp tidigt på morgonen. Det är massor jag är ointresserad av. Jag gör i stort sätt ingenting.
Du har två bostäder med havsutsikt. Vad ger havet dig för inspiration?
- Skulle jag vänta på inspiration blev det inte många kronor över till hyran. Jag älskar havet men det har inget med jobbet att göra. Krönikor utgör ett hantverk och har ingenting med inspiration att göra. Men vissa känns angelägnare än andra. För mig är dagspress färskvara och ska återspegla nuet. Få av mina krönikor håller för tidens tand. Det är helt okej. Ingenting är angelägnare än morgondagens tidning och ingenting är mer förbrukat än gårdagens.
Det bör finns svarta tillfällen då du ska leverera men inte hittar något. Vad gör du då?
- Jag försöker vara så professionell som möjligt och låter inte yttre omständigheter påverka arbetet. Även under mycket svåra personliga kriser lämnar jag text enligt överenskommelse. Den dagen jag inte förmår att hitta på ämnen att skriva om är jag nog slut som krönikör. Vad jag gör? Jag sätter mig ner och skriver.
Rinner inspirationen till bättre med något glas vin eller öl?
- Nej. Jag har varit påverkad en gång i jobbet och det blev en läxa för livet. Jag dricker inte så mycket som en lättöl förrän arbetet är klart och lämnat. Förr var packade journalister ingen ovanlighet, kolleger täckte upp för dem och det ansågs lite charmigt och bohemiskt. I synnerhet inom sportjournalistiken. I dag håller inte den inställningen.
Behövs mer humor och lättsamhet i medier i dag?
- Ja, definitivt. Mixen är ett fundament för all media som vänder sig till en bred allmänhet. Det är en plikt för en tidning att roa sina läsare. Man ska dock inte sätta likhetstecken mellan ”lätt” läsning och dålig kvalité.
Hur tolkar kvinnor din ironi? Får du ilskna mejl och kommentarer?
- De flesta kvinnor betraktar mig med milt överseende och betraktar mig som en fåne. Tyvärr. Jag hade gärna haft en farligare image.
Vad säger särbon om att ständigt bli omskriven?
- Varken särbon eller familjen läser mig annat än högst motvilligt. De får nog av mig i verkligheten, säger de.
I dag handlar det mest om internet och sociala medier. Vet du något om bloggar, twitter och YouTube?
- Inte mycket. Twitter? Vad är det? YouPORN känner jag till.
Vem lever längst - du eller kvällstidningarna?
- Vi lär inte bli särskilt långlivade någon av oss, är jag rädd.
Det är väl ganska osannolikt att du blir chefredaktör. Men säg att du blir det. Vilka fem punkter skulle du då genomföra?
- Mer lokala nyheter. Visa större lojalitet och engagemang för läsarna och deras problem. Balansera upp mixen. Satsa på mer engagerad bildjournalistik. Erbjuda verkligt bra fängslande och fördjupande långläsning.
Du som är en njutare av mat och dryck - vad ska det vara till den perfekta trädgårdsfesten i sommar?
- Jag är en familjemänniska och den vet att jag helst lägger mig i soffan efter maten och tittar på tv. Utomstående brukar bli sårade av att värden försvinner så jag håller mig till särbon, barn och barnbarn som gäster. Men innan min sorti utfordrar jag dem med en grillad, hel lammstek kryddad med vitlök, rosmarin och timjan. Fransk potatissallad på kall färskpotatis, kapris, gräslök, rödlök, finstrimlad chili och en dressing gjord på lika delar fransk och söt senap, olivolja och lika delar vitvins- och balsamvinäger. Salt och grovmalen svartpeppar. Rödvinssky. Halva grillade majskolvar och grillad getost med söt hjortronsylt på toppen fullbordar anrättningen. Och så tärnad rotselleri stekt i ankfett. Till det dricker jag något enkelt lådvin
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar