måndag 31 augusti 2015

Mera frestande kring husbilar



Husbilar igen - på vägarna också.

Förra veckan var jag hård vid genomgången av min Husbil som säger sig vara Sveriges största i nischen.
Fler specialtidningar finns.
Husbil & Husvagn är en.

Omslaget kan locka lite eftersom husbilsfolket söker mål: Parkering direkt vid en skånsk sandstrand och en liten bild som lockar till Comosjön i Italien.
Första intrycket av insidorna är att det här också är mycket reklam. Hela framvagnen, 40 sidor, är husvagnar och husbilar i maffiga helhetsbilder och massor av mindre med interiörer. Annonser växlas med redaktionella presentationer.
Knappast någon människa syns till mer än i någon liten bild.
Ögongodis för den som vill njuta av husbilar och drömma om att ge sig ut på vägarna.
Inledningen med nyheter handlar om fem olika märken av husbil och en husvagn. En rak presentation och beskrivning av detaljer. Det mesta är "smart, intressant, överraskande, hög kvalité..." Ingen närmare granskning av funktion.
För läsaren är det förstås en bra produktöversikt innan ett eget besök hos någon firma för mer personlig granskning.
Den positiva ”reklamtonen” följer även i sektionen "Testat". Inget direkt opraktiskt hittas. Bilderna ger intryck av att det är trångt och en testare skulle kanske hittat något som är fel. Det mesta verkar bara ha förbättrats.
Mina ögon reagerar direkt av bilderna: varför måste det alltid vara brun panel i inredningen? I ett trångt utrymme borde väl vitare väggar ge intryck av att det är större och luftigare.
Ljusa möbler lyser förstås upp.
Reportagen är kraftfulla och lockar med tips på resmål. Något mål måste husbilen ha på resan.
Comosjön ligger vackert i Italien och bilderna här kan nog fresta många: Dit kör vi! Ställplatser finns det i närheten.
En sväng till Östergötland med muséer, kafé och loppisar är lite mera hemvävt. En tur till slott i Södermanland kan vara ett alternativ.
Äventyr i Lapplands vildmark med tuff bergsklättring är väl ingenting för en husbil eller husvagn. En diskret ruta tipsar dock om näraliggande campingplatser för att sen dra vidare till fots.
Omslaget som frestar med havsnära camping vid skånska Österlen, kan vara riktigt farligt. Havet och stormarna käkar varje år lite av stranden. Ett stopp på sommaren är kanske inte så farligt.
För att hitta rätt på resorna tipsas om lämpliga appar med kartor att ladda ner i mobilen.
Mat handlar om att packa en picknickkorg.
Jag trodde maten skulle fixas i de små pentryn som finns i bilarna.. Men det kanske är bättre att fixa allt hemma i förväg.
Texterna på tipsen om resmål är lite av uppsats: ”vi lämnar... vi beger... vi frestas... vi väljer...”
Men Husbil & Husvagn gör det bra med slagkraft. Bilder och texter och når direkt läsaren en rak och enkel layout. Jag hittar inte en enda sida som är svårläst.

måndag 24 augusti 2015

Min husbil rullar i reklamspåret

En husbil. En till - och många fler...
Husbilen är sommarens vanligaste syn på vägarna. Vita och ganska stora. De har växt och blivit bekvämligare med åren.
Tidningar om husbilar bör då ha en växande marknad. Ägarna är oftast pensionärer och det är en målgrupp som ännu läser tidningar.
min Husbil är en av tidningarna.


När jag köpt den - endast 49:- som det lyser i en tydlig blänkare - så upptäcker jag att jag skrev om ett nummer redan 2012.
Då får det bli en genomgång för att se om den utvecklats.
Tyvärr har den inte det.
Redan på omslaget är det plottrigt med för många rubriker som täcker bilden. Dessutom är de flesta åt reklamhållet till. Det är också ett reklamföretag som ger ut tidningen. Tätt med annonser är det också med många maffiga husbilar.


"Artiklarna" på insidorna är kort produktinfo och dåligt skrivna.
Företag, produkter och turistanläggningar presenteras. Två speciella märken av husbilar får vardera ett uppslag med beskrivningar om hur bra de är.
Programpunkter i olika arrangemang presenteras. En kommun - Kristinehamn - har av husbilsägare utsetts till Sveriges bästa.
En hel del kan säkert vara tips till läsarna.
 


Jag hittar dock fem artiklar som är personligt skrivna.
Den första inleder på sidan 6 - ett besök på Lasse Åbergs Musse Pigg-museum.
Här radas misstagen upp. Ett öppningsuppslag bör vara kraftfullt, men här plottras det sönder med en massa småbilder. Rubriken kan jag ge plus för, men inte layoutformen. Texten är skriven i jag-form, men jag kan inte hitta artikelförfattarens namn. Vem är "jag"? De flesta journalister brukar bli galna om deras namn till artikeln fallit bort.
Bildtexterna läggas in i bilderna och är oftast svåra att se.

Jag hittar några reportage till:
Två mindre pojkar byggde en egen minihusbil. En man importerar den "värsta" husbil han kan tänka sig - en amerikansk jätte. En familj berättar om upplevelsen med sin första husbilssemester och en annan familj med tre generationer roar sig på Liseberg. Ett svep med husbil i matsafari med stopp hos olika lokala producenter.


Varje artiklar kunde ge tidningen en bättre tyngd om de fick kraftfulla öppningsuppslag med en stor bild och slagkraftig rubrik. Då hade alla de andra reklamartiklarna dolts på ett bättre sätt.
Sida efter sida lyser det att det inte är journalister som gjort jobbet.

min Husbil säger sig vara Sveriges största husbilstidning.
Inte för att den är bäst eller billig. Alla som har en husbil yngre än modellår 2000 får tidningen gratis. Det ger upplaga.
Hela "tidningen" - jag sätter det inom citattecken - är amatörmässig: Layouten, bilderna, texterna, rubrikerna.
min Husbil kan bara rulla åt ett håll. Till att bli bättre!

måndag 17 augusti 2015

Gratis och med blandad smak



 
Gratis är gott och smakupplevelsen är blandad.
Två gratistidningar har den senaste tiden hamnat i alla hem i Malmö:
Festivaltidningen och Leva i Skåne.

Festivaltidningen kommer dagarna före det brakar loss i augusti.
Jag var hård i kritiken av festivaltidningen för två år sen.
Layouten den gången var snygg, bilderna fina och flera intervjuer som var bra - om de gick att läsa.
Tyvärr var det svårläst, i flera fall oläsligt i mitt omdöme.
Den här gången har festivaltidningen tagit bort klassiskt layout, bilder och intervjuer.
Allt är korta programpunkter och lätt att fånga in för ögat.
Layouten är mix av handtecknade rubriker och text och klistring av lappar på en bakgrund.
Fantasifullt och lite ovanligt.
Allt det tecknade kan tolkas som en tonårslek på papper. Kanske skrämmer det en del vuxna läsare.
Men konceptet fungerar. Alla "klistrade lappar" innehåller en kort presentation av programpunkter och artister som finns på olika platser. Allt indelat i block från olika områden.
Kort information för de som vill ge sig ut på stan och uppleva något. Tidningen delas ut till alla hushåll som kan sitta hemma och pricka av.
Det är nog så en program-
tidning ska vara. Snabb info och tips på vad som händer.
 
Den lilla extra tidningen med alla program-
punkter är satt i mycket liten textgrad och blir knappast läst. Men så blir det när allt ska med på en mindre utrymme.
Leva i Skåne är ett magasin från region Skåne.
Här tycker jag omslaget direkt skrämmer.
Logon Leva i Skåne är ful och illustrationen ska vara landskapet Skåne inlindat stödförband.
Fyndigt förstås när det ska kopplas till att mycket handlar om sjukvården i regionen.
Men det är långt ifrån en tidnings förstasida som ska locka till läsning.
När jag vänder på omslaget ändras omdömet:
Fräsch, lättläst layout, intressanta artiklar och bra ämnen.
Inledningen handlar om sjukvården och det gör också de avslutande artiklarna.
Däremellan med andra godbitar från Skåne och då förstås mat. Livsmedelsakademin (vilket namn!) tar fram hur odlare och krögare ska nå nya mål. Hemslöjden har fått ett uppsving med många flitiga fingrar, äldre studenter ska hjälpa yngre skolelever att nå bättre resultat, tågen ska gå snabbare och göra Skåne mindre.
Här och var kunde jag önska lite mer journalistisk rapphet i texterna. Det är journalister som bytt sida och blivit informatörer av info från den politiska makten. Då har språket en annan ton.
Uppslaget med hur Skåne bygger för framtiden kunde lyfts fram bättre. Bilderna på vad som byggs skulle blåsts upp större så det gick att få något synligt intryck. Nu var det bara små frimärken omgivet av lite kommunaltorr text.

En ny logo och annorlunda omslag räcker för ett ge tidningen att stort lyft.

måndag 10 augusti 2015

Äppelkrig bland tanterna



Äppelkriget har brutit ut i tidningsställen.
Tre familjetidningar bredvid varandra lockar med äppelrecept.
Den fjärde bryter av med ”underbar cheesecake” - och den femte med smulpajer.
Vem vinner och lockar köpare med det här?


Det är inte första gången tidningarna säljer på samma tema. 
Oftast sker det kring storhelger som påsk, pingst och jul. Annars kan det vara köttbullar, pajer eller bakrecept samtidigt.
Det andra säljtemat är korsord. Här verkar siffran vara viktigast - vem har flest? 33, 36, 48 eller 58 som Hemmets Journal klämde till med.

Varje vecka mat och korsord på omslagen. År ut och år in.
Jag beundrar redaktörerna av omslagen som orkar med samma ord och tema. Om det nu inte är datorn som spottar fram allt. Orden är ofta desamma.
Jag frågade en gång en chefredaktör om varför det är så. Chefredaktören ville inte svara av konkurrensskäl.
Troligen beror på att det bevisas att det säljer.


Chefredaktörerna på dessa tidningar har medievärldensbehagligaste chefsjobb. Här finns inga krav på kreativitet och förnyelse. Det är att sitta vid ett självspelande piano och se till att inte så mycket förändras.
Och varför förändra något som går hem hos läsarna? Upplagan för tidningarna är stabil. Minskningar finns, men är marginellt jämfört med flera andra.


Korsord och mat kompletteras med ett lika pålitliga fasta ämnen: Noveller med teckningar som ger en fläkt av 50-tal... sy och sticka... lite trädgård... heminredning – allt bryter mot andra tidningar med samma innehåll men annorlunda förpackning.
På alla bilder ler ett ansikte mot läsaren. Människorna som omskrivs har oftast hittat ett lyckligt liv igen efter sjukdomar eller olyckor.



Layouten är likvärdig i allatidningarna. Ingen vågar bryta av och skapa en mer egen profil.
Allt pumpas ut i familjär, varm, vänlig och alltid positiv ton.
Så ett litet äppelkrig  är inget som förvirrar lösnummerköparna. De ser ingen större skillnad om de råkat ta fel tidning.