torsdag 26 februari 2009

Utjämning 1-1 i drakarnas förlovningskrig

Slagna av Expressen på scoopet om Victorias förlovning - men Aftonbladet kom igen - onsdagens extra bilaga blev en revansch:
Rappare redigering, kortare texter, fler grejer, bättre bilder och grafik - en nyhetstidning.
Expressen valde en mera tung och traditionell stil, lätt gammaldags - en spara-tidning. Alla sidor hade en versal dragrubrik över hela uppslaget. Konsekvent, men också lätt stereotypt.
Den här jämförelsen sker med upplagorna som kom i Malmö och Expressens systertidning Kvällsposten.

Lite märklig var Aftonbladets öppning: en ledarsida med bild av paret på hela vänstra sidan och text till höger på temat: inför republik och låt Victoria ställa upp i valet till ny statschef.
En markering av tidningens linje, men också att ta lite död på festglädjen.
Det raka öppningsuppslaget borde varit ”Här festade de i natt”. Det kom först på femte uppslaget.

Sen hade Aftonbladet fart genom hela bilagan - lite vassare än Expressen.
Kort text på ”Ja, ja, ja...”, uppslag och bakgrund om lyxringen, fin grafik på ”Från koja till slott” med Herman Lindqvists text, bra grafik också på ”vägen till bröllopet” med kul tittgrej på tänkbara kompisgäster, ett uppslag om att Daniel måste lämna alla sina gym med rubriken: Blir försörjd - av svärfar. (”Taskig rubrik”, var en kommentar nära mig).
Kärlekssagen från första kyssen hade en miss: det saknades uppgift om vilka år bilderna var tagna.
Rappt om ”Från keps till kostym” och ”Prinsen av Ockelbo”.
Grattisuppslaget var piggt: en specialtryckt t-shirt hade satts på ett 20-tal personer som fick framföra hälsningar.
Breven till regeringen som gav klartecken visades upp på nästa uppslag.
Expressen öppnade med att Victoria fick nog och tvingade kungen att godkänna förlovningen. Hovreportern har dragit fraserna några gånger förr om åren. Diamantringen fick en liten spalt text och pytteliten bild - men en fri jättebild på sista sidan. Borde hängt ihop.
Under ”Ja, ja, ja...” kom hovreportern med fler fraser han skrivit förr.
Fyra sidor med ordagrann återgivning av förlovningsintervjun som visades i tv, utfyllt med mängder av arkivbilder.
En teckning av bröllopskyrkan på ett helt uppslag som slog ihjäl mycket av läslusten.
Grattis - bara text med mängder av korta hälsningar från läsare.
Ockelbo - fick för lite nya bilder.
Sagan från Ockelbo till hertig på fyra sidor.
Alla uppslagen kändes lite tunga.
Cecilia Hagen försökte lätta upp i en jämförelse med kungens förlovning.
Sidorna på omvärldens reaktioner blev lite urvattnat. Ingen upphetsning direkt.

Både AB och Expressen hade samma tema på att syskonen får vänta länge på sina bröllop. Dock en skillnad: i Expressen är Carl Philip och Emma ännu ett par, i Aftonbladet är det slut mellan dem...
På sista uppslaget dök Expressens gubben i lådan upp - Ingvar Hedlund som kan vara försvunnen i långa perioder, fick nu lämna över tidningen från dagen före till Reinfeldt där han kunde läsa scoopet om förlovningen. Båda på dragarbild. En klassisk hedlundare.

Skillnaden:
Aftonbladet körde hårt i nyhetstempo.
Expressen litade på traditionen.

fredag 20 februari 2009

Division 6-spelare ska lyfta Malmö FF!

Dåliga mediekontakter, risigt spel i allsvenskan, missnöjda supportrar.
Men nu ska Malmö FF göra ett lyft.
Per Welinder, 42, är ny kommunikations- och marknadsansvarig i MFF.
Det är han som ska se till att MFF får bättre relation med medier och kontakter utåt.
Som en taskig före detta högerback - lagets klart sämste spelare enligt en bedömare ... - i division 6-laget Lokomotiv blir han knappast en utmanare till Ulrich Vincent i A-laget.
- Jag var den ende med fysik för 90 minuter. Det var nog därför jag fick spela, ingen annan pallade, säger Per Welinder.

Närmast kommer han från reklambyrån McCann i Malmö där han varit copywriter. Han har även erfarenhet från andra byråer och även SVT.
Som flitig skribent i forumet Himmelriket har han inte minst haft vassa synpunkter på MFF.
I en intervju nyligen sa han att MFF inte är i underhållningsbranschen.

Men hallå, visst är MFF i underhållningsbranschen!
- Nej det sa jag inte. Jag sa att MFF inte ”…är ett företag i underhållningsbranschen. Vi är en medlemsförening där alla ska känna sig delaktiga och stolta över MFF.” Och det är en rätt viktig distinktion. Vi som är medlemmar och supportrar lever med laget och klubben 24 timmar om dygnet. Därför gäller det att skapa samhörighet och stolthet över föreningen, och inte bara resultaten. Därför klarade vi t ex krisen 1999. Matchdagar är vi i underhållningsbranschen. Det är som man brukar säga examen, när representationslaget just representerar vår förening. Den bästa etiketten på vilken bransch vi är i tycker jag Pelle Svensson slagit fast – vi är i stolthetsbranschen!
Hur ska Swedbank Stadion fyllas om inte MFF spelar underhållande?
- Publiksiffran kommer alltid hänga ihop med resultaten. Alltid. Sen kan man diskutera vad som är underhållande fotboll, men vi kan nog enas om att vinst är det roligaste som finns. Det vi måste göra är att öka skaran som kommer oavsett motstånd och läget i tabellen. Den siffran kan vi påverka genom att just arbeta som en medlemsförening där alla som bryr sig också kan stolthet över klubben. Där man känner samhörighet med vår historia, vår framtid, vårt emblem, våra spelare osv.
Många årskortsinnehavare kom inte ens till matcher förra säsongen. Vilken match på Stadion förra säsongen tycker du var underhållande?
- Kalmar hemma är redan en klassiker. Sen var det något upplyftande över hemmaderbyt mot HIF, trots förlusten. Jag tyckte man kände vändningen redan där. Det var ett annat tryck i spelet och man verkade mer bestämda. Och sen kom ju resultaten.
Ska du också bli ”spökskrivare” för Madsen och Hasse Borg och medierådgivare innan de uttalar sig?
- Nej. Däremot pratar vi i ledningsgruppen ofta om hur vi ska förhålla oss till olika saker. Jag är fortfarande i ett lärande skede, så för min del handlar det mycket om att förstå hur det fungerar och ta del av all den erfarenhet som finns här uppe på kansliet. I dagsläget är det förmodligen bra mycket större risk för klavertramp när jag uttalar mig, än när någon annan gör det.
Madsen brukar kallas för ”Buffalo”. Kan det verkligen gå att styra honom...?
- Nej, det är inte heller mitt jobb. Däremot är han väldigt bra att prata med och har man en åsikt upplever jag att han alltid lyssnar.
Förra säsongen hade supportrar stora protester och banderoller mot MFF och ledningen. Vad gör du om samma sak händer i år?
- Beror nog på vad som står och på vilket sätt det framförs. Besvikelse känner alla när det inte går som det ska, det är naturligt, men träningarna är fel ställe att protestera på. Hur illa det än går, så är det på där man jobbar för att rätta till det, då blir det helt fel om man stör dem. Inte minst om det är ledningen man vill klaga på.
Vad ska en åskådare/supporter/medlem göra som är missnöjd med MFF:s spel och resultat?
- Tja, under tiden på Himmelriket vräkte jag väl ur mig en och annan bitsk krönika. Kastade årskort har ju också provats vid några tillfällen. Hela problemet med att vara supporter i motvind är att man är helt utlämnad åt något man inte kan styra över. Men man kan välja hur man ska förhålla sig till sin reaktion. Ska man ta motgången personligt, eller kan man distansera sig? Med det menar jag inte att man ska vara känslolös och inte bry sig. Det finns något uppfriskande i rejäl bitterhet, men jag menar att man kan bestämma sig för om hur stora uttryck det ska få ta. Som medlem har du såklart också möjligheten att ventilera dina åsikter på medlemsmötena.
Tränare kan snabbt få sparken om laget inte lyckas. Kan du också få det om du inte lyckas med ditt uppdrag?
- He he. Tränarnas anställningsform är lite annorlunda än min. Jag omfattas av det vanliga anställningsskyddet, men samtidigt skulle jag nog inte stanna på ett jobb där jag inte var välkommen. Eller där jag känner att jag inte presterar. Fast för säkerhets skull kan vi ju fråga Pelle:
- Klart du kan få sparken.
Jaha. Där ser man.

Destination - ett svävande namn på resetidning

Aftonbladet trappar upp kvällstidningarnas strid med bilagor med en ”ny” resetidning - Destination.
Det sker en månad innan Expressen kommer med sitt nya 84-sidiga resemagasin.
Aftonbladet samordnar tre bitar under namnet Destination: papperstidning, sajt och en sökmotor för alla resor.
Destination är i pappersform gamla Resa med nytt namn och viss uppfräschning i formen.
Men namnet... Destination... låter lite svävande. Flera städer och regioner har haft Destination som dragord: Gotland, Norrköping, Mallorca, Funäsdalen, Kalmar, Stockholm...
Som nytt tidningsnamn låter det profillöst.

Det är bredd på destinationerna i tidningen och det satsas på trenden, att resenären vill uppleva och göra något: bjuda in sig själv på grillfest i Buenos Aires, vandra ovan molnen i Indonesien eller ta volontärsemester och bygga hus i Nepal, hitta okända stränder på Kreta, med tips och erfarenheter från skribenterna och söka upp kändisbyn Deia på Mallorca.
Annat är mera i guideform: världens 10 bästa spa, hitta resan under 10 000 kronor, 36 timmer i Warszawa, sommarens 6 hetaste nya resor.
Av tidningens 60 sidor är 11 annonser.
Ett öppningsuppslag var tveksamt: en dragbild över hela uppslaget från en skidbacke i Norge, ingen rubrik och pytteliten text om var det var och hur man tar sig dit. Det grep inte tag i läsaren. Kunde lätt ses som en annons - om det inte var en förtäckt sådan...

Formen är fräsch och lättläst, tempot är högt med växlingar mellan lätta och tyngre grejer. Det är en snygg tidning.
Av tidningens 60 sidor är 11 annonser.
För 10 kronor extra med huvudtidningen en gång i månaden, är det en stark konkurrent till resemagasinen.
I nästa månad kommer Expressen med sin nya resebilaga.

tisdag 17 februari 2009

Åsa - första kvinnan på sporten efter 61 år

Åsa Josefsson, 25, bröt en vall efter 61 år, när hon som första kvinna fick en fast tjänst på Kvällspostens sportredaktion. En tidning som alltid varit stor på sporten och alltid dominerats av män.
För uppdraget kanske det behövas en tjej som tränar löpning och boxning!
Åsa, som är uppvuxen i en sportfamilj i Växjö, har alltid velat bli journalist. Växjö lämnade hon redan vid 17 år och har sen bott på flera platser i landet och även i Manchester och Perugia i Italien.
Hon spelade fotboll till hon var 15 år, utbildade sig sen till gyminstruktör och har jobbat som sådan och personlig tränare under studietiden fram till 22 år.
Efter ha ha haft vikariat på Sveriges Radio Västernorrland, Smålandsposten, SVT sportnytt, Kvällsposten och Sydsvenskan har hon nu landat i Malmö och på Kvällsposten.

* Hur känner du dig inför ett sånt här ”pionjäruppdrag”?
– Inget jag tänker på. Jag hoppas ju att jag fick jobbet för mina kunskaper och inte för att jag är kvinna.
* Var kvällstidning ditt främsta mål, eller var det den fasta tjänsten som dök upp nu som avgjorde?
– En fast tjänst dyker inte upp varje dag, men om jag hade fått välja så hade det faktiskt varit Kvällsposten som var förstavalet. Det här är den redaktion som jag har trivts absolut bäst på. Saknade alla trevliga kollegor när jag lämnade Kvällsposten sist
* Hur firade du när du fick beskedet om att tjänsten var din?
– Sprang en mil. Tråkigt? Inte alls, fick bästa tiden på länge.
* Har du någon förebild?
– Nej, låter mig inspireras av så många som möjligt.
* Kan det vara så intressant för en tjej att röra sig kring svettiga omklädningsrum och spelare som grymtar enstavigt?
– Min vänner tycker att jag har ett drömjobb. Vältränade män i 25-årsåldern är det enda jag träffar.
* Vad kan skillnaden bli mellan kvinnligt och manligt sätt att skriva om sport?
– Jag tycker inte att det är någon direkt skillnad. Om man inte visste vem som hade skrivit texten under rubriken "Zlatan klar för MFF" så tror jag inte att man hade kunnat lista ut om det var en man eller kvinna. Sedan har ju alla sitt personliga sätt att skriva på, men det är ju en annan sak.

* Vad vill du göra för att få fler kvinnor att läsa sporten?
– Sport är ett intresse som man antingen har eller inte har. Fler och fler tjejer blir intresserade, men jag tycker inte att man ska försöka rikta tidningen mer, utan snarare få fler att vilja köpa tidningen varje dag. Om jag tar mig själv som exempel så är jag totalt ointresserad av trav. Det hjälper inte hur man skriver det, jag kommer inte att läsa det. Det är bara att köpa. Man måste vara intresserad.
* Kenny Jönsson gör två mål och avgör en viktig streckmatch för Rögle. Vilka är de två första frågorna du ställer till honom?
- Jaha, det var ju vad man kunde vänta sig av dig, eller
- Varför vinner ni?
* Birger Buhre var en legendarisk sportkrönikör i Kvällsposten. Vad vet du om honom?
- Tyvärr inte mer än att jag har läst några av hans krönikor och att han just en legendar. Förväntar mig att mina kollegor berättar mer.
* Du har sportchefen Kent Hansson vid sidan om dig och hockeyexperten Alf Karlsson framför dig, båda veteraner. Hur peppar och matchar ni varandra?
– Fantastiskt med två levande uppslagsverk som inspirerar en. För att inte tala om Rune Smith som sitter på all fotbollsfakta som är värd att veta och som har ett strålande sätt att skriva på och en kontaktnät värt att döda för. Stämningen på sporten gör att man alltid tycker att det är kul att gå till jobbet.

* Du får stöd och resurser för ett drömjobb du vill göra. Vad blir det för reportage eller intervju?
– Oj, tusen saker att välja på, men jag skulle inte bli ledsen om jag fick göra 10 långintervjuer med spelare i serie-A, eller om jag fick åka på fotbolls-VM
* Du siktar på att springa Sthlm maraton i sommar. Hur lägger du upp träningen med skift och sena kvällstjänster?
– Det är perfekt med skift och sena nätter. Kan springa på förmiddagen och om tiden rinner iväg under ett skift kan jag ta ett par dagars vila och köra full de fem dagarna som jag är ledig.
* Och vilken tid räknar du med när du går i mål?
– Under fyra timmar hade varit en dröm. Men eftersom jag inte ens har sprungit Vårruset tidigare så hoppas jag att jag kommer orkar fullfölja hela loppet. Allt över 4,5 timmar kommer dock att vara en besvikelse.

måndag 16 februari 2009

Bara två annonser i ny tidning!

Årets första och två tuffaste utmaningar: få igång män att börja träna - och vinna 30 000 läsare på det!
Aktiv Träning heter tidningen som ger sig på det.
Det är en dansk förebild som översatts till svenska.
Tidningen riktar sig till män. Inte en kvinna finns med på en bild eller nämns ens.
Tidningen får ses som en motvikt till iForm, som mest har kvinnliga läsare. Eller en motsvarighet till hemmafixarnas “Gör det själv”.
Tonen att göra den här typen av tidningar känns igen. Byråbilder med anonyma människor, instruktioner på hur man gör i en lättläst och öppen blandning och hurtfriska rubriker: Superlöpare på 12 veckor, Ät rätt före träningen, Starka överarmar på 18 dagar, Lätta övningar du kan börja med, Så får du tid att träna, Banta utan hunger.
Det är fraserna som ska få igång män.
”Män måste entusiasmeras, när de tränar, annars orkar de inte. Det måste vara roligt och utmanande”, säger chefredaktören Claus Cancel.

Omslaget kan ge antydningar om att den mest vänder sig till löpare. En tredjedel har också den inriktningen.
Hit hör en ambitiös träningsskola för tre olika typer av löpare med 12-veckorsprogram, polarmaraton på Grönland, ett test av trailskor och guide till några stora lopp.
Goda råd om att äta rätt och några sidor om skidåkning finns också med.
Träningsskolan, som gäller träning med vikter och skivstång både hemma och på gymmet, är rak och enkel med klara bilder och instruktioner. Samma gäller reportage om armhävningar och ryggträning.

Några brister finns:
*Anonymiteten. Bilderna är ofta genrebilder från byråer, personer som poserar och visar. Ingen är namngiven, läsaren kan ha svårt att känna identifikation.
Byline på vilka som skrivit artiklarna göms i knappt läsbar stil långt ner på sidan. Möjligen för att dölja att det är danska skribenter. Texterna, översatta från danska, fungerar dock bra.
*Annonsmarknaden. Bara två annonser på 84 sidor!
I stället finns det i många artiklar mycket tecken på produktannonser. Ett knep som även en del damtidningar använder. Under nyheter, tester och köpguider, känns det mesta som produktinfo. Framför allt två sidor om Eccos nya löparsko.
Allt framställs som övervägande bra.
* Lite svenskt. Även om träningsmetoder och prylar är internationellt, hittar inte läsaren något som känns svenskt. Börje Salming och Björn Ferry finns dock med i en liten enkät om hur de tränar.
* Inga kvinnor. Här har tidningen missat en sidoeffekt. Kvinnor tränar ofta lika mycket och på samma sätt som män. Och kvinnor ingår i alla mäns liv.

Hittar män den här tidningen? Lockar det dem att börja träna?
Tidningen sprudlar av entusiasm. Den kan locka nybörjare som vill komma igång. Och i lågkonjunkturen med arbetslöshet kan många vilja satsa på sig själva. Där kan målgruppen finnas.
Men mera aktiva och rutinerade motionärer hittar nog inte så mycket. Och kvinnor, alltid en stark läsargrupp för tidningar, nobbar den helt.
Det är Bonnier som ger ut tidningen.