tisdag 19 oktober 2010

Choklad för fler än gottegrisar

Brunt och svart. Som choklad.
Ordet choklad finns i alla rubriker, bara på omslaget åtta gånger.
Jag behöver inte tveka om vad jag läser.
Tidningen Journal Chocolat pumpar in sitt budskap.

Omslaget visar röda läppar som slukar en godbit. En läcker pralin som slinker in i munnen. Det är kanske är en Lilleman - en storsäljare i tusentals varje månad.
Erotik är numrets temat och choklad är en lusthöjare. En kittlande mjukstart. Casanova behövde 50 koppar kakao om dagen för att klara sina uppdrag.

Någon kopp kan läsaren också behöva som förväntar sig kittling. Tidningen är kanske inget för gottegrisar, trots att den kallar sig magasinet för dig som älskar choklad.
Jag ser den mest som en produkttidning för tillverkarna. Annonserna och förpackningar är många.
Chokladmakare är glada entreprenörer och entusiaster som öppnar små butiker här och där, mest i storstäderna.

Det är länge sen Yvonne Lombard sa ”Mmm…Marabou”.
Nu är det mycket mera än Marabou.
Det syns i tidningens många annonser. Här vimlar det av läckra praliner, tjusiga förpackningar och produktmärken.
Inte många uppslag är rena från annonser.

Ett reportage med smaskiga recept finns, annars är det svenska tillverkare som berättar. De ler med hela ansiktet på de flesta bilder.
Det ges en liten utblick i världen om kakaobönder i Dominikanska republiken som får svenskt stöd, kaffeodling i Panama och te i Kina.
Layouten är rak och enkel och jag ser att det kan vara svårt att få fram reportage och bilder som inte krockar med de färgstarka annonserna.

Journal Chocolat är inte den läckraste pralinen i tidningsasken, men inte heller den med körsbär som är kvar till sist.
Jag skulle gärna se variation i bilderna och ransonering av ordet choklad i rubriker.
Mest godbitar finns i annonser och därför mer producenttidning. Åtminstone det här numret.
Tidningen kommer ut med fyra nummer om året.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar