måndag 25 maj 2015

Kändisar - en liten bot hos Doktorn


Kändisar och skvaller är alltid lite bra bot i doktorns väntrum.
Tidningar som ingen "aldrig läser" eller "aldrig skulle titta i" brukar vara en liten tröst där de ligger, väl tummade.
Nu har kändisar tagit steget in i doktorns egen tidning.

DOKTORN heter patienttidningen med en Hollywoodfru poserande på omslaget. Blankt och glittrigt. Rubrikerna omkring är korta och hurtfriska. Helt i stil med mer "säljande" tidningar.
"Sveriges mest lästa tidning i väntrummet" står det på omslaget.
Kanske är redaktionens tanke att den ska konkurrera lite bättre med de vanliga skvallertidningarna.
När jag vänder på bladet så blir det genast mera trögt, inte samma fläkt som på omslaget. Många sidor med korta artiklar om medicin och hälsa inleder. Layouten är rak och enkel, texten lättläst. Även typsnittet seriffer, som jag brukar ha svårt för, går fram bra.
Ett kraftfullt reportage om yoga avbryter innan 13 rödmärkta sidor "Fråga doktorn" tar över. Sen följer tre sidor om djurens hälsa. Sammanlagt 41 sidor innan reportagen börjar.
Hollywoodfrun från omslaget kommer först på sidan 48.
Redaktionens tanke var kanske att läsarna skulle ta till sig "hälsosam" läsning innan skvallret tog över.
Efter Hollywoodfrun kommer alla tunga reportage:
Pilates som ger styrka och spänst, "ren mat" utan skräp, koppla av från mobilstressen, fetmaoperation räddade liv, ha koll på din kolesterol. Alla med kraftfulla öppningsuppslag och kortare texter.
Ett reportage har rubriken "Ingela har aldrig ångrat sitt beslut". Vad då för beslut, kan läsaren fråga sig? Ja, en speciell dag då hon gav sin njure till sin make.
Rubriken borde varit rappare för att gripa tag i läsaren. En placering längre fram hade också varit bättre.
Mycket matigt och kortfattat inleder, men det känns som om presentationen inte riktigt griper tag.
Ett recept för Doktorn blir det här:
Fräscha upp layouten i framvagnen.
Mixa innehållet mera mellan reportage och korta notiser.
Röda området "Fråga doktorn" kan komma längre bak.

de 76 sidorna finns mycket att läsa, tiden i väntrummet räcker knappast för att hinna med allt. Men tidningen är gratis och går att ta med hem.

måndag 18 maj 2015

Lyckligt lottade med både koloni och tidning

Kolonister och älskare av papperstidningar har något gemensamt.
De är nördar inom sina områden.
Nu har fått ett gemensamt projekt:
Tidningen LYCKLIGT LOTTAD.

Premiärnumret kom förra onsdagen - just när kolonilivet sätter fart och det mesta blommar och är som grönast.
Åtminstone i Malmö/Lund.
Det är där tidningen delas ut gratis i alla koloniområden.
Premiären var lite stressad som det brukar vara vid deadline och tryckning. Det strulade med tillverkaren av
tidningsställen, så gruppen bakom tidningen fick snabbt låta snickra ihop nya. (bild t h) Något som de är stolta över och använder i reklamen.
- Mycket snyggare, säger fotografen Lars Dareberg som inblandad i tidningen.
Och visst ligger det lite av kolonistuk över stället. Vit benställning och ett litet "hus" målat i rött och med ett lock belagt med takpapp.
Kolonistuket kan också tolkas i tidningens logo - snickrade bokstäver uppskruvade på en röd stugvägg. Och visst är namnet fyndigt - stugägarna/läsarna är lyckliga över att äga en (koloni)lott.
De inblandade har alla varit på Sydsvenskan, men provar nu ett eget projekt.
- Idén är helt vår egen, men enkel och slagkraftig, säger Christer Holmgren, som är ansvarig utgivare.
- Hitta kunder som har gemensamma intressen, men som inte har någon informationskanal. Erbjud sen marknadsaktörer att nå dessa kunder.
- Vi har ingen sponsor bakom oss, utan projektet är vårt eget från början till slut.
Gruppen kallade samman olika koloniföreningar till möte, bjöd på soppa och informerade om sitt projekt.
- Enskilda kolonister når man bäst via djungeltrummorna, så för oss gäller det att göra en tidning som känns angelägen för dem, säger Holmgren.
 
Första numret kan kännas angeläget för kolonisterna. Största artikeln handlar om en kvinna som tog över en vildvuxen koloni och väckte den ur törnrosasömnen.
Med en 50 kvm stuga har hon valt att bo där hela tiden det är tillåtet, vilket brukar vara 1 april till sista oktober. Sen stängs vattnet av. Hon valde att skaffa en mindre lägenheten för vintermånaderna.
Det speglar också en del av utvecklingen av kolonierna. Nu är inte odlingen det viktiga, utan en liten fin sommarstuga med en trädgård att pyssla om. När andra stugor får standard för året runt, blir kolonistugorna ett alternativ som ett litet sommarhus. Ett generationsskifte blir det också när yngre som bor nära i stan söker sig till kolonierna.
 
Stadsodling är ett annat tema som får utrymme. I Lund byggs en helt ny stadsdel och där är stadsodling med ett drygt hundratal små lotter en viktig satsning.
Ett uppslag är kortintervjuer med kolonister från olika områden.
Många korta notiser finns med tips om prylar och böcker, lite produktinfo.
Till en expertpanel kan kolonisterna fråga om råd.
Årets pelargon är utsedd och den heter  Violino, en violett blomma.
På ett uppslag finns en stor översiktsbild över ett koloniområde, lite inspirerat av en bildlösning i Sydsvenskan. Och så finns det förstås korsord och tips på snickarpyssel, som här är en bänk, saker som också hör till kolonilivet.
 
Allt och lite till i  en lättsam läsning på 28 sidor. En utmaning blir att hitta lite nytt och överraskande som kolonisterna inte känner till. Formatet är en lite klippt dagstidnings storlek. Layouten är rak och uttrycksfull och kan väl kännas igen lite från andra näraliggande tidningar i samma format.
Nu är det bara kolonister i Malmö/Lund som får tidningen. Skåne är landets kolonitätaste län. Här motsvarar koloniytan 2700 fotbollsplaner.
 
* Har ni någon tanke på att utöka - fler koloniområden i övriga landet, webben eller andra tidningar?
- Det beror på hur Lyckligt Lottad utvecklas, säger Holmgren. Men vi är öppna för att expandera på olika sätt. Vi är tidningstokar, så det vore konstigt om diskussionen inte fördes. 

* Räknar ni med någon lön eller är det ett hobbyprojekt?

- Båda delarna finns. Vi gillar högt och rent att göra tidning, så vi har oförskämt roligt. Sedan beror det på om vi kan dra in pengar. Vi är förstås prisgivna åt annonsmarknaden, säger Holmgren.

Annonstillgången är hyfsat för att vara första numret. Men fler behövs nog om allt ska gå runt.
Fem nummer till ska komma ut i sommar. Nästa tryckning sker 3 juni.

måndag 11 maj 2015

Här sjunker det djupt i svenskt vatten


En ångbåt belyst i solnedgång på svenskt vatten. Mörka moln och en regnbåge.
Vackert och inbjudande, trots hot om regn i verkligheten.
Bilden är omslaget till tidningen Svenskt Vatten och kan vara inbjudande till läsning.
Men när jag vänder på bladet till insidorna sjunker allt. Tungt och djupt.

Svenskt Vatten är en branschtidning för de kommunala vatten- och avloppsreningsverken - de ledande miljövårdsföretagen.
Svenskt Vatten vänder sig inte till en bredare allmänhet, utan direkt till branschfolk – tekniker och ingenjörer.
Folk med kunskaper som kanske på ett annat sätt tar del av texter med ett tungt språk.
Lättläst är det inte. Ämnena kan dock även vara intressant för en allmänhet.
Två artiklar kunde lyfts fram bättre i en slagkraftig presentation. Den ena gäller skyfallet i augusti i fjor som dränkte delar av Malmö. Bra bilder till som borde gjorts större. Tung text och en ”rubrik” som inte är särskilt läslockande: Skyfallsutmaningen kräver funktionella regler.
Den andra artikeln gäller en man som i ett dygn stängde in sig på Norrlandsoperan utan mat och utan hur mycket vatten han skulle få dricka. Vatten fick han i olika mängder en gång i timmen, sammanlagt blev det 3,5 liter.
Nu är det inte journalister som skriver, utan branschens eget folk inom organisationer eller kommuner. Kunnigt folk, men inga skribenter.
Tre frilansjournalister har skrivit tre kortare artiklar.
Bilderna är heller inte mycket att visa upp. Mest lite mörka miljöer från olika former av vattenbehandling.
På en bild, knappt större än ett frimärke, rader åtta personer upp sig.
Någon layout ska vi inte tala om. Det är snarare A4-ark med en liten rubrik – eller överskrift kan det kallas – längst upp till vänster och sen tre spalter rakt upp och ner. En och annan bild pillas i kant eller topp/botten. Så är det, sida upp och ner, sammanlagt 44 sidor.
För en tid sen gick jag igenom en konkurrent till Svenskt Vatten – Hav & Vatten från Havs- och vattenmyndigheten.
En ny tidning, fräsch och pigg där det jobbats hårt för att få en journalistisk spänst på innehållet. Inte minst har det lagts ner mycket arbete på språket. Från en statlig myndighet är risken stor att det blir torrt och tungt. Dock inte i Hav & Vatten där det är bra flyt rakt igenom hela tidningen fram till slutet där myndigheten får några egna, tyngre sidor.
I ledaren för Svenskt Vatten skriver VD Anna Linusson: ”...vi behöver lägga grunden för att möta många av branschens utmaningar genom att låta proaktiv kommunikation genomsyra hela organisationen. Här behöver vi precis som andra aktörer ta nästa steg.”
Precis så!
Svenskt Vatten bör snarast i ett första steg ta kontakt med någon som kan göra tidningar, gå igenom texter och språk, samt ge en attraktiv layout och presentation i tidningen.
Då kan Svenskt Vatten nå ut med informationen till sina läsare.

måndag 4 maj 2015

Roboten tar över på sporten


 
Roboten som skriver matchreferat från fotbollen är här!
Snabbt spottar den ut resultat, referat och kommentarer från alla matcher.
Men roboten är ingen ny teknik.
Den har använts på kvällstidningarnas sportredaktioner när det gäller att få fram rubriker.
När texten körs i ett speciellt program så levererar sportroboten förslag på lämpliga rubrikord som regelbundet använts och alltid passar att vinkla på.
Roboten föreslår även ordlekar. Omkastade bokstäver. Liknande ord.
Bland de många basorden finns de här:
Super. Succé. Guld

Miljoner. Europa. Planen.

Toppen. Botten. Glödhet. Stekhet.

Stjärnan. Hjälten. Kung.

Snacka om. Revansch. Skräll.

Kaxig hälsning. Vass replik.

Det räcker som slagord. Fyra-åtta centimeter stora bokstäver. Sidorna får en kraftig grafisk layout, men särskilt läslockande blir det inte.
På de starkt mallade sidorna lägger grafikern in rubrikerna och texten. Han kan krydda med några egna, vanliga ord i mindre rubriker, långa som säger nästan allt. Resten av texten blir nästan överflödig.
Den klassiske redigeraren som läste texterna, gjorde rubrikerna och skapade layouten, är på utdöende. Tekniken har tagit skapandet av sidorna.
Sportkrönikörerna satte förut profil på sidorna. Nu är de flesta också borta.
Med Mats Olsson på Expressen fasas den siste profilskapande skribenten ut. Det finns nog ingen landsortstidning som inte haft någon som lekt Olsson.
Det här var förstås lätt ironiskt.
Men verkligheten ligger inte långt bort.
Matchreferaten har nästan helt spelat ut sin roll i papperstidningar. Nu kommer en riktig robot och lägger ut referaten på nätet direkt efter matcherna.
Reportrarna ska i stället få göra mera genomarbetade saker.

Det blir nog inte så mycket av det.

Sportredaktionerna på landsortstidningar har tvingats till kraftiga neddragningar. Färre personer får göra mera. Samarbeten måste ske, samma artiklar får gå i flera av en koncerns tidningar. Sidorna är starkt mallade och kan vara likadana i olika tidningar.

Roboten har redan klivit in på redaktionerna.