söndag 30 september 2012

Två systrar vill fånga in unga kvinnor

Två unga kvinnor med en dröm om en egen tidning.
Det blev c/o HANNAH&AMANDA
Bakom namnen döljer sig systrarna Hannah Widell och Amanda Schulman.
Båda två strålar välsminkade, glada och leende på omslaget.

Något som de aldrig kunde drömma om har blivit verklighet - ett alldeles eget magasin fyllt med ”allt vi gillar och tycker är viktigt” och att ”det skulle bli så bra och fint”.
En dröm som de haft sedan barnsben, skriver de i programförklaringen.
Nu hälsas läsarna ”välkommen till vår värld.”

 
Den världen börjar med den osminkade sanningen - de behöver stylas och fixas till inför omslagsbilden.
Tipset ges också till andra småbarnsmammor med ropet ”Gör om mig!” hur de vågar byta stil (bild ovan).

Kvinnokroppen får en analys, råd ges om hur dagen styrs upp, tjejmiddag med fin dukning och lite prat är en avkoppling. Saknaden av sex i parförhållanden tas upp. Mammaporr  och lite läsning av tantsnusk får en genomgång.
Många sidor innehåller stora bilder på burkar och flaskor med smink, saker som de säkert fått gratis och kan ses som reklam (bild ovan t h). Samma finns på en del modesidor.

 
Tre reportage ger dock lite tyngd. Kvinnan som adopterade ett embryo i Lettland (bild ovan), två kvinnor berättar om våldtäkt och bröstcancer. Laila Bagge finns i en stor intervju.

Layouten på plocksidorna är ”tjejigt pigg” - som om de lekt med tuschpenna på pappret - dragit linjer, cirklar, streck och ramar kring text och bilder, allt lagt lite huller om buller.
Reportagesidorna har en stramare och klassisk stil. Bra bilder dras upp stort, text i raka block (bilder t h).
Båda layoutstilarna känns igen från andra kvinnotidningar.

Systrarna har gett allt de gillar och själva 
vill läsa om. Jag har sett programförklaringen förut när tjejer startat eller tagit över en tidning.
Det här är inte ”min” tidning och jag ska vara försiktig när jag tvekar om överlevnaden.

Räcker det för att fånga in kvinnliga läsare?

Det är en svår nisch.
Tidigare i år har Tjejliv, Egoboost och nu senast Chic lagts ner.
Nu finns Aftonbladet bakom Hannah och Amanda och 
magasinet kommer varje månad som bilaga. Den hamnar därför framme vid kassorna i affärerna.
Men signalerna på omslaget är inte tillräckliga och bara logon är svår att fånga in.
Hannah och Amanda får det tufft.

söndag 23 september 2012

Lätt och nätt om böcker


Böcker, läsning och drömmar.
Tre saker som ofta hör ofta ihop.
Funkar en ny tidning som knyter samman detta?
BOOKS & DREAMS försöker.

Jag ser tre saker som direkt sitter där: formatet, pappret, layouten.
Det lilla formatet - 17 x 24 cm - har varit framgångsrikt för andra; Filter, Offside, Språktidningen, Modern Psykologi, Bruno. Finns läsarna med ett visst intresse, så är det rätt format.
Papperstypen, vitt, blekt och matt, har jag hyllat förut. Lite avbrytande bland alla glansiga magasin.
Layouten är lätt för ögat med en bra mix mellan bilder och texter i ett rappt tempo.

En snorkig kulturredaktör på en tidning har sågat magasinet och skrivit att texterna är dåliga.
Det kan vara ett bra betyg och en signal till att läsarna gillar den!
Här är det inte kulturredaktörernas tunga språk och djupa analyser.

Magasinet är en motvikt till finkulturen och går mera i veckotidningsstuk.

Allt
är indelat i fyra kapitel: läsa, drömma, leva, resa.

Målgruppen är kvinnor, de läser böcker. Det syns också i en tydlig signal (bild t h) inför bokmässan och med tips på 81 höstböcker (stora bilden nedan).
 
Kändisar lyser redan på ettan och de finns på insidorna.
Allt är kopplat till böcker om dem eller som de skrivit själva.
Tommy Körberg, Andreas Lundstedt och Camilla Henemark har gett ut sina biografier. Mikael Nyqvist är krönikör i tidningen och kommer snart med en krönikesamling.
Charlotte Perrelli, Malin Berghagen och Martina Haag har gett ut träningsböcker.
Deckarförfattaren Jens Lapidus får ett långt utdrag ur sin nya novellsamling. Emma Hamberg visar upp sin läshörna i bostaden.

 

Det kan ge ett lätt ytligt intryck.
Särskilt som det finns mera lättsamt. En författare berättar om sin längtan till Thailand och ger sina tio favoriter i landet (bild ovan).

En matskribent plockar fram fyra rätter med texmex rätter ur sin nya bok (bild t h).
Det är nästan så att jag väntar att även EL James ska dyka upp med smaskiga utdrag om sex i hennes böcker.
Men hon är väl sparad till kommande nummer.

Tyngd finns i längre intervjuer med thrillermästaren Harlan Coben som sålt 50 miljoner böcker (bild nedan t h).

Spaniens nya bäst-
säljande författare Maria Duenas liksom Englands vassaste krönikör Caitlin Moran presenteras.
Psykologitrenden tas upp med tips på självhjälpsböcker.
Flera av personintervjuerna är av typen frågor-svar: rakt, rappt och lätt.

Chefredaktören Carina Nunstedt gör nu sitt andra försök med en tidning. Den senaste, Yourlife, fick läggas ner.
Är det här vad bokläsarna drömt om?
Kanske. Tufft läge. Carina har inte råd med en miss till.
Det måste bli många som köper/prenumererar på de fyra numren om den ska få en fortsättning. Annonserna - bara 13 sidor av 100 - kan inte bära kostnaderna.

onsdag 19 september 2012

Räddningen: från dagligt till söndagstidning


Borgerligt sex dagar i veckan och en röd dos på söndagen.
Det kan bli räddningen för s-tidningen Folket i Eskilstuna.
Sedan två veckor kommer Folket ut som söndagstidning.

Som daglig tidning fick Folket allt svårare att klara sig. Både prenumeranter och annonser minskade.
Liten i formatet, A4, är Folket, men i vanligt tidningspapper.
Behändigt att hålla i handen och lagom korta texter.
Men pappret ger ett lite grått och blekt intryck, trots färgbilder.

Nu förstärks det extra i det här numret som har ett tema på åtta sidor om Olof Palme, helt i svart-vitt. Öppningssidan (bild) har en svag vit text inlagd i en svart platta som bara med stor ansträngning går att läsa.

En fördjupad läsning ska nu ersätta aktuella nyheter.
- Det här känns spännande, säger chefredaktören Marie Hillblom (bild) i ett mejlsvar. Det är både en frihet att kunna sätta egen agenda, och samtidigt en lätt ångest över att se hela veckans nyhetsflöde utan att dagligen vara med.

Folket ser ändå ut som den dagliga tidningen.
En sida med vinjetten ”nyheter” hittar jag.
Östen, 68, i Torshälla är årets ”Birgerpristagare”.
- Omtumlande, svarar pristagaren.
Men resten är inte heller så fördjupande.En politisk ledare på två sidor inleder och där kommer den röda dosen. En spelmissbrukande politiker berättar om sin väg tillbaka. Kort artikel om aids i Östeuropa, en kommunal infosida, krönikor, matsida (kebab), plocksida om vad som är varmt/kallt. Och så fyra sidor sport (bild ovan).

Andra halvan är som vilken daglig tidning som helst.
Mat (bild nederst), intervju med en lokal person, korsord, krönika, böcker, tv, serier, två nöjessidor.
Dödsannonser, bilder på nyfödda, köp & sälj med bilder (bild) och annonser om resor och nöjen. Det sista är kanske samma som i Eskilstuna-Kuriren.

Hur får då Folkets läsare de dagliga nyheterna?
- Genom annan media, radio/TV, sociala medier, webb och genom att gå över till Eskilstuna-Kuriren på vardagarna, säger Marie Hillblom.
- Läsarna har varit positiva efter de första numren. Några saknar sin gamla Folket.

Ett samarbete finns med Kuriren som även äger Folket.
Läsarna erbjuds rabatt på en prenumeration av Kuriren för att få en ”komplett nyhetsvecka”. Rabatten är nästan samma som en årsprenumeration på Folket kostar.
Liberalt och rött i hand i hand.

Kan det här vara något som flera dagstidningar följer?
- Jag har märkt ett intresse från branschen, som velat se vår omgörning, säger Marie Hillblom.
- Jag hoppas att detta räddar Folket. Upplagan ser ljus ut. Undersökningar pekar på att det här är en framtidsmodell.
PÅ MÅNDAG: Böcker och drömmar.

söndag 16 september 2012

Den vågar sticka upp till 100 procent

Gratis kan vara lönsamt - som i Östersund.
Här sticker gratistidningen 100 procent Östersund upp i ett område där lokaltidningarna LT och ÖP, ägt av Mittmedia, har monopol.
För sitt sjunde året visar 100 procent Östersund starka plussiffror i omsättning och vinst.
Utan pengar men med en jäkla vilja startades tidningen.

- Vi ville se om det var möjligt, säger chef-
redaktören Gunnel Edvardsson i ett mejl. Ordet gratistidning hade en väldigt negativ klang och vi ville använda konceptet till att göra en bra och läsvärd journalistisk produkt.

Vad är det då de fått ihop i Östersund?
Jag bläddrar i tre månadstidningar, tabloider på mellan 42 och 52 sidor.

Människor lyfts fram. En företagsledare finns alltid med. City får flera sidor där profiler intervjuas (bild längst ned). Jobb är en avdelning där någon får berätta om hur man lyckas.
En ung ton syns både på omslag och insidor. En tjej importerade en klassisk jänkarbil, en annan tjej reder ut om rädsla kan påverkas. Fyra unga får svara på frågan ”Om du var president” (bild ovan). Musik och nöje får alltid några sidor med bra bilder till (bild t h).

- I en undersökning för några år sen såg vi att fördelningen över läsarnas åldrar är jämn, men något fler kvinnor läser, säger Gunnel Edvardsson.
- Alla som bor i Östersunds kommun har ju en gemensam sak - att vi bor här.

Tidningens namn pumpas in med självförtroende på nästan alla sidor.
100 procent… jobb…krönika…city…juridik...yoga…hälsa…
Det är fasta innehållspunkter.
Men 100 procent annonser är det inte riktigt, men ändå späckat.
Både stora och mindre annonsörer visar på bredden.
- Räknar man enbart på gratistidningsmarknaden i Östersund är vi klart dominerande, men 100 procent har vi inte, säger Gunnel Edvardsson. ett uppslag rycker jag till.
Festkonsult Pia Sava föreslår inglasning av torget och en rejäl fest (bild).
Vad är det här..?
Sen upptäcker jag att jag missat vinjetten - satir.
Det verkar vara en variant av Grönköpings Veckoblad, omsatt till Östersund. På ett lättsamt sätt raljeras det över kommunalpolitiken. Förmodligen roar och retar det pamparna - och läsarna också.

En matsida finns förstås och Motor med biltester, en avdelning som känns igen i flera gratis-
tidningar.
Däremot hittar jag inget om sport. Det är en bit som många gratistidningar missar.
I varje nummer får en näraliggande ort ett tema. Här handlar det mest om företag och verksamheter.
På slutet kommer Kalendern med allt som händer och många nöjesannonser.
Men nyhetstempo kan ingen månadstidning ha.

- En
undersökning visar att vi är kommunens mest lästa tidning per utgåva, säger Gunnel Edvardsson.
Hade jag bott i Östersund hade jag nog läst en hel del. Därmed inte sagt att allt är 100 procent bra.
Layouten är ganska traditionell. Texterna har lagom längd och journalistisk spänst, bilderna är fina och ger ett lyft.
100 procent Östersund har lyckats bra med den egna målsättningen att tvätta bort den negativa klang som gratistidning kan ha.

I VECKAN:
Från dagligt till söndagstidning.

måndag 10 september 2012

Glänsande men inte helt lättläst på resande fot

Businesslivet anses lite glassigt.
Affärsresenärernas egen gratistidning förstärker intrycket.
Affärsresenären heter tidningen och finns bland annat på flygplatser och andra platser där målgruppen rör sig
Påkostad med glänsande papper och annonsspäckad, men inte helt lättläst.

Första intrycket vid genombläddring är att det bara är ett tjusigt annonsmagasin.
67 sidor av 132 är annonser som domineras mycket av hotell och konferensanläggningar, med eller utan spa och annat tillhörande lyx.
God mat hör förstås till detta.

Krögaren
Danyel Couet, (bild) som driver flera exklusiva restauranger, inleder med åtta sidor.
Lite längre fram dyker ett krögarpar upp som gett Karlstads Airport ”kvalitetskrubb”. Det sista rubrikordet kan överraska lite, då paret hyllas för att ha lyft flygplatsmaten flera nivåer.
Några sidor framåt kommer en kvinnligt bonde i Jämtland som satsar på exklusiva ostar av fårmjölk med inspiration från Frankrike.
Mycket ”kvalitetskrubb” för resande affärsfolk.

Texterna är lätta att ta till sig.
Tyngre blir läsningen på de andra reportagen: krishantering för affärsmän på utlandsresa och Japans skakiga ekonomi.
Här blev det mera affärsspråk och mindre journalistisk rapphet.

Riktigt motigt blir det på tema-
sidorna om utbildning (bild t h). Här kör det ihop sig för mycket. Ett sådant tema måste vara läslockande.
All text ger ett grått och blekt intryck. Halvfeta ingångsord och blankrad som pauser saknas i textblocken. På en del ställen är det någon blankrad, men det räcker inte.
När flera textblock kan vara en decimeter långa utan att någonstans börja på ny rad då blir det mer en uppvisning i hur det absolut inte får se ut.En artikel handlar om från vilka flygplatser det går tåg. Jag tolkar det som att även affärsresenärer får dra ner på utgifter och hålla i kontokortet. Det är inte bara att sätta sig i första bästa taxi.
Åtta sidor om ledigt jeansmode (bild ovan) är som hämtat ur vilken modetidning som helst.
Säkert en bra mix som passar läsarna, men något bör göras åt läsbarheten.

Layouten
är stram, sidorna har lite luft och med lagom långa texter. Men jag reagerar på att det ändå är lite svårläst. Texten kunde varit större och typsnittet klarare. Är det tänkt att tidningen ska läsas i rörlig miljö eller pauser i resandet, så bör den vara lättare att läsa.

måndag 3 september 2012

Biltidningar blir för lika varandra




Ingen
motortidning utan duell mellan två bilar.
Två motortidningar blir duellen här.
Teknikens värld mot Allt om bilar.

Teknikens värld är den klassiska biltidningen. Nyligen gjorde den en förändring av logon. Infällt i den nya ligger i liten stil tillägget ALLT OM BILEN. Insidorna är sig lika sedan förut.
Allt om bilar är Expressens motorbilaga.

Förut var det ett öppet samarbete med motor och bilar i Expressens huvudtidning. När Allt om bilar kom som specialtidning blev det en märklig konkurrens inom Bonniers med två likadana tidningar.

Bilder: Bilarna ger intryck att komma med fart med suddig bakgrund och vägbana. Bilens grill ska nästan slå emot läsaren. Rubriken ligger på snedden för att öka fartintrycket, mest i Teknikens värld. Kraftfullt och fångar ögat, men blir lätt lite ensidigt utan variationer.









Nybilstest:
Teknikens värld är matigare, har fler sidor med massor av teknik, siffror, diagram och teckningar. För den inbitne nörden. Allt om bilar gör det enklare och lättare att ta till sig med omdömen i punkter som motor, säkerhet, komfort och getingar som betyg. Det blir lätt ett vimmel av getingar, värre än sommarens attacker.


Beg-testet: Allt om bilar letar upp en Renault och en VW Passat, båda från 2004. Korta punkter med plus, minus och vad man ska se upp med.
Teknikens värld nöjer sig med en Volvo XC60 med samma granskningspunkter och även priser på reservdelar och servicekostnader. Dessutom lista över alla beg-bilpriser.


Veteranen: Fransk charm med Peugeot i tre varianter och fina bilder ger ett kraftigt intryck i Teknikens värld.
En liten röd sportbil och en snygg blondin - två sakar som ofta hör ihop. Allt om bilar slår samman det med en Fiat X1/9.

Layouten: Titta på de olika uppslagen här. Utan att kolla logon är det ingen större skillnad på insidornas utseende för en ”vanlig” läsare. Bilder, rubriker, textplacering - mycket blir lika som bär.
En vinnare bör ha en profil och särprägel, något som den andra inte har.

vem är då bäst i duellen?
Jag tror att Allt om bilar stjäl många spontanköpare från Teknikens värld. Ett lägre pris och placering direkt vid kassan avgör. Men den som letar i den överfyllda tidningshyllan och betalar mer får matigare läsning.
Teknikens värld kostar 59 kr per nummer 26 gånger om året. Allt om bild tar 29 kronor och med 12 nummer om året.