måndag 16 december 2013

En uppvisning i hur kul det är att göra tidningar

De tre senaste numren.
En liten tidning - bara för att det är kul att göra tidningar!
#4 heter tidningen, gjord av gruppen A4.
Häromdagen kom ett nytt nummer i ett spännande format - 11,5x20 cm.
Tidigare i år kom ett nummer i A4-format klippt lite mer än halva höjden. Dessförinnan ett nummer i traditionellt A4. Tidigare kom en liten kvick guidebok om New York.
Så gör A4 med sina kundtidningar - för att visa en bredd i att göra tidningar - och för att det är så kul!


Londonuppslag i nr 9
Det är också kul och intressant att bläddra och läsa tidningarna.
Layouter, rubrikstilar och bildlösningar är alltid olika.
Ämnena varierar, ofta sätter sig medarbetarna själva i centrum med reseberättelser eller andra upplevelser. Eller så berättar de om hur de arbetar med sina uppdrag.
Och så älskar A4 typsnitt.


Uppslag i den lilla nr 10
I varje nummer är det en genomgång av typografi och typsnitt. Nya typsnitt med nya namn, olika skärningar och klämningar, skapade av olika stilbildare.
För vanliga läsare är det ofta detaljer som inte når ögat - bara det är lätt att läsa.
Och lätt att läsa är alltid A4:s tidningar!

Jag hittar inte ens mitt vanliga klagomål - bleka seriffer. När A4 använder seriffer så är det tydlig grad i storleken eller med lite mera svärta.
Uppslag i nr 8
Papperstyperna de använder är ofta blekt och matt, något jag gillar om en tidning vill sticka ut med egen profil.
I numret om London blandades två papperstyper på ett intressant sätt: blocket i mitten som handlade om London med många bilder, var i blankt papper. Före och efter var det block i matt, blekt.


Hur kan det då gå det att göra en så liten tidning som det senaste numret? (bild t h).
”Idealiskt att ta med i längdspåret eller till nyårspartyt” står det i en liten gul blänkare.
Så ska den nog ses - en liten nischtidning riktat till en mindre målgrupp som har ett intresse. Formatet fungerar knappast kommersiellt och i tidningshyllorna skulle den helt drunkna.

När papperstidningar snabbt rasar i upplaga har A4 en uppvisning i hur intressant och varierat det går att göra tidningar. Lite motsägelsefullt. Men byrån gör  också intressanta satsningar på webbdesign.

torsdag 12 december 2013

Intervju tidningsdesigners: John Bark

I en intervjuserie ger fem olika designers sina tankegångar kring hur en tidning görs om.
I dag: John Bark.

"Att efterlikna är
sällan en bra lösning"

 *Vilka är de vanligaste förändringar som görs när en tidning får nytt stuk?
- Byte av typsnitt: display och brödtext, spaltmodell/grid/grundmallar, vinjettsystem/
navigering, färger, disposition, avdelningar, tilltal, textlängder, genrer, bild-och illustrations policy, grafik, format, papper, logga, omslag/etta, puffar/hänvisningar samt synkning med övriga kommunikationskanaler.
 
*Vad kan en grafisk förändring ge för att hålla läsarna kvar?
- Förbättra, modernisera, underlätta läsning, underlätta förståelse av bild och text, navigering, skapa trivsel, trovärdighet. Lyfta fram bild, illustration och grafik.

*Hur kommer papperstidningars layout att anpassas till läsplattor?
- Det har redan skett och sker. Alla kommunikationskanaler lånar av varandra. Problemet är väl att ingen riktigt gör det maximalt bra.
- Frågan är hur mycket en papperstidning ska anpassas till andra medier, eller på vilket sätt. Att efterlikna är sällan en bra lösning.

*Nämn någon tidning som du ser som ett föredöme.
- Intelligent life (The Economist), Monocle och Vanity Fair är svåra att komma runt. The Guardian på papper och platta. DN har äntligen blivit bra igen. I övrigt några obskyra favoriter bland fanzine.

*Om du fick välja - vilken tidning vill du ta tag i?
- Något stort som gjorde mig rejält nervös och brydd, en indisk dagstidning med några miljoner i upplaga kanske. Eller en kinesisk motsvarighet.
- Då tänker jag mig ett omgörningspaket som inkluderar papper, webb, tablets, mobil, sociala mediekanaler; tutti.
Ett uppdrag där väldigt lite av erfarenheter och kunskaper kan tillämpas.
- Och extremt välbetalt förstås, så jag/vi kunde koncentrera oss på uppdraget under låt säga två år.

FOTNOT: John Bark och Bark design har en bred verksamhet med uppdrag för ett hundratal tidningar och magasin. John har jobbat i USA i fem år med bland annat Washington Post och Time magasin. Senare som art director för Esquire magazine. Under senare år har John arbetat med finska dagstidningar. Han ligger också bakom om:magasin, olika tematidningar som följer med dagspressen. Priserna har varit många, den senaste är av Sveriges tidskrifter för "årets omgörning" av Föräldrar & Barn.

*Flera intervjuer med tidningsdesigners kommer längre fram.

måndag 9 december 2013

Intervju tidningsdesigners: Morten Postrup

I en intervjuserie ger fem olika designers sina tankegångar kring hur en tidning görs om.  
I dag: Morten Postrup.

"Läsarna är vana vid att
se bra visuellt innehåll"
 
*Vilka är de vanligaste förändringar som görs när en tidning får nytt stuk? 
- Ofta kan en omgörning börja med att man vill göra om ”lite grand”. Men till slut brukar det ändå bli så att man går igenom ”allt”. Hur ser vi på läsarna? Vad vill vi uppnå med tidningen? Redaktionell struktur med artikeltyper, avdelningar och kortformer. Typografi förstås, typsnitt som kan användas på många olika sätt och dessutom känns moderna. Rubbet! 

*Vad kan en grafisk förändring ge för att hålla läsarna kvar?
- Eftersom kulturen blir mer och mer visuell är läsarna vana vid att se BRA visuellt innehåll. Därför gäller det att hela tiden ligga steget före och servera ett innehåll som inte bara är intressant och läsvärt utan som också hjälper läsaren att förstå och dessutom SER intressant ut.

*Hur kommer papperstidningars layout att anpassas till läsplattor?
- Inte alls, tror jag. Däremot kan man se att papperstidningarna är inne i en väldigt innovativ fas där mycket fokus ligger på visuell framställning. Det är bra. Läsplattorna befinner sig en barndom och där kommer det att hända mycket, förstås.

*Nämn någon tidning som du ser som ett föredöme.
- Magasinet Port gör allting rätt för ett magasin på papper. 

*Om du fick välja - vilken tidning vill du ta tag i?
- Ju nördigare desto bättre, tycker jag. Då finns det möjlighet att göra en tydlig och nyttig tidning. Exempelvis tidningen Bröd från Sveriges bagare och konditorer. Den skulle jag vilja göra om!

FOTNOT: Morten Postrup är tidningsstrateg och har gjort om ett 40-tal tidningar. Han har även skrivit boken Så gör du om din tidning. Morten gör alltid sitt jobb i samarbete med formgivare. Ridsport tillsammans med Per Boström, Råd & Rön tillsammans med Kate, Almegatidningen med Pär Ek, Trä med David Valldeby. 

PÅ ONSDAG: John Bark.

fredag 6 december 2013

Intervju tidningsdesigners: Pelle Andersson

I en intervjuserie ger fem olika designers sina tankegångar kring hur en tidning görs om.
I dag: Pelle Andersson.

"Papperstidningen kommer inte
att anpassas till läsplattans form "

*Vilka är de vanligaste förändringar som görs när en tidning
får nytt stuk?

- Ofta finns det faktiska skäl till en ny form, nämligen att tidningens innehåll och struktur förändras. Då brukar vi stuva om i ordningsföljden för avdelningarna, liksom antal spalter/sidor för varje avdelning. Ibland byts tryckeri, format och papper – mera sällan namn och logotyp. Vi introducerar ofta nya illustratörer och fotografer, som är en avgörande del i visualiseringen av innehållet. Att det blir nya rubrik- och brödtexttypsnitt är vanligt, liksom hur man använder dessa. På A4 lägger vi ner mycket omsorg på att göra produktionsvänliga och typografiskt korrekta mallar. Omslagsmallar för olika bildformat, eller om man saknar bild, är en efterfrågad tjänst. Slutligen så brukar vi även erbjuda ny struktur och form på webben också, som ju bör gå i takt med papperstidningen. Här är mobilwebb ett måste.

*Vad kan en grafisk förändring ge för att hålla läsarna kvar?
- Formförändringar kan aldrig rädda en tidning som läsarna inte uppfattar som relevant.

*Hur kommer papperstidningars layout att anpassas till läsplattor?
- Papperstidningen kommer inte att anpassas till läsplatte-form. Däremot finns det exempel på bra, enkel läsplatteform, exempelvis Cafés plattupplaga.

*Nämn någon tidning som du ser som ett föredöme.
- Svenska Dagbladet före den senaste omgörningen. The Economist därför att de framhärdar i prioritering av
innehållet. Vanity Fair för omsorgen om detaljerna, i såväl text och foto som typografi. Plus en massa magasin om mat, resor och arkitektur – fast de går bort eftersom ämnena är svåra att misslyckas med.

*Om du fick välja - vilken tidning vill du ta tag i?
- En tidning där redaktören förstår att formen inte har några andra uppgifter än att fånga upp läsarna, och sedan få dem att läsa artiklarna till slut. Annars är exempelvis New York Times i behov av en omgörning. Det har den behövs i flera decennier, även om den journalistik som finns kvar numera har svårt att hävda sig mellan alla real estate-annonser.

*Pelle Anderson är grundare av och styrelseordförande för A4, som fyller 25 år nästa år. A4 är mest känt som födelseplatsen för Metro, som Pelle grundade och designade. Under åren har A4 givit en rad kända magasin och nyhetstidningar såväl ny form som bättre innehåll – och i en del fall ny chefredaktör. Just nu jobbar A4 bland annat med branschorganet Allt om tidskrifter, mjölkböndernas tidning Husdjur, Arbetsförmedlingens Platsjournalen, tidningen Äldreomsorg, Grundskoletidningen och magasinet för gymnasielärare, Gy. Dessutom ger A4 ut det alldeles egna kvartalsmagasinet #4, som kommer med ett nytt nummer i dagarna.

PÅ MÅNDAG: Morten Postrup

onsdag 4 december 2013

Intervju tidningsdesigners: Tony Henschel


I en intervjuserie ger fem olika designers sina tankegångar kring hur en tidning görs om.
I dag: Tony Henschel.


"Design på läsplatta gör att
pappret snabbt känns gammalt"

*Vilka är de vanligaste förändringar som görs när en tidning
får nytt stuk?

- Jag tycker det viktigaste att ställa frågan: för vem gör vi tidningen? Varför behöver vi göra om den? En läsarundersökning kan vara en mycket bra utgångspunkt. Viktigt att veta vad man håller på med. Men jag tycker att svenska mediehus har blivit bättre på detta på senare år. Kanske tack vare att de ekonomiska ramarna blivit allt snävare, framför allt för de tryckta medierna. Men generellt förändras det grafiska uttrycket, färger, ordningen i tidningen.

*Vad kan en grafisk förändring ge för att hålla läsarna kvar?
- Behovet att redesigna och göra om papperstidningar har ökat efter webbens och ipadtidningens frammarsch. Det är lätt och snabbt att göra läcker design på internet och läsplatta, vilket gör att papperet snabbare känns gammalt. På 90-talet brukade man göra om tidningar var sjunde år ungefär. Nu är vi nere i vartannat eller var tredje år.

*Hur kommer papperstidningars layout att anpassas till läsplattor?
- Utseendemässigt går mycket igen från papperstidningen, fast anpassat till iPadmediet. Utvecklingen på läsplatta har ju gått rasande snabbt de senaste två åren. Men jag tror ändå att pappret klarar sig längre än vad de flesta förutspår. Doften, känslan av tyngden i ett magasin går helt förlorad på läsplatta. Kalla mig gärna bakåtsträvare, men en stor del av ett magasins personlighet ligger i det faktum att det finns i fysiskt form.

*Nämn någon tidning som du ser som ett föredöme. 
- Jag hade gärna varit med på Svenska Dagbladets
förvandling från ganska trött högerblaska till modern storstadstidning. SvD är ett föredöme för mig och jag är imponerad över hur tidningen vågar gå sin egen väg både vad gäller innehåll och form.

*Om du fick välja - vilken tidning vill du ta tag i?
- Eftersom jag läser bland annat Göteborgs-Posten till frukost har jag såklart mycket synpunkter hur den tidningen ser ut. Jag har några idéer på vad man skulle kunna göra för att behålla de allt färre pappersläsarna. Så om de hör av sig så ställer jag upp!
FOTNOT: Tony Henschel bor i Göteborg och har gjort omgörningar och nya tidningar i dagspressen i ett urval åt Borås Tidning, Skånska Dagbladet, Västerbottens-Kuriren, Resumé, Kommunalarbetaren, Klick.
Bland kund- och personaltidningar för SSAB, Posten, TV4, LKAB, SAAB, KI med mera.

PÅ FREDAG: Pelle Andersson, A4

måndag 2 december 2013

Intervju tidningsdesigners: Ole Munk

I en intervjuserie ger fem olika designers sina tankegångar kring hur en tidning görs om.
Först ut är Ole Munk
                                              *
 "En förändring som uppskattas utanför
fasta läsare kan ge hopp för tidningen"

*Vilka är de vanligaste förändringar som görs när en tidning får nytt stuk?
- Nya typsnitt, ny layoutprincip, ny färgpolicy, ny logotyp.
I nuläget även ofta rationaliseringar: Fasta sidmallar, artikeltyper, gemensamma sidstommar för fler tidningar inom samma koncern. Ett exempel är vårt aktuella arbete med MittMedia (bild nedan). 


*Vad kan en grafisk förändring ge för att hålla läsarna kvar?
- En grafisk förändring kan inte hålla läsarna kvar. Däremot kan en grafisk förändring användas för att signalera om det håller på hända nånting med innehållet och med journalistiken, och om det som sker är någonting som läsarna uppskattar - kanske t o m någonting som kommer att uppskattas utanför skaran av fasta läsare - då kan det finnas hopp om en framtid för tidningen. 


*Hur kommer papperstidningars layout att anpassas till läsplattor?
- Jag tror knappast att papperstidningens layout kommer att anpassas till läsplattor. Är tveksam till native apps som en framåt-
riktad lösning för nyhets-medier, snarare tror jag på en webblösning med responsivt design där tabletutgåvans layout kommer att bygga på mobilversionen. Den typiska papperstidningen kommer förmodligen att få mer magasinkaraktär. 

*Nämn någon tidning som du ser som ett föredöme.
- Jag är en stor fan av DN:s form. 

*Om du fick välja - vilken tidning vill du ta tag i?
- Vilken tidning som jag gärna skulle vilja göra om? Det känns på mig som att många tidningar - både i och utanför Danmark - har en form som inte riktigt motsvarar innehållet.
Helsingborgs Dagblad är ett exempel.


FOTNOT: Ole Munk är design- och kommunikationskonsult och grafisk formgivare som gjort om ett flertal tidningar i Sverige och Danmark. Bland annat de första tabloidprojekteten Smålandsposten och Baromotern 2001. 
Metro (international redisign som inleddes i New York) 2004.
Diena (största morgontidning i Lettland) 2007.
Kristeligt Dagblad i Köpenhamn, första omgörningen 2004, sedan löpande utvecklingsarbete omfattande större och mindre redesign, senast i 2012.
Samtliga betaltidningar inom Hallpressen (2010.12) och MittMedia.(2013), senast Gefle Dagblad och Arbetarbladet.

PÅ ONSDAG: Tony Henschel