söndag 23 februari 2014

Mycket konstgjort för "perfekta" kvinnor

I vårsolens blekhet kan det kännas tufft att komma i form.
Kan en träningstidning ge en kick?
ShapeUp dök upp i veckan och blänkte med ”Ny tidning” i tidningsstället.
Detta bara dagarna efter ett liknande magasin lanserades: Womens Health.
Jag är inte säker på att någon av dem ger kvinnor en kick.

En smal modell och några hetsande rubriker möter läsaren från omslaget.
”Platt mage” kör många tidningar med flera gånger om året. En mål som sällan nås.
Andra ord är lika välkända: Stark, smal, snygg, bränner fett, friskare, perfekt hy…
Inget känns nytt eller ser ovanligt ut i ett hurtigt magasin som vänder sig till kvinnor.

Mycket är sminkreklam.
De tre signalorden från omslaget - stark, smal, snygg - går igen i hela tidningen. Glad och bländvita tänder i ett leende. Visst finns träningsprogram som kanske kan leda fram till bilden.
Men de flesta sidor handlar om att äta och dricka rätt och gott, klä sig i rätt kläder, sköta hyn och piffa upp med smink och läppstift. Den sista finputsningen.
Väldigt många av de här sidorna ligger mer åt produktreklam än konsumenttest. Visst sätter testare betyg på grejerna, men det är mycket subjektivt.

Tydliga varumärken i "testerna".
Saker som ”testas” visas i stora bilder med förpackningar och märken. Blandat med alla annonser flyter det lätt ihop till en enda reklamtidning. Layouten är också tjejig med rosa och mycket plock.
De flesta texterna, som inte är rak produktreklam, har skrivits av chefredaktören Beatrice Palm. Typsnittet gör att texter är de mest lättlästa jag sett på länge utan att vara klumpigt och övertydligt och det ska de ha beröm för.

Platt mage med Jennifers metod?
Träningsbilder visar att det krävs lite ansträngning: bli stark på tre veckors, fixa en snygg rygg med fem övningar, få bästa rumpan med olika rörelser eller kör de nyaste passen på gymmen.
Fotomodellen Jennifer Åkerman visar också sina bästa övningar för magen - den som ska bli platt. Hon går dock sällan på gym utan håller kroppen i form med dans och att äta nyttigt.

För mycket Photoshop gör bilderna onaturliga.
Jag reagerar främst på flera bilder som ser onaturliga ut. Här är det photoshoppat för att göra det vackrare. I verkligheten ser personerna inte ut så här.
Främst bilderna på fitnessbloggaren Alexandra Bring ser mera ut som någon Barbiedocka. Nu tränar hon visst hårt, men bilderna är förvanskade.

Tufft program som ger stark kropp.
En tidning som visar det svettiga och flåsiga för att nå ett mål kanske inte är lockande, men här är det för mycket yta och spackel.
Jag tror att både ShapeUp och Womens Healts får svårt att klara sig. För att fånga in läsare måste en tidning vara annorlunda i form och sättet att presentera innehållet.
Det har inte ShapeUp och Womens Health.

måndag 17 februari 2014

Färgstarkt men inte mycket nytt för kvinnor

Vem vill inte komma i form och hitta sitt bästa jag utan pekpinnar och förbud?
I den bleka vårsolen känns det lockande.
Womens’ Health är ett amerikanskt magasin som nu smyger in på den svenska marknaden. Nu får kvinnor en dos av detta - på eget språk. Där är skillnaden. Form och innehåll är som förlagan. Mycket är översatt.

Röriga öppningssidor.
Jag har svårt att få struktur på det första 40 sidorna. Plottrigt där vänstersidan har små korta bitar med tips om träning, hälsa, mat, sex, skönhet… Texter och rubriker är en blandning av olika stilar, alla inte helt lättlästa. Plattor och färger här och där.
På högersidan ligger annonser. Allt flyter samman i färgstarka uppslag där det är lätt att förvirras om det är redaktionellt eller annons.
Träningsschema som setts förut.
Tonen är hurtfrisk och uppmanande rakt igenom: Bli ditt bästa jag… finn dig själv på 30 sekunder eller 30 minuter… så fajtar du stressen… 8 tips som ger dig mertid… stark, stolt och smidig… hetare sex…
15 minuters träning för att boosta fettförbränningen känns inte så ansträngande. Den som vill ta i mera får råd om en träningsvecka med bara söndag som vilodag.
Bling och bläng räcker långt.
Jag kan se en fyndig rubrik - Läcker rören? - och kul illustration av ett läckande avloppsrör. Men det är inte handlar om detta…
En kul rubrik till: Drick dig snygg! En mixad grönsaksdrink gör underverk.
Annars räcker det med att sköta kropp och hud, äta nyttigt av grönsaker, hänga på sig bling och bläng och fräcka armband,
Mat, mode, sex och karriär - samma som andra kvinnotidningar satsar på.

Sminktips i samma form som andra magasin.
Ingen svensk personlig profil kommer fram. I två korta texter ger namngivna kvinnor sina tips och det finns även fyra andra som får illustrera med goda råd på rätt mat. Resten känns lite opersonligt med fotomodeller i bilder.
En kort text om Drew Barrymore hade jag nog bytt ut mot någon stark svensk personlighet.
Nya ställningar för sex - också träning.
En riktigt svettig satsning gör WH:  ett eget halvmaraton med träningsprogram. På 14 veckor - magasinet kom ut vecka 4 - ska kvinnorna få upp flåset för att fixa loppet. Jag tror de klarar det.
Och tipsen för att maxa njutningen av sex är också ett träningsprogram.
Däremot är jag inte lika säker på att Womens Health klarar att fånga in läsare.
Träningsmagasin finns det flera av och månadstidningar riktade till kvinnor satsar på träning och hälsa.
Men Womens Health klarar sig nog med de många feta annonserna och den amerikanska förlagan i ryggen.

Och visst är den färgstark för att möta våren.

måndag 10 februari 2014

Meteglädje med mycket napp på kroken!

En fiskare med jättefångst.

METEMAGASIN i svart, några svårlästa rubriker med PELAGISKT, SKRÄBESIK, FLÖTESTROLLA…
Längst upp låg en gul platta med svag vit text:
SVERIGES FÖRSTA  METETIDNING 76 SIDOR - och en svensk flagga.
Där fanns nyheten!

Sverige har fått sitt första magasin för metare.
Inte helt lätt för ögat att fånga in allt där den gömdes lite i tidningsstället.
Jag trodde det var en norsk tidning - om det inte varit för några ä och ö och en liten svensk flagga.
Starten verkar ha gått lite smygvägen.


Fiskebilden fångar direkt ögat, men annars var signalerna på omslaget lite svåra.
Logon Metemagasin försvinner delvis i bilden. Den känns inte helt rätt. Jag hade nog satsat på bara METE i kraftfull stil och tonat ner MAGASIN i mindre storlek.
Och främst saknades den viktiga signalen: Ny tidning!
Självklart i premiärnumret för att fånga in läsaren.

Inte helt lättläst text.
Ska det startas en ny tidning i dag måste den vara nischad och riktas till entusiaster. Här verkar de finnas.
”Människor som metar ökar lavinartat i Europa. Metarna är de allra köpstarkaste sportfiskarna i världen. Med en tidning kommer även Sverige att ta samma kliv”, skriver chefredaktören Palle Sköldblom.
Metemagasinet är Sköldbloms dröm ända sedan ungdomen, men han trodde aldrig dagen skulle komma. Med likasinnade entusiaster har han fått ihop tidningen.

Breda spalter ger lätt tungt intryck.
En premiär innehåller alltid något som kan förbättras. Grafiskt finns lite att fila på. Alla texter är två breda spalter per sida. Det ger lite tungt intryck när det är sparsamt med halvfeta ingångsrader och mellanrubriker. Smalare spalter är alltid lättare att läsa och här bör det varieras lite. På flera sidor läggs också texter in i bilder vilket inte gör det lättare.

Men texterna speglar både entusiasm och kunnande. De flesta artiklarna är berättelser om fiskeupplevelser, skrivna i jag-form. Märkligt nog saknas namn på vem som skrivit texterna och tagit bilderna. Bara i två artiklar hittar jag det.

Glädjen med mete speglas i bilderna. På 59 bilder står lyckliga fiskare och visar upp sina fångster. Och det är inte små mörtar som nappat. Det är jättebaddare som de knappt orkar bära upp i famnen.
Jag stör mig på att det ofta saknas bildtexter. Vem är det som håller i fisken? Vad är det för fisk? Det är första svaren en tittare vill ha!


Allt som nappar måste förstås tas om hand. På slutet kommer en grillmästare med tips och recept på lämpliga rätter. Tyvärr blev en del recept lite svårlästa när texten försvann i bilderna.
Åtta annonser på 76 sidor är kanske i minsta laget. Med en köpstark grupp blir det nog fler i kommande nummer.

En annons på näst sista sidan drar blickarna till sig:

En barbröstad kvinna med en mycket bekymrad min har fått en stor fisk lagd över axlarna. Hon är fiskälskare - i England.
Var håller svenska kvinnomaffian och fittstimmet till? Har de inte koll på metarna?


Nu återstår att se om metarna nappar på magasinet. Det gör de nog.
På Facebook har tidningen fått många ”gilla”.

måndag 3 februari 2014

Mera glans och färg i nöjeslivet

Blankt, glassigt och gratis!
Nöjesguiden gör ett litet lyft utan att förändra allt för mycket.
Efter 32 år kan det vara på tiden att ta bort det grådassiga och slippa trycksvärtan.
Nöje förväntas väl vara en bit från grå vardag.

Knappt hade jag gått igenom Dagens Nyheters nya lördagsmagasin (förra inlägget) förrän nya Nöjesguiden dyker upp. Nästan exakt samma format och lite strama form.
Formatet kan spegla dagstidningarnas väg att hitta en tjusigare form utan att gå ner till magasin i A4-storlek.


En gratistidning i ett ställ på stan är lätt att gå förbi. Nya Nöjesguiden blänker inte direkt till för den som inte känner förnyelsen. Formen och logon känns också igen. Det är först i handen förändringen ses.

Mycket text om Beirut.
Gratis lockar kanske till snabb läsning.
Så är det inte helt med Nöjesguiden. De vågar sig på fördjupning som ska ta sin tid att läsa.
De två tunga artiklarna handlar om OS i Sotji och ett reportage om 48 timmar i Beirut. Här kunde presentationen varit lite lättare och mera flyhänt. Inga bilder från Beirut lockade direkt.

 
Breda spalter, korta tvåradiga rubriker i versal stil och stram form ger ett kompakt utseende. Nu är inte alla texter långa, de flesta håller sig på en sida. Jag hade ändå gärna sett lite fler ingångsord och blankrader som lättat upp och gett paus i läsningen.
Bilderna är ofta små och lagda i kanterna. Jag stör mig på att det saknas bildtexter. Vid porträtt, som de flesta bilderna är, spelar de mindre roll. Men när miljöer är med vill läsaren ofta få en förklaring till vad ögonen ser.

Längre läsning om OS i Sotji.
Nu vill inte Nöjesguiden frångå ett koncept de tror på. Chefredaktören talar om Sveriges bästa kultur- och nöjesläsning. Visst gör de det bra, på ett annorlunda vis än dags- och kvällspressen. Nöjesguiden tar fram de artister som inte alltid uppmärksammas.
Guider på välkänt vis.
slutet kommer blocket med guider och recensioner med sina välkända symboler. Så de flesta läsarna känner igen sig - allt har bara blivit lite glansigare.