torsdag 28 juni 2012

Så mycket mera skånskt på landet kan det inte vara

Vad kan vara mera skånskt än ett gult rapsfält med blå himmel - och så Peps Persson?
Lägg sen till Skånska Dagbladet. Det kan bara bli livet på landet i Skåne.
På Landet är titeln på en ny tidning som Skånska Dagbladet ger ut.

Visst kan jag tycka att omslaget och Peps är lite förutsägbart och att läsarna inte grips av det som de redan känner till.
Men det kan också vara en bra signal om att det är en tidning som angår dem på landet.

Det doftar nästan jord. Byar lever, folket odlar tomater, gör ost, potatisgratäng, driver gårdsbutiker, kör tuffa maskiner, kämpar för skolor och bättre skolmat, ordnar lantbruksdagar och tanterna badar topless på Österlens stränder… Men det sista är visst turister.

Allt anpassat för annonsmarknaden och raggningen där har varit stark.
Annonserna slår dock inte ihjäl artiklarna. Dessa får rena och raka utrymmen i en bra mix. Det känns som en ”riktig” tidning.
Tidningsdesignern Tony Henschel har planerat hela tidningen; skapat rytmen, avdelningarna, formgivningen och gett struktur åt materialet från Skånskans medarbetare.

Skånskan gör det här bra.
Snyggt förpackat, bra bilder och texter. Rubriker som kan dra in läsaren, en del riktigt kvicka. (bild t h).
Texten om Peps borde dock lästs lite bättre, för här fanns poänger som kunde gett annorlunda rubrik än det läsarna redan visste (bild ovan).
Och jag tycker att reportaget om närodlat kunde gjorts roligare än med jordbruksministern.

Även konkurrenten Sydsvenskan ger ut annonsbilagor, men fungerar mest som distributör och överlåter åt olika redaktionskollektiv att göra tidningarna.
Jag har hårt kritiserat dessa som riktigt dåliga och ett stort svek mot både läsare och annonsörer.

Konkurrensen med nya annonsbilagor kan bli stark i Skåne till hösten.
Här har Skånskan dragit upp en bra riktlinje och står sig stark.

måndag 25 juni 2012

Modeskaparens tidning - en djärv utmaning

260 sidor och 820 gram tung.
En titel som förvirrar och en layout som är ovanlig.
Miss World är en ny tidning som inte är likt något.

Redan omslaget skapar förvirring. Miss World kopplar jag till en skönhetstävling. Den organisationen har också protesterat mot tidningens namn.
Logotypen är ett konstgjort typsnitt. Den och hela omslaget inramas av blommor och blad som kan ge koppling till flower power och hippies.
Artisten Lars Winnerbäck tittar in i kameran med en målad blåtira kring ögat.

Signalerna är inte direkt glasklara där den ligger i tidningsstället.
Som tur är kommer redan på sidan två ett manifest:
”…en hyllning till Moder Jord… ett magasin som bryter mot det likriktade… vill utmana, bråka, kittla, skratta… en ofiltrerad käftsmäll… ingen beauty queen… en snyting mot skönhetsideal, hets och fördomar… de kan dra åt helvete…”
Sen kommer chefredaktören Per Holknekt (bild ovan), skaparen av klädmärket Odd Molly, och breder på lite till:
”…vi gör en tidning och bjuder in intressant folk att göra vad fan de vill med delar av tidningen, utan att vi lägger oss i. Vansinne. Och vi älskar det… stolt utav helvete, men borde kanske springa och ta skydd.”Kanske måste Holknekt göra det sista. Men jag ska vara snäll.
Tidningen har kvaliteter. Intressanta reportage med välskrivna texter, intervjuer och fina bilder.
De granskar Kuba i förändring, skildrar transvestiter i Buenos Aires (bild ovan), guidar i trendiga Williamsburg i New York och besöker en galen festival i Austin, Texas.
Men mest är det intervjuer med olika personer från nöje, musik och konst.

Här finns kända profiler som Alexander Bard, Staffan Hildebrand, Jan Gradvall, Magnus Betnér, Veronica Maggio… och ännu fler som är mindre kända.
Lars Winner-
bäck ställer upp i sin största intervju någonsin (bild). 20 sidor får han men fyra av sidorna är ett fotokollage utan bildtexter som jag inte fick grepp om.
Alla intervjuer är av typen frågor-svar och några direkta rubriker med signaler finns inte. Här gäller det att plöja igenom texter för att själv hitta det intressanta.

Två personer har skrivit de flesta texterna.
Per Holknekt själv finns förstås med. Han skriver en krönika, återgivet med ett svårläst skrivmaskinspapper, från ett hotellrum i Los Angeles där han tar sitt första glas efter nio år och nio månader i nykterhet och försöker reda ut det allmänmoraliska superfel han nu gör.
För honom är det inget drama, men för en skvaller-
journalist blir det snart en Tyrannosaurus. Nu, efter 29 månader, säger han att det funkar bra.

Holknekt
är annars i ropet nu med sin separation från Lena Philipsson.
Lena är också med i en intervju skriven av Holknekt. Om det nu kan kallas intervju med bara fem frågor om konst.
Men bilderna är ett konstnärligt kollage där det inte framgår vem som gjort dem (bild ovan).
Alla bilder i tidningen är starka där fotografernas kreativitet kommit fram. Oftast saknas bildtexter så läsare får själv gissa vad det är.
Men layouten dödar mycket. Bilderna kommer inte alltid fram när texter läggs i vita block över dem (bild ovan).
Jag har delvis sett layoutformen här och där, men då har det varit någon som fritt lekt med allt material.
Här, i en hel tidning på 260 sidor, blir det smått osannolikt.

Holknekt har grund för sitt manifest när Miss World ska vara en ”…väckarklocka och okonventionell smådjävulsk tankeställare”.
Det ska bli intressant och se hur läsarna tar till sig tidningen. Antingen etablerar den sig eller så blir det bara nästa nummer som kommer i september.

onsdag 20 juni 2012

Expressen satsar mer på GT och Kvällsposten

Kvällstidningarna Expressen, GT och Kvällsposten görs nu helt i Stockholm.
En samordning som oroade många medarbetare, men som blivit bra, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson i den här intervjun.
Mattsson lovar också mer satsningar på de lokala editionerna GT och Kvällsposten.
Och han säger att det inte är aktuellt att kalla alla tre tidningarna för Expressen.

* Vid samordningen pratade du om synergier. Hur vill du rakare och klarare beskriva det?
- Några exempel: Med redigering av alla tre editioner på samma ort ökar möjligheterna till att hitta duktiga inhoppare vid sjukdom och ledigheter. Vi kan också samarbeta bättre över editionsgränserna när Expressen, GT och Kvällsposten ska publicera samma material vid väldigt stora nyheter . Det blir också enklare med fortbildning av medarbetare, med arbetsledning och genom att verka i en större grupp kolleger som pratar om formfrågor blir det också mer stimulerande för den enskilda redigeraren. I ett större perspektiv så har i dessutom precis bildat ett nytt affärsområde, ju varit ”GT/Kvällsposten”, med Torbjörn Wittström som chef. Han har ju varit vd och vice vd för GT och Kvällsposten tidigare, och nu när vi ska göra satsningar på editionerna är Tobbe rätt man att göra affärerna.

* Är det inte mycket ”ryggsäcksredigering” i dag, att någon hänger över den som sitter vid skärmen och ger anvisningar eller att mycket bestäms i förhandsmallar?
- Vi har inte särskilt många ”förhandsmallar” alls, faktiskt, och själv är jag rätt skeptisk till den layoutstyrda produktion som allt fler morgontidningar inför. Däremot hoppas jag verkligen, utan att veta exakt hur det förhåller sig eftersom jag inte är här på nätterna, att redigeringsledarna har en mycket tät dialog med redigerarna. De enskilda sidorna är delar av en helhet, och en tidning blir bättre om en redaktör tar ett helhetsperspektiv. Detta utesluter inte kreativ layout eller ett grepp som sticker ut, men någon ansvarig måste prioritera vad som ska göras och var det ska ske. Det finnas ibland en gammal romantisk föreställning om att en sida görs bäst om redigeraren sitter ensam och spånar, men så är det förstås inte: det är nostalgi och i en tid då konkurrensen är stenhård måste vi vara mycket mer strukturerade än tidigare.

* Ofta är det tema på sidorna, samma ord och layout över flera uppslag. Hur ser du på den utformningen?
- Om du syftar på så kallad pendang-redigering där man på flera sidor om samma ämne tar ett likartat formgrepp, så är det naturligtvis positivt. Det kräver ofta lite mer utrymme och en mer genomtänkt form, men eftersom genomredigerade sidor fortfarande är en konkurrensfördel för kvällspressen så vill vi gärna ta sådana grepp som pendang-redigering om vi kan. Men den största skillnaden mot tidigare är nog att vi i dag har möjlighet att göra sidor som tar lite längre tid, vi har faktiskt lyckats höja högstanivån lite - som man exempelvis kunde se häromdagen när vi skrev om biltullarna i Göteborg. (bild)

* Kvällsposten och även GT hade en stil som medvetet bröt mot Expressen. I dag är det ingen skillnad alls, det är Expressens stil rakt igenom med bara ett antal lokala artiklar. Hur tror du det fungerar i den lokala försäljningen?
- Nja, Kvällsposten och GT hade inte bestämt sig för ”en stil som medvetet bröt mot Expressen”. Kvällan och GT hade också tidigare exakt samma stilbok som Expressen, men saknade då resurser för att genomföra stilen så bra som det var tänkt. Men nu, med närmare tillgång till bland annat tecknare och bildhanterare, kan vi ha mycket mer fokus på sidorna. Jag har träffat så många - som flera chefredaktörer, bland annat Jonathan FalckGP - som hyllat den nya redigeringen. Med den nya organisationsmodellen för riksredigering kan vi ha högre ambitioner än tidigare för olika tillägg som faktarutor, grafik, kartor och det syns ju också i spalterna.
(Komplettering: frågan syfte främst på ”gamla” KvP och GT, före Expressens köp).

* När vågar ni ta det raka och logiska beslutet: att alla tidningar heter Expressen , men med diskret märkning ”Editon Kvällsposten” och Edition GT”?
- Jag tror inte det vore ”rakt och logiskt” att ta bort så starka varumärken som Kvällsposten och GT, vi är ju marknadsledande i Syd- och Västsverige och vi är det tack vare exempelvis lokala ledare- och kultursidor och lokala kvällstidningsnyheter. Det är något helt annat än Expressen. Vi kommer istället att satsa mer på editionerna, som bland annat bildandet av den nya affärsområdet bevisar. Tidningarna är vassare idag än tidigare, eftersom vi infört nya innehållsmoment och fått mer fokus på förstasidor och löpsedlar. Jag är väldigt nöjd med Kvällsposten och GT och vet att det är mycket på G inför hösten. Vi har flera lokala förstasidor i dag jämfört med tidigare, då editionerna ofta förlitade sig på Expressens riksmaterial, och ett bra exempel på hur vi jobbar är väl GT:s stora E20-kampanj som fick över 20 000 namnunderskrifter.
* Flera medarbetare pendlar i dag från Malmö och Göteborg och gör jobbet i Stockholm, ofta på telefon om saker som händer runt husknuten på hemmaplan. Kan det inte vara lika bra att ha fler tjänster i Malmö/Göteborg?
- Redigeringen av Kvällsposten och GT är ju centraliserad eftersom det, faktiskt, är det mest effektiva sättet att organisera produktionen. Alla andra stora och små tidningar har inför detta tidigare, senast meddelade Skånemedia att man gör samma sak, men var medarbetarna väljer att bo kan jag inte synpunkter på. Vi har fler som pendlar till Stockholm än bara från Malmö och Göteborg, men om vi har samordnat redigeringen och arbetsledningen på natten så måste vi också ha nattreportrar i tjänst där. Vi har dock reportrar i Malmö och Göteborg med, i tjänst en stund efter midnatt, och man bör komma ihåg att om vi inte hade centraliserat redigeringen - då hade vi tvingas till en större personalminskning med många färre reportrar. Tack var den nya modell har editionerna fått en bättre ekonomi och det kommer att möjliggöra satsningar, mer än så kan jag inte säga än.

* De som pendlar står inför olika val: fortsätta pendla, flytta till Stockholm eller säga upp sig. Vilket råd skulle du vilja ge till dem?
- Vi har faktiskt folk som pendlar till Stockholm från många olika orter, och var man bor måste man ta ställning till själv. Men det är kul att de som kommit upp till Stockholm från Malmö och Göteborg är så positiva, eventuella farhågor har ju kommit på skam och dessutom känns det som om redaktionerna i Malmö och Göteborg fått en nytändning med sina nya fokus och två drivna chefredaktörer. Medarbetare som tidigare jobbat i Malmö och Göteborg men valt att börja i Stockholm har flyttat hit fullt ut och flera som jag tala med säger att det varit en nytändning att komma upp.

* På sista tiden har Expressen haft en sport i att varje dag har några ordlekar eller vitsar i rubrikerna. Ofta omdiskuterat. Vill du nämna någon du tycker varit bra och någon som inte suttit där?
- Jag recenserar nog helst inte enskildheter, men ”BIG BENG”-förstasidan när vi kuppade och projicerade en bild av Zlatan på Big Ben i London inför Englandsmatchen är väl redan en EM-klassiker. Flera utländska medier uppmärksammade den, och det är viktigt att våga ha såna rubriker. Kvällsposten skrev ”DOPP NYTT ÅR” när folk badade på nyårsafton, och ibland är det inte konstigare än så. GT hade rubriken ”SICKEN GOSHÖRNING” om en ny noshörningsunge i Borås djurpark… det är ju genialiskt. En kvällstidning måste ha den här glimten i ögat, det finns så många tråkmånsar i medierna som inte leder med orden - men såna ska vi aldrig bli.

* Kvällsposten har ibland besvär med förseningar på grund av samdistributionen med Aftonbladet. Ser ni över alternativ i distributionen?
- Alla kvällstidningar, alltså också Expressen och editionen GT, har drabbats av den nya samdistributionen och vi har vidtagit flera åtgärder för att få ut tidningarna tidigare. Upplagorna har nu stabiliserats på en högre nivå än tidigare, då distributionen lades om, men vi följer förstås detta fortsättnings trots att klagomålen är färre numera.

* Är det aktuellt med indragning av viss distribution, t ex avlägsna orter eller liten försäljning?
- Nej. Distributionen är dyr, men några sådana planer har vi inte. Flera morgontidningar har visserligen genomfört sådana besparingar och jag vet att det är fler sådana åtgärder på gång i branschen, men vi arbetar ju med att stärka Kvällsposten och GT och inte tvärtom.

* Upplagor minskar för alla tidningar i dag. Hur har första halvåret varit för Expressen och de separata editionerna?
- Vi fortsätter att vinna marknadsandelar gentemot Aftonbladet. Jag kan inte avslöja siffror, men Orvestos räckviddsundersökningar har ju slagit fast att vi är större på söndagar och upplageutvecklingen ser ännu mer positiv ut.

måndag 18 juni 2012

Senare måndagsinlägg

Veckans första inlägg som brukar komma på måndag morgon är lite framflyttat. Men se ovan - kommer snart!
En aktuell intervju - eller något annat.

lördag 16 juni 2012

Slutet - lika som bär

EM i fotboll är slut för Sverige.
Men kvällspressens kamp fortsätter.
Här har det mest varit oavgjort och lika som bär.

Ingen av tidningarna vågar sticka ut och vara avbrytande.
Eller så kan de inte. Den ene kan inte göra något innan den andre kopierar.
Så verkar det vara.
Sidornas layout och rubrikerna är ofta som kopior av varandra.

Kvällstidningstänkandet är jakten på poängen och bilden. När ämnet och urvalet är detsamma så blir det också lika varandra.
Tempot och stressen är så hög att det måste finnas en planering, en grund som snabbt kan slås ihop till en färdig tidning.

Jag förvånar mig ändå över att det blir så lika uppbyggt:
*Kraftig rubrik i fet versal tvärs över uppslaget.
*Dragarbild ofta över mittvecket.
*Texter i kanter och i botten.
Det blir svårt att veta vilken tidning jag läser utan att kolla.

Rubrik-
skrivandet
har helt försvunnit.
Korta slagord, få bokstäver, det ska gå in på en sida eller gå ihop med motstående sida. Utrymmet och urvalet av ord räcker inte till något överraskande.
I England kan tidningarna hitta det som får läsaren att le eller rycka till.
Jag har inget emot ordlekar - när poängen sitter där! Expressen har den senaste tiden haft ordlekar varje dag på de lättare nyheterna. Oftast lyckat - ibland svårt och långsökt. (Se föregående inlägg).

Bilderna här är från lördagens tidningar. Uppslag efter uppslag var de lika varandra.
Försök pricka in vilken av kvällstidningarna det är utan att kolla logon.

torsdag 14 juni 2012

Ordlek i rubriker - inte alltid lätt för läsaren

Titta på rubriken i bilden ovan.
Galet bra - eller galet fel?
Den är från dagens Expressen och är bara en i raden av tidningens ordvitsar i rubrikerna.
Den senaste tiden verkar det varit en tanke att komma med någon varje dag.
Fyndigt och roligt - eller bara dumt och svårbegripligt?
Synpunkterna är många från både läsare och internt på redaktionerna.

Här är några andra ordleker hämtade i Expressen de senaste veckorna:

Eufolkia
Usch…kraina
Tjockissen
Annarlunda
Dehli-katessen
Kärleks-Frankt
Bluffigare

Ensamma är orden svårtydiga, i sitt sammanhang med bild och text kan poängen sitta där. Ibland.
Eufolkia (bilden) fick kritik. Syftade på Loreen som hyllades i Stockholm efter sin vinst i Eurovisionsschlagern.

Och de andra..?
Usch...kraina handlade om Sveriges match mot Ukraina i EM, Tjockissen var en tjock katt, Annarlunda var en tjej som hette Anna, Dehli-katessen var den danske fotbollspelaren Krohn-Dehli som gjorde vinstmålet i en EM-matchen mot Holland. (Den ger jag full poäng för!) Kärleks-Frankt var Frank Anderssons planerade giftermål och Bluffigare en variant på ”Så mycket bättre” som i kommande serie ska innehålla mera bluff.

Och i dag klämde Expressen i med en till (bild t h).
Det handlar om en film där skådespelarna anses har för mycket botox i ansiktena.

Kvicka rubriker efterlyses ofta, de får läsaren att le och lockar till läsning.
Men lekstugan kan ibland få motsatt effekt.
För en hel del år sedan hade Expressen en egen Rim-Johan på sporten som ofta släppte loss. Som den här:
”Floppa utan Foppa - nej toppa. Nya succélaget kan ingen stoppa”.

Allt var kanske inte bättre förre. Det var lika dåligt. Eller bra.

måndag 11 juni 2012

Bibeln och Guiden i en egen match

Sverige vinner inte guld i EM-fotbollen.
För tufft när sexton länder gör upp.
Bara två tidningar gör upp om bästa guiden.
Och vem vinner där..?

Vi har sett dem förr:
Expressens Superguide och Aftonbladets
Bibeln.
Tunga, genomarbetade guider när det drar ihop sig till ett stort sportevenemang.
Nu går de en ny match igen.

Tempot känns direkt starkt i Aftonbladet. Som spansk fotboll och lite Barca: offensivt och sprakande - men lite för mycket ibland.
Där är Expressen som Italien oftast gjort sig känt för: stramt och disciplinerat, effektivt utan att det gnistrar till. I gårdagens match gnistrade det dock lite.
Aftonbladet håller farten rakt igenom - dragarbilder och rubriker över hela uppslag - kraft som ögonen fångar in. Personporträtten på de svenska spelarna går på enkelsidor.
Tempot är inte samma i Expressen. Zlatan inleder och Hamrén följer efter i en snygg öppning (bild ovan). Resten är återhållsamt med rubriker i två-tre rader på enkelsida. Enkelt och lättläst förstås.
Jag ger Expressen poäng för två ordlekar i rubrikerna: ”Landslaget ska bli Francks rike”. (Spelaren heter Franck och spelar för Frankrike - bild ovan) och även ”Cecha in en äkta vinnarskalle”. (Peter Cech, tjeckiske målvakten med hjälmen).
Aftonbladet plockar i spelarporträtten fram det mänskliga och personliga. Bra texter som går igen i rubrikerna.Bilderna är nästan bara från matcher med spelarna. Aftonbladet har flera arrangerade, mest poseringar. Den med Elmander (bild ovan) var lite annorlunda. Många infällda rubriker i alla bilder drar ner betyget. Ett stort minus också för att personer får ansiktet i mittvecket (bild nedan). En grundregel är att det inte får förekomma!Den tekniska lekstugan - med Indesign och Photoshop - ”vinner” Aftonbladet: hela skalan med inkopieringar, skuggningar, färgtoningar, konstgjorda rubriker… Tekniknördarna har haft julafton. Ibland snyggt. Men sida efter sida blir det överarbetat.

Resultat: oavgjort… En blandning med lite mindre indesign och photoshop från AB och Expressens strama hade kunnat bli perfekt:
En superbibel.

söndag 3 juni 2012

På rätt semesterväg med bilen


Sommaren är här och bilsemester väntar många - både i Sverige och Europa.
Bilsemester - ny tidning - fångade mitt öga i tidningshyllorna.
Känns rätt tajmat att komma nu.

Bakom tidningen ligger Motormännen och de brukar inge pålitlighet och konsumentinriktad info.
Och visst - här finns massor av praktiska tips för både Sverige och Europa.
Vackra vägar, sjötransporter, packningen, planering före resan, gps och kartböcker, lämpliga stopp, körtips och regler i olika länder.

Tidningen har varit grundlig och själv kört vägarna som beskrivs.
En bekväm VW har rullat genom stora delar av Europa (bild). Alltid har den hamnat i de vackraste vyerna med en fin väg invid vatten. Där togs förstås bilder. Nästan alla har samma situation. Detta är själva målet och njutningen som gör att alla andra tråkiga vägmil glöms.

Ut i Europa brukar betyda Autobahn genom Tyskland. Tre alternativ ges: sköna, snabba eller smarta vägen. Alla med tips om platser som passeras.
Tjusigast blir det förstås när målet nås - Medelhavet.
Här glider bilen fram genom de tjusigaste miljöerna. Den franska sidan vid Rivieran och den italienska vid Ligurien. Bilderna är blått, blått och grönt så det nästan gör ont i ögonen.

Hemåt
går det upp i norra i Italien och in i Schweiz bland insjöar och alpvägar. Bilen - dock inte samma - hittar också till den fina strandvägen i norra Jylland med Frederikshavn, Skagen och neråt. Allt är vackert och njutningsfullt. Tipsen på orter och pausställen är många.
Den som vill stanna i Sverige får 77 tips på vägar, pausställen och sevärdheter.

Formen är uppbyggd på samma sätt som huvudtidningen Motor.
Överst på alla sidor ligger antingen småbilder eller korta textrutor. Huvudartikeln med dragarbild under och ofta med text inkopierad i bilden.
Konsekvent och praktiskt - eller stereotypt - allt beroende på hur läsaren uppfattar det.

Tyvärr är texten inte helt lättläst. Det blir lite som att leta i en kartbok efter en ort man inte riktigt vet var den ligger. Alla tips är i typsnittet Sans seriffer, ofta kritiserat av mig. Smått och ögonen blir lite trötta.

När dessutom mycket är inkopierat i bild eller i en färgplatta känns läsningen lite jobbig. Bra dagsljus krävs.
Jag kan också önska att vissa kartor varit större och tydligare.

En bilsemester kan kräva lite planering och ansträngning och då är det här en bra guide.