måndag 26 september 2016

Fördröjt inlägg

Veckans vanliga inlägg på måndagar blir lite fördröjt denna gång på grund av tekniskt strul.
Men det kommer.

måndag 19 september 2016

Snyggt förpackat Skåne - men mycket reklam/info


Svartvitt foto och en svag ton av gult i logo och rubrik.
Ett snyggt omslag som drar blickar till sig.
Den svaga gula tonen är lite skånsk färg och personen på omslaget är mycket Skåne: Anita Ekberg.
Anita är kanske inte riktigt uppdaterad för dagens yngre läsare.
Magasinet Skåne säljer det här numret på nostalgi och lite äldre läsare


Omslaget ger en fläkt av ett magasin med klass. Limmad rygg, glansigt papper i omslaget, vitt lite mattare på insidor, lättläst text, fina bilder. Layouten är lite stram utan extra utsmyckningar. Vad jag kan peka på är att vita, versala bokstäver i gul platta inte är helt lätt för ögat. Men allt annat kommer fram på ett fint sätt.
Magasinet Skåne påminner lite om Vi och Vi läser. Men så är också samma formgivare inblandat - Staffan Frid.


Skåne är lika med bördig jord och det är huvudtema i numret. Skördetid är lite mer än äpplen i Kivik. Tomater, svamp och spannmål - dinkel - är annat som trivs i den skånska myllan. Olika odlare presenteras i korta texter och fina, färgstarka bilder.
13 skördefester att besöka avslutar reportaget.
Detta är ett exempel på det genomgående temat i magasinet - att lyfta fram skånska företagare och deras verksamheter.
En mix av journalistik och info.


"Det goda livet" heter inledningen med korta notiser om aktuellt inom musik, teater, konst och krogar.
Mera kommer i slutet som handlar om shopping och krogar i det sydligaste landskapet.
Affärsägare med sina butiker och krögare med krogar presenteras i text och bilder. Listor följer på krogar och fikaställen med namn, inriktning och prisnivå (ovan).
En mix av både reklam och tips till de som vill ut och röra på sig.


Mera rörelse blir det när vandringsleder presenteras. Skåne är inte helt platt. Här bjuds på en fläkt av Grand Canyon, svindlande höjder, vildmark, hav och skog. Fina bilder kan locka de som vill ge sig ut till fots och själva upptäcka.
Så är hela magasinet - tips till skåningar och andra intresserade som vill upptäcka saker som de kanske inte vet så mycket om.


Två stora reportage finns. Anita Ekberg från omslaget får 12 sidor (ovan). Mest är det ett utdrag ur en ny bok om henne och läsarna lockas att vinna några exemplar. Fina, men tidigare kända bilder och förstås den mesta av alla: Anita i Fontana di Trevi från filmen La Dolce vita.
Den välkände trumpetaren Håkan Hardenberger får åtta sidor (nedan). Sammanträffande nog är Håkan engagerad i Malmö Chamber Musik som pågår den här veckan.


Bara Skåne och mycket info och reklam. Sett ur den vinkeln kan jag tycka att magasinet kan delas ut gratis på olika ställen. Men priset 49 kronor är inte avskräckande.

måndag 12 september 2016

Vegetariskt i vardagen ligger nära och frestande

Vem kan inte bli sugen på en burgare?
Mc

Donalds och Burger King ligger alltid nära.
Men en egen som är godast och dessutom vegetarisk?
Den får man nog sno ihop själv.
En ny tidning som heter VARDAGS-vego frestar med det.

Burgaren på omslaget ser smaskig ut och lockar säkert många. När jag bläddrar i tidningen glänser läckra rätter i mina ögon och det är lätt att tänka: Det är ser gott ut, det vill jag prova på!


Vegotrenden har vuxit stark på senare år. Förlagen ser en nisch att fånga in. I hyllorna finns redan flera specialtidningar.
Vardags-Vego är Allerkoncernens satsning med recept ihop med de befintliga tidningarna Allas, Allers, Hemmets och Året Runt och lägga i en ny tidning. Återbruk i annan förpackning.
Flera andra tidningar har använt knepet i olika ämnen.


VardagsVego kanske också lyckas. "Vardags" i titeln är nog en bra signal. Recepten är inte alltför komplicerade. Flera basingredienser finns i mångas skafferi och med fräscht grönt till kan det nog bli "supergoda" och "snabblagade" rätter, som det står på omslaget. Någon total tidsåtgång anges inte mer än tiden på spisen och i ugnen.

Efter burgaren på omslaget fortsätter andra lika läckra bilder på insidorna. Utan att jag tänkt på det äter jag mycket som är nästan vegetariskt. Några få ingredienser behöver bara bytas ut.
Raggmunkar, kroppkakor, sallader, pajer, tacos, soppor, pasta, pizza, grytor...


Men lite nytt hittar jag att prova på: en kryddig tex mex-panna frestar direkt. En läcker vegobuffé, quornbullar med gräddsås, svamp- och spenatlasagne, gratinerade grönsaker, ratatouille med matvete och ägg, bourguignon på svamp med potatispuré och haricots verts - och kanske också spenatburgare...
Den röda färgplattan är för kraftig.

Grafiskt känns VardagsVego igen från de fyra tidningarna. Rak, enkel rubrikstil ibland varierat med några "handskrivna" varianter. Bilder läggs lite på snedden och ibland delvis ovanpå varandra för att det ska upplevas som lite lekfullt och inte alltför stramt.
Bilder av mat gör sig alltid bäst mot vit omgivning utan konkurrens av annat. VardagsVego har mycket färg i rubrikerna och på några ställen är de inlagda i bilder. På vissa körde det ihop sig lite. Vissa recept läggs på diskret färgplatta utan att det stör. Men på de bilder där det lagts en stor helröd färgplatta med text som dödar det bilden direkt.


Priset 39 kronor är attraktivt och många exemplar behöver nog säljas om det ska gå runt. Annonserna är få. Fyra finns för vin, två är ekologiska och de andra anges som  "passar bra ihop med många vegetariska rätter".

måndag 5 september 2016

Inte bara en dröm att driva eget utomlands


 
Fler företag som skapar jobb behövs.
Ett mantra som många ropar.
Att starta eget är då en lösning.
Driva eget heter specialtidningen för de som går med tankar på eget.
Tidningen har funnits i åtta år och startades av Anders Andersson (ovan), ekonomiskribent och profil som står på företagarnas sida.
När Andersson startade tidningen var fakturaskojarna hans hatobjekt, främst något som hette Nummerupplysningen, som lurade många småföretagare.
Andersson är lika förbannad på skojarna i dag. Nu heter de Bolagsupplysningen och agerar från Estland.
Annars har Anderson dragit sig tillbaka och nöjer sig med att stå som tidningens grundare och vara krönikör.

Yasemin Bayramoglu har tagit över och hon börjar direkt i en framgångsvåg. "Hurra, nu ökar vi" utropar Yasemin och ger siffran +26 procent. Med det menas räckviddsundersökningen som säger att Driva eget har 31 000 läsare. Det är inte detsamma som upplaga.
Jobb i Sverige får direkt en spark i det här numrets omslag där temat är att starta eget utomlands. Ännu mindre jobb blir det i grundtankarna och inledande ord: "Drömliv... semesterparadis... stanna kvar..."

Driva eget hittar fyra personer som förverkligat drömmarna:
Driva restaurang med bungalows i Thailand, köra taxi eller driva skandinavisk livsmedelsaffär på Malta, hjälpa svenskar på Gran Canaria.
Snabbt insåg de att det inte bara var sol och ett slappt liv. Byråkrati och papperskrångel kan lätt knäcka entusiasmen. Men alla klarade av det och har nu drivit sina verksamheter i flera år.

En lite annorlunda variant gör Driva eget av innehållsförteckningen i början. "Ont om tid? Läs det här! Din tidning på 5 minuter" (ovan).
Så snabbt går det inte att fånga hela innehållet även om varje punkt får 5-6 rader. Det krävs nog att hela artiklarna läses också.
Det är 88 sidor matig läsning och bara 13 annonssidor. Så visst tar det tid att gå igenom Driva eget.

Råden till företagarna är väldigt många. Försäkringsfrågorna, bokföringshjälpen, hur personalen stannar kvar, att företaget lyckas, konsten att bli effektiv och prioritera rätt och så förstås grundtanken att företaget går med vinst och därmed hur utdelningen maxas. Den dystra sidan som också kan inträffa får en belysning: hur delas företaget om det blir skilsmässa mellan makar som drivit allt tillsammans?
Drömmar om eget får en rejäl knuff i reportage om personer som lyckats. En riktig framgångssaga är Charlie Hansson med it-företaget Chas. Med pappa som hemlös och mamma ofta långtidsarbetslös var förutsättningarna inte de bästa. Men Charlie lyckades. I dag omsätter hans företag 71 miljoner och har 91 anställda.
Killen som älskade bilar med svulstiga fälgar (nedan) såg också en dröm - att förse svenska bilar med de snyggaste fälgar som fanns. Dem hittade han i USA och började med import. Bara några millimeters skillnad för bultarna kunde göra att de inte passade. En egen liten uppfinning - en kona - gjorde att fälgarna kunde monteras på vilken bil som helst.


Grafiskt är Driva eget lättläst. Texterna är ganska korta, mycket delas upp i block under punkter. Men jag hade gärna sett lite större grad på texten, särskilt när seriffer används och de läggs på färgplatta är det inte alltid lätt för ögat om inte belysningen perfekt.
En genomgående linje är nämligen plattor med svag grön färgton. Andra signaler är handtecknade mindre rubriker och tunna linjer med pilar.