lördag 18 december 2010

Weekendkrönika: När bild och rubrik ger fel signal

Bild och rubrik - två saker som hör ihop
Men inte alltid.
Titta på omslaget här bredvid - Aftonbladets söndagsmagasin förra söndagen.
Hur kopplar du det vid en första syn?
Troligen som att den leende kvinnan säljer sex och njuter av det.

Ansikten är en klassisk signal för att locka in läsaren/köparen.
Ett sätt att skapa kontakt. Personen är känd, aktuell eller intressant på något sätt.
De olika rubrikerna ska locka till de många inslag tidningen har.
Den stora rubriken kopplar läsaren ofta snabbt till ansiktet.

Ansiktet i det här omslaget tillhör skådespelerskan Eva Röse. Hon är kanske inte direkt superkänd så att läsaren direkt kände igen henne.
Den stora rubriken i det gula hör ihop med en annan kvinna. I liten bild visas baksidan av henne. En liten rubrik förklarar sambandet.
Rubriken som hör till Eva fanns i mindre grad till vänster uppe vid håret.

Den som köpte tidningen och läste upptäckte direkt att det inte var omslagets ansikte som sålde sex.
Läsaren blev kanske inte besviken över det.
Eva Röse blev dock våldsamt upprörd.
Aftonbladet erkände att det blev mindre lyckat. De erbjöd Eva en blombukett som tröst…

Kändisar och rubriker om dem säljer - om rubriken är sann och bilden kopplas ihop rätt.
I det här omslaget blev det totalt fel i signalerna.

I veckan hade jag en genomgång av två andra tidningar.
Jag hade synpunkter på deras omslag och vad som säljer.
Kronans droghandels kundtidning (bild t h) hade ett leende ansikte som strålade mot läsaren och under det i stor rubrik ordet SMITTA.
Det passar inte ihop, ansåg jag.

Ann Olrin som är chefredaktör, höll inte alls med om det.
I det här fallet var det inte så allvarligt för huvudpersonen.
Men signalen som sådan: ingen som råkat ut för någon smitta strålar väl inbjudande mot läsaren?
Jag hade här sett en kraftig rubrik i gult hämtad från ett citat av typ: Jag lever och är lycklig och någon underrad om cancer för att spegla bakgrunden

Jag hade också en genomgång av nya Råd & Rön (bild t h) och synpunkter på omslaget. Där var en extrem närbild av ett batteri som tidningen testat. Något som jag absolut inte kunde tända på.
Jag ville se en person eller ett ansikte som använder saken som testas. Samma gällde till reportagen på insidorna.

Carina Lundgren, chefredaktör, höll inte med. Hon tyckte mina synpunkter saknade grund.
Men min grundsynpunkt är: en bild med en människa lockar betydligt mer till läsning än en bild utan.
Människan i en miljö skapar känsla, närvaro och ibland dramatik.
Det är oftast alltid de bästa bilderna för att dra in läsaren.
Och läsaren måste direkt se att bild och rubrik hänger ihop - eller klart åtskiljes.

PÅ MÅNDAG: Skurkarna vill spegla den andra sidan i en egen tidning

1 kommentar:

  1. Hej!

    Intressanta iakttagelser och helt korrekta enligt min mening. Att redaktörerna i fråga inte håller med är föga förvånande. Det skulle ju innebära att de måste erkänna att de gjort fel, något en journalist inte en skulle göra under hypnos ...
    Men lite roligt blir det när man tycker att ett batteri är en höjdarbild på etan...

    / Göran Svensson

    SvaraRadera