måndag 31 augusti 2009

Gratistidningar i röd-grön kamp i Malmö

City Malmö/Lund och Metro är lite ytligt gratistidningarnas färgstrid;
Citys färgprofil är röd. Metro satsar på grönt.
Sett i tidningsställen märks ofta en skillnad. Metro är slut, City finns kvar.

City har Malmötyngd med en kraftfull förstasida som följs upp på de första insidorna och egna dominerande artiklar på nöje och sport. TT kompletterar med notiser som fångar ögat med Malmösignaler.
Metro brukar få in en sida Malmömaterial. I måndagens tidning nämndes inte ens derbyt MFF-HIF.

Tonen är ung, människor lyfts fram i både text och bilder.
Lite kvällstidningsstuk med kraftfull redigering. Rubrikstilen är fet och flyter nästan helt ihop i svart. En lättläst tidning att fånga i farten.

Annonser styr City och ibland frestas tidningen att göra hela omslaget från någon annonsör. Även Metro kan göra det. Läsarna är inte helt förtjusta i sådana lösningar.
De flesta annonser i City känns igen från Sydsvenskan.

Kersti Forsberg är chefredaktör för City/Skåne.

City Stockholm klarade inte femdagars utgivning. Vad säger att City Skåne klarar det?
- Det faktum att medielandskapet ser helt annorlunda ut i Skåne. Konkurrensen om annonspengar är betydligt tuffare i Stockholm.

Bär City sina kostnader eller får ägarna täcka förluster?
- City i Skåne ägs gemensamt av Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Ännu går ingen av de tre skånska City-tidningarna med vinst utan ägarna accepterar en förlust under 2009.
City Malmö/Lund har gått med vinst en enskild månad.

City är mera åt kvällstidningshållet än åt morgontidning. Är det en fördel?
- Jag tycker det är svårt att lägga in City på en skala mellan morgontidning och kvällstidning. City gör sin alldeles egna journalistik med jättetydlig inriktning mot ung målgrupp och med fokus på lokala nyheter, sport och nöje.
City har inte redovisningsplikt på samma sätt som en prenumererad morgontidning utan vi har möjlighet att välja vad vi skriver om mer utifrån vad som är viktigt för vår målgrupp.
Det du läser i City ska du inte ha läst någon annanstans, är vår målsättning. Skriver vi om saker som det är uppenbart även kommer att gå i annan media (raka nyhetshändelser, till exempel) ska vi skriva det på ett annat sätt än vad andra gör.

Vad skulle du utveckla i City om du fick mer resurser.
- Jag skulle anställa fler journalister så att vi som jobbar här i dag hann andas ibland.

Vad lärde du dig av gratistidningen Xtra i Helsingborg?
- Starten av Xtra var det roligaste jag någonsin gjort i mitt yrkesliv. Att få chansen att med i princip helt fria händer få bygga en helt ny tidning från grunden var en fantastisk erfarenhet. Det häftigaste var också vilket gensvar Xtra fick av helsingborgarna på väldigt kort tid. Efter mindre än ett halvår hade vi lika många läsare som Metro, trots att tidningen var en riktig lågbudgetprodukt. Det, tycker jag, bevisar hur otroligt viktigt lokalt material är för en tidning. Människor vill läsa om sin stad och vad som händer där.

Vad ger City sina läsare som inte Sydsvenskan, Kvällsposten och Skånskan ger?
- Andra nyheter, annorlunda vinklingar, journalistik som berör unga människor. Många av våra grejer hittar du aldrig i de andra tidningarna i Malmö, vilket vi märker på att en massa människor hör av sig till oss med sina berättelser, för de vet att vi tar upp andra ämnen än vad de andra gör.

söndag 30 augusti 2009

Offside lyfter fram La Liga och spansk fotboll

Det krävdes Zlatan till Barcelona för att fler svenskar skulle upptäcka La Liga!
Tidningen Offside har gjort en egen guide om den heta spanska fotbollsligan.
Övriga tidningar har mest ägnat spaltmeter åt Zlatan och Barcelona, men glömt att det finns fler lag och spelare att följa.

La Liga har gått i TV4 några säsonger och hur risig en vinterlördag än varit så har det alltid varit en räddning att zappa in på en match.

Offside är en boktidning med långa texter. Det lilla formatet, lite större än A5, gör att texterna också är förminskade. Det krävs tid, intresse och engagemang för att läsa. Offside höjer fotbollen till lite kultur och det är en bra bit från apberget på läktarna och huliganfansen.

La Liga-guiden får också mest text och det är storstjärnorna som porträtteras; Casillas, Messi och nästan en halv roman om presidenterna bakom klubbarna. Det är sparsamt med bilder.
Guiden ger bakgrunden till lagen, kända spelare, fansen, utmaningen och vad som är värt att kolla in. Hur de där kunde missa Diego Forlán i Atletico Madrid är märkligt. Forlán ensam är värd att titta på i Madrids andra lag.

Vad som saknas är lite fler bilder på spelare och matchdresserna. Det är mycket randigt och blått och alltid färgstarkt även i reservdresserna.
Spansk fotboll är glädje, offensivt spel och mål. Det är mer än Barcelona och Real Madrid att njuta av.

Mallorca och Teneriffa är semester för de flesta, men som fotbollsunderhållning är lagen ganska avslagna. Det är dags att lära känna nya lag, Villareal, Valencia, Racing Santander, Atletico Bilbao
Och tänk vilken julafton det blir för alla z-glada rubrikmakare om Zlatan gör hat trick mot Zaragoza…

onsdag 26 augusti 2009

Gamla skrivfel och nya ord

En del har reagerat och hört av sig över det kursiverade jag skrev i genomgången av Språktidningen.
Men ännu fler har inte reagerat - eller inte hört av sig, vilket är lika illa…
Det var ett eget påhitt jag skrivit med vanliga språkfel:

Usain Bolt slog nytt världsrekord i VM, och Sverige har Kronprinsessan Victoria förlovat sig, sedan pappa kungen, Karl 16 Gustav, gett sitt tillstånd. Om gud och Hovet tillåter, kommer kanske det nygifta paret att inreda sin bostad med möbler från Ikea. I intervljuver säger paret att de vill leva som en vanlig stjärnfamilj, men omständigheterna gör nog att livet blir mera åt glamping till.

* Slog nytt rekord är ett av de vanligaste felen i tidningar. Satte nytt rekord är rätt.
* Går det att sätta komma efter och,? I mina gamla rutiner brukade jag för det mesta tvätta bort det. Mellan två huvudsatser är det rätt att sätta ut komma efter och, samt att det numera rekommenderas som pauskommatering.
* Att skriva Kronprinsessan Victoria med versalt K är bara att göra det lite högtidligare och förnämare.
* Kungen heter Carl XVI Gustaf med C och f. De romerska siffrorna kan lätt bli omkastade, men att förenkla med att skriva 16 är inte rätt. Det kan räcka med att skriva kung Carl Gustaf.
* Gud stavas alltid med versal, enligt Carl Love Almqvists rättstavningslära från 1829.
* Hovet skrivs med h i gemen bokstav.
* IKEA är varumärket skrivet med versaler (från initialerna i Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd). Men i text och rubriker går det att skriva Ikea. Det kan dock skapa diskussioner på många redaktioner.
* Stjärnfamilj kan vara en felstavning av kärnfamilj. Stjärnfamilj är nu en modern benämning där alla inte har biologiska band. Det kan vara regnbågs-, enförälders, tvåförälders, bonusförälders-, och andra sammansättningar.
* Det stavas förstås intervjuver. Interljuver kan vara ett korrfel, men poeten och artisten Bob Hanson använder genomgående stavningen i sina texter.
* Omständigheter anger förhållanden och villkor. Omständligheter - med l - är när något görs med alltför stor utförlighet.
* Glamping är en mer glamorös utveckling av camping - mera med gourmetmat och sköna sängar - man glampar.

tisdag 25 augusti 2009

Lite profillöst på 18 minuter


18minuter - på den tiden kan mycket hinnas med, t ex att läsa en hel tidning.
18minuter heter Uppsalas gratistidning - tänkt att kunna läsas på 18 minuter, men namnet är också kopplat till riktnumret 018.Kursiv

Loggan 18minuter ger ett kraftfullt intryck och förstasidan har drag av Metros uppbyggnad.
De tre första insidorna är lokala nyheter från Uppsala. Även här är sidorna lite Metro, som den var före höstens redesign. Grafiska signaler finns även från City, bl a det röda.

Resten av tidningen är ett samarbete med TT/Spektra. Materialet och sidorna känns därför igen från flera andra tidningar som köper in det.
Det gör att 18minuter upplevs som lite profillös. Främst Sverige/världen-sidorna är tunga.
Lokal sport och nöje får mindre utrymme, där är det mest riks.

Den egna profilen i loggan 18minuter går inte igenom på insidorna.
Inget är nyskapande. Det blir lite av vanlig morgontidning och gammal Metro.
Ett alternativ för de tidningslösa hushållen som vill ha något som påminner om en morgontidning.
Rörligt folk och pendlare på bussar och tåg, önskar nog att den är mer lättläst.
Texterna är längre än i Metro och typsnittet upplevs som mindre, även om det är ytterst lite.
Framförallt för att fånga in de unga läsarna, studenterna och gymnasieeleverna, borde formen varit piggare.

- Men i vår lokala kampanj mot Metro så har de gett upp sin ställposition på centralstationen i Uppsala, säger Jens Pettersson, redaktör som också redigerar, och han har två reportrar som både skriver och fotograferar.

Nu hade redaktionen inte så stor möjlighet att skapa en egen profil.
- Vi fick tre veckor på oss från beskedet att köra igång till första numret skulle vara ute. TT/Spektras form fick bli en grund för att hålla kostnaderna nere.
- Vi är en liten grupp som förväntas skapa rätt mycket material på kort tid så vi är sammansvetsade med en stark nybyggaranda. Det är fantastiskt roligt att jobba med 18minuter.

Uppsala Nya Tidning bestämde att fortsätta utgivningen i höst.
- Det drivs som ett projekt än så länge, säger Jens Pettersson, som är hemlig om långsiktigheten.

torsdag 20 augusti 2009

Språktidningen gör det lätt och ledigt


Det här är tidningen som man nog ska akta sig för att kritisera - Språktidningen, med den fyndiga undertiteln: FÖR FOLK I GEMEN OCH VERSAL.
Det är risk för pekpinnar, bock i kanten och rättningar med rött…
Men min kritik uteblir direkt.

Språktidningen - det låter akademiskt, tungt och tråkigt.
Men här är det tvärtom - lättsamt, ledigt, omväxlande och bra presenterat. 100 välfyllda sidor.

I en vanlig” tidning skulle jag kanske haft synpunkter på de breda textspalterna, avsaknad av mellanrubriker och att bilderna inte är de roligaste.
I Språktidningen smälter jag hela förpackningen. Det kan bero på att det mera är en boktidning med sitt behändiga A5-format på lysande vitt papper.

Texterna är genomarbetade och korta, de flesta artiklarna ryms på ett uppslag. Det finns ingångord i varje block, dock i minsta laget, och blocken kan ibland vara lite långa. Rubrikerna väcker nyfikenhet med små ordlekar. Bilderna är mest porträtt, men grafiken är fyndig och bryter av på rätt sätt. Stramt, men ändå lättsamt.

Usain Bolt slog nytt världsrekord i VM, och i Sverige har Kronprinsessan Victoria förlovat sig, sedan pappa kungen, Karl 16 Gustav, gett sitt tillstånd. Om gud och Hovet tillåter, kommer kanske det nygifta paret att inreda sin bostad med möbler från Ikea. I interljuver säger paret att de vill leva som en vanlig stjärnfamilj, men omständigheterna gör nog att livet blir mera åt glamping till.

Men hallå! Vad är det här för rappakalja?
Fritt fabulerat av mig, men lösryckt är det inte ovanligt att läsa i svenska medier.

I Språktidningen förklaras det mesta på ett ledigt sätt.
Lätta sidor i tre smala spalter med tips, frågor och svar inleder och avslutar tidningen. Däremellan ett omväxlande block längre artiklar.

Ingen språktidning utan Fredrik Lindström, som väckt många med sina tv-program.
Här reder han ut att mycket i svenskan härstammar från danska.
Tyskarnas versaler i substantiv är en markering. Stor eller liten bokstav förvirrar även i svenskan. Nu håller sms-språket på att radera ut alla versaler, siffror och bokstäver växlas lite hur som helst.

Ordförnyaren Lennart Hellsing berättar om sitt knep; det ska vara glädje i texterna
Myten eller sanningen säger att norrlänningar mest säger ”jo” när de bryter tystnaden, men bakom uttalet av ”jo” ligger en speciell teknik.
Norrmän låter oftast käcka och Det norske samlaget får säkert svenskar att le. Här är det dock ett förlag som ger ut böcker på nynorska, ett språk som inte alla norrmän är glada över.
Bibeln påverkar ännu svenska språket, formuleringar som blivit klyschor; gå från klarhet till klarhet… falla i god jord…

Språktidningen kommer ut med sex nummer årligen. Varje nummer kan sträckläsas för den som blir biten eller tas i delar - men är alltid värd att spara.
I sommarnumret följde också med en kul bilaga på 36 sidor med klurigt om språk - mycket roligare än vanliga sudoko och kryss.

FOTNOT: Finn felen! I den här artikeln har jag medvetet skrivit fel eller olämpligt på flera ställen, samt säkert några omedvetna…
Vilka är felen! Finn dem och mejla mig snarast svaren! Adress i personrutan.
Några små priser ska väl kunna vaskas fram.

måndag 17 augusti 2009

Snygg grön Metro saknar det lokala

Hösten byter färgton - men "nya” Metro ser våren och blir grönare.
Ljus, fräsch och lättläst möter den läsarna på måndagsmorgonen.
Så dramatisk är inte omgörningen. Det är en lätt förnyelse, där den gamla stilen känns igen.
Nyheter, sport och nöje har fått en grön signal, övriga avdelningar en orange ton.
Typsnittet i rubrikerna är ny, en trendstil som andra tidningar provat.
Metro kör den konsekvent och lyckas bra med det.

Nyheterna börjar direkt på sidan två, inget tungt ”bläddra-förbi” som ledare och kultur.
Nyheterna är inte något dramatiskt som hänt i helgen. Metro har en ton med planerade och uppföljande artiklar, lätt feature.
Färgtonerna som dominerar tar också bort lite av fartfyllt nyhetstempo. En grafisk miss är att lägga färgtoner över små svart-vita bilder som sker i kantspalterna.

Korta artiklar, lätt för ögat att läsa. Det mesta skrivet av de egna medarbetarna. Små notiser kommer från TT. Metro har i formen hittat en stil, mitt emellan morgon- och kvällstidningar.

Sett i tidningsställen och på bussar är Metro ofta slut så den har blivit mera eftertraktad.
Lite mera lokalt, främst i storstäderna skulle nog många uppskatta. Framförallt sport och nyheter blir lite profillöst. En trafikolycka i Ängelholm, en efterspanad flyktbil som hittats, en TT-notis om Trelleborgs allsvenska match och en sida om Malmöfestivalen är för lite i Skåne.

Reseuppslaget har åtminstone en kvällstidning kopierat i själva formen. Men att locka med tips om Skopelos från filmen Mama Mia är lite väl gammalt nu.

Metro kan uppfattas som opersonlig. Medarbetarna lyfts inte fram så mycket. Vinjettbilderna är så pyttesmå att att de knappt uppfattas. Jämfört med kvällstidningarna, där medarbetarnas namn och helfigursbilder börjar bli allt viktigare än innehållet.

Den nya formen har gjorts av spanjoren Al Trivino, som nu verkar lyftas fram som den nya världsgurun i att stöpa tidningar. Tidigare gällde mycket Mario Garcia och svenska lokaltidningar har några formgivare som gör alla tidningar likadana. Varför vågar eller får ingen lokal frifräsare sätta prägel på den egna tidningen..?

onsdag 12 augusti 2009

Fortfarande rörigt om Thailand


I augustimörkret bläddrar jag i Thailandmagasinet och tänker framåt mot höstens och vinterns resor.
Jag har tidigare gått igenom tidningen. Nu har den utlovat en bättre struktur och bredare bevakning av Asiens länder.
Thailand är stort för svenskar, en välbärgad målgrupp som också läser tidningar. Nyfikenheten väcks för övriga Asien.
Burma, Malaysia, Indien och Japan kommer med i första omgången. Indien får en inlevelsefull personlig skildring, men de övriga är mest en faktapresentation.

Omslaget ger fel signaler med en kvinnas nedre bikinidel och med simfötter i handen. Ingenting i tidningen handlar om bad och dykning.
Att stapla 13 rubriker ovanpå varandra på förstasidan är lite av tidningens profil.
Läsaren vill fånga in de bästa - med rätt bild som signal.

Thailand dominerar ännu innehållet och tidningen har många intressanta artiklar. Landets törstsläckare, ölet Shinga, hantverkstraditioner i Chiang Mai, en granskning kvaliteten i en kostym, skräddarsydd på 24 timmar, historien om hur Mekongfloden utforskades - med en usel karta! - landets sista kommunist och konsten att slå ihjäl tio timmar i ett flygplan. Hua Hin får stort utrymme med den trendiga stadsdelen Soho och svenskar som lyckats kring en golfsatsning.

Människor, livsstil, upplevelser, bakgrunder - saker som en turist gärna vill fördjupa sig i.
Som läsare grips jag inte, jag måste anstränga mig för att inte hoppa över och bläddra vidare.

Grafiskt finns det mycket som irriterar: breda spalter, mellanrubriker saknas och många textblock blir onödigt tunga. Det saknas indrag där nya rader börjar, vilket gör läsningen lättare. Slarv finns i korrekturläsningen.
Bilderna är inte heller tidningens styrka. Konstiga sneda beskärningar, märkliga närbilder växlade med små frimärken av översiktsbilder.

En grundtanke i tidningar är att inleda med lite lätta ingångssidor.
Thailandmagasinet gör tvärtom - börjar direkt med reportageblock ända fram till de arton sista sidorna - där kommer nöjen, småtips och diverse plock blandat med annonser.
Slutet blev bara plottrigt och rörigt. Mitt i röran höll jag på att bara bläddra förbi uppslaget med läckra drinkar. Lite vitt kring färgbilderna och en synlig rubrik hade fått läsaren att stanna upp. För vem kan inte vara sugen på en maitai? Det krävs en sådan för att smälta tidningen.

Thailandsmagasinet behöver en ordentlig genomgång; strukturen, layouten, rubrikerna, texterna, bilderna… Allt kan bli mycket bättre.
För tidningen ligger rätt: Asien, med Thailand, är intressant.

torsdag 6 augusti 2009

Allt om Resor - "nypremiär " med pålitligt koncept


Allt om Resor försöker med knepet ”nypremiär” med höstens första nummer.
Den riktiga premiären var för flera år sen och så mycket nytt innehåller inte nya numret jämfört med det senaste. Det mesta är sig likt och man ska inte ändra på ett framgångsrikt koncept. Allt om Resor hade en bra upplageuppgång förra året.

Resetidningar kan ha det lite tufft nu. Med internet och lågprisflyg söker sig resenärerna själva fram och upptäcker världen.
Lite små tips är då mer värdefulla än utförliga reportage.
Allt om Resor satsar mera på ”fler tips och smarta guider”.
Men det hade de förut också.

Rubrikmässigt blir det lite för ensidigt med siffror: 8 fantastiska stränder på Kreta, 5 makalösa vattenvägar, 11 sagolika äventyr i Indien, 3 utflykter runt Rom, 7 lantliga oaser i Sydafrika och 10 toaletter värda ett besök…
Det sista jobbet gjordes av en som heter Glaad. Han gillade nog uppdraget. Skitkul!

Guiderna är utförliga med äta, bo, uppleva, se och göra, nöjen. Hemsidor och telefonnummer finns med. Ibland kan det undras hur aktuella och pålitliga uppgifterna är. Har testaren själv besökt alla hotell och restauranger eller är det företagens egna uppgifter?
Och som vanligt finns irritationsmomentet att de flesta resor verkar utgå från Stockholm och Arlanda. Men Göteborg, Malmö/Köpenhamn och andra orter då? Det brukar gå en hel del flyg därifrån också.

Stockholm är det stora temat med massor av tips. Många av dem är standard men flera små nyupptäckter finns med. Dessutom betyg på alla upplevelser - 80 poäng av 100 möjliga. Sött och salt som Berghagen sjunger, men lite dyrt tycker tidningen.

Ris får rubriken “”Litauens huvudstad bjuder in till årets kulturhändelser”. Lite roligare kunde det nog varit, även om hantverkstraditioner vid rådhuset och Turistbyråns temapromenader inte låter som det mest spännande.

Mer inlevelse är det i reportagen från Kreta och Algarve. Personliga skildringar om trevliga platser lite vid sidan om de vanliga turistghettona. Mindre byar med fina stränder i närheten och massor av tips. Vill jag ta mig från Chania på Kreta till byn Kefali så går bussen varje dag klockan 13, är 57 km och tar två timmar med byte i Kissamos. Kostar cirka 70 kr.
Och Kefali kan jag hyra rum med fin utsikt av gästvänlige 83-årige Georgios. Genuin mat kan man få på Elafos, t ex mpoureki - pumpa, potatis, mynta och ost.

Det är sådana tips dagens självständiga resenärer kan behöva - om det inte upptäcker allt själva.