Snygg grön Metro saknar det lokala

Hösten byter färgton - men "nya” Metro ser våren och blir grönare.
Ljus, fräsch och lättläst möter den läsarna på måndagsmorgonen.
Så dramatisk är inte omgörningen. Det är en lätt förnyelse, där den gamla stilen känns igen.
Nyheter, sport och nöje har fått en grön signal, övriga avdelningar en orange ton.
Typsnittet i rubrikerna är ny, en trendstil som andra tidningar provat.
Metro kör den konsekvent och lyckas bra med det.

Nyheterna börjar direkt på sidan två, inget tungt ”bläddra-förbi” som ledare och kultur.
Nyheterna är inte något dramatiskt som hänt i helgen. Metro har en ton med planerade och uppföljande artiklar, lätt feature.
Färgtonerna som dominerar tar också bort lite av fartfyllt nyhetstempo. En grafisk miss är att lägga färgtoner över små svart-vita bilder som sker i kantspalterna.

Korta artiklar, lätt för ögat att läsa. Det mesta skrivet av de egna medarbetarna. Små notiser kommer från TT. Metro har i formen hittat en stil, mitt emellan morgon- och kvällstidningar.

Sett i tidningsställen och på bussar är Metro ofta slut så den har blivit mera eftertraktad.
Lite mera lokalt, främst i storstäderna skulle nog många uppskatta. Framförallt sport och nyheter blir lite profillöst. En trafikolycka i Ängelholm, en efterspanad flyktbil som hittats, en TT-notis om Trelleborgs allsvenska match och en sida om Malmöfestivalen är för lite i Skåne.

Reseuppslaget har åtminstone en kvällstidning kopierat i själva formen. Men att locka med tips om Skopelos från filmen Mama Mia är lite väl gammalt nu.

Metro kan uppfattas som opersonlig. Medarbetarna lyfts inte fram så mycket. Vinjettbilderna är så pyttesmå att att de knappt uppfattas. Jämfört med kvällstidningarna, där medarbetarnas namn och helfigursbilder börjar bli allt viktigare än innehållet.

Den nya formen har gjorts av spanjoren Al Trivino, som nu verkar lyftas fram som den nya världsgurun i att stöpa tidningar. Tidigare gällde mycket Mario Garcia och svenska lokaltidningar har några formgivare som gör alla tidningar likadana. Varför vågar eller får ingen lokal frifräsare sätta prägel på den egna tidningen..?