Tidningen Vi kanske kan hjälpa Coop till ett lyft

Det går trögt för kooperationen, men deras tidningar går bra!
Tidningen Vi utopar hurra! på förstasidan efter att antalet läsare ökat.
Vi läser, som jag tog upp förra veckan, ökar också.

Lite märkliga kontraster när det går tungt för Coop och deras affärer. Jag jämför det lite med att det känns roligare att handla i Ica än hos Coop.
Tidningarna kanske kan hjälpa Coop att få ett lyft.
Bra tidningar fångar alltid läsare och här är två föregångare.
Både har gjort ett lyft efter lite omgörningar.

Lättsam öppning

Vi har jag skrivit om förut efter omgörningen. Den känns lika bra nu - eller bättre! En liten brist, som jag påpekade, har de ändrat, men jag tror de kom på det själva.

Jag skulle vilja kalla Vi för tidlöst klassiskt elegant, utan att vara för exklusiv.

Få tidningar är så lättlästa. Texten har ett fint typsnitt och bra storlek, utan att bli klumpig. Även mitt vanliga gnällämne - typsnittet Sanserifer - har de lyckats bra med.
Pappret har en fin vithet och är lite matt.
Layouten är stram och det känns luftigt. Utmärkta bilder balanserar och texterna är ofta korta.
Limmad rygg gör att Vi känns som lite finare.

Mycket bilder om Ingerd Råman

Bladningen är lätt och ledig. Ljusa plocksidor inleder och då kan läsaren klara åtta sidor som följer om formgivaren i glas, Ingegerd Råman.
Årskrönikor brukar vara tråkiga, men här finns en annorlunda variant med bilder och korta texter.

Darin som kultur.

Kultur är ofta en signal om att det kan vara tungt, men inte i Vi. 25 sidor mitt i tidningen går lätt att smälta när mixen är tonårsidolen Darin, Hitchcock, Generationsteatern och flera sidor om böcker.
Sen avslutar det med reportage och starka bilder.

Färgstarkt om rödhåriga.

Här blev det mycket positivt. Vi har ett grundstuk på hur en tidning kan göras i en lätt form. Många upptäcker ändå inte tidningen av olika skäl.
Vad som kan hämma upplagan och en större kommersiell framgång är också namnet och logotypen Vi. Det kan ge lite för mycket signaler om kooperationen och präktighet. Tidningen finns inte heller överallt, utan oftast hos Coop.

Att byta logo och kanske namn är ett vågspel. Några tidningar har lyckats.
I kommande inlägg ska jag titta på en som återgår till en gammal logo och en annan som tar till knepet att kalla sig ”Nya”.