En lantman klär sig i finkostymen

Mulligt, maffigt, manligt.
Lantbruk – det är maskiner det. Stora, starka. Röda och gröna.
Lantmannen är ett magasin som skildrar den världen.
Lantmannen själv sköter maskinen. I bild syns han vanligast på en liten porträttbild.

Lantmannen har nyligen fått ny form. Ett elegant magasin, fint papper med lite sträv yta, snygg layout, fina bilder, lättfångade texter – och inte bara för lantbrukare.
Det här är inget ”gödselblad”, om jag kan säga så.
Flera artiklar bör vara allmänt intressanta för konsumenter. Rubrikerna är ofta riktade så och presentationen kan suga in läsare.

Ibland framstår lantbruket som riktigt romantiskt. Som när Peter Bertilsson på skånska Annedals gård, sätter sig i hytten och kör ut för att tröska raps en mörk augustikväll (ovan). Himlen är mest klarblå, den nedgående solen ger ett svagt rött sken i bakgrunden, svag belysning skymtar från hus i skogsbryn. Tröskan är i bilden centrum i en stark belysning. En suggestiv bild.

En annan personartikel har fått en kvick ordlek i rubriken: I Franckrike… Handlar om en fransman bosatt 15 mil från Paris, som heter Franck och odlar olika grödor för att sprida riskerna. En gröda är elefantgräs som skördas i mars. För de långa stängerna får han 60 euro per ton som sedan mals ner till ströfoder.
Kanske ett tips för mig? Mina tre stora plantor elefantgräs ger mycket jobb när jag ska kapa dem, dela i bitar och köra till återvinningen.
 
Öl gillar grabbar och två bröder fick idén att skaffa några humleplantor för att börja brygga. Efter två år har de 1 500 plantor och den största kommersiella odlingen i Sverige. Ett eget bryggt lättöl kunde de också servera besökare vid ett engagemang (ovan).
Havre finns i mer än gröt och i fram-
tiden kan det bli en lönsam nisch-
gröda till produkter som ”människor ska kunna äta, bli friska av och smörja in sig i”.

Regn har vi haft mycket i sommar och rapporter om översvämningar har kommit från övriga världen. Ett reportage sitter därför rätt om vad det betyder för skörden i olika länder. I Kanada och Frankrike är det bekymmer, men Sydafrika har haft den högsta majsskörden på 36 år och en lantbrukare i Ryssland har på 10 år fått den bästa skörden av höstvete och korn.
 
Visst lyfts människor fram också. Profilen är ett inslag i varje nummer. Dock sällan jordbrukaren med lite skit under naglarna. Ofta är det en VD i ett företag eller organisation. I nummer 9 är det Magnus Oscarsson i Östergötland, som är deltidsbonde men mest är riksdagsledamot och siktar på att bli landsbygdsminister. På bilden visar han också fingrarna med väl manikyrerade naglar (ovan).
Fördelningen bland profilerna är jämn med män och kvinnor. I ett annat nummer lyfts en kvinna fram som ”högklackat men med fötterna i myllan”.

Maskinerna ger det starkaste intrycket. En traktor som är snålare, stabilare och maxat bekväm. Tunga vältar, harvare med knorrpinne, balvagn med hydrauliskt reglerade sidogrindar. En Crosscutter Disc med kraftigt veckade tallrikar som bekämpar ogräs och stubb. En grym såbäddsharv från Danmark som är effektiv och intensiv, en traktor som ger 188 hästkrafter på hjulen. En tillverkare kommer med nya tröskor med massor av finesser i hytten: två kameror håller koll, sensorer mäter vikter och data bearbetas, en nyutvecklad körspak har 24 funktioner...

En ”tidskrift för professionella lantbrukare sedan 1890”, är nu också uppdaterad med inspiration från den fina magasin-
världen.
Texterna är inte så långa och har godkänd läsbarhet, men jag hade gärna sett en liten höjning av graden. Det hade passat bra till den övriga kraftfulla layouten.
Har läsaren riktigt ont om tid så finns i början en snabb översikt av det bästa som ska kunna läsas på två minuter (ovan).
 
Gamla Lantmannen hade i innehållet samma stuk med en rak, men inte lika fin layout. (Omslag ovan)
Med den nya formen kom allt fram ännu bättre i mixen och för-
pack-
ningen.
Om också läsaren tycker det vill gärna chefredaktören Anna Nilsson veta när hon bjuder in till en läsarpanel (ovan).

Uppslag i tidningen innan omgörning.