Nu ska vi "ernsta" - det kan bli lite för mycket

 Ernst tassar in i tidningsvärlden.
Barfota förstås. Leende. Drömmande. Spjuverblick.
Hemma med Ernst heter den nya tidningen.

På omslaget ligger han med huvudet på armarna.  
På insidorna dyker han upp ofta. 
Sitter och myser bland levande ljus. 
Tassar omkring barfota i ett växthus, lyfter en kruka och rör lite med händer bland några blad.  
Nosar i mat som ställts fram.
I en annan bild kommer han med ett gäng kuddar. 

En titt i Ellen Keys hus.

I reportaget om Ellen Keys hus står han och tittar inne i huset och rubriken säger att han ger sin personliga guide. Men sen står det ”berättat för”  - och en kvinnlig reporter har skrivit texten som helt är hennes. Samma kvinna har skrivit de flesta artiklar med  Ernst.



 Han gör inte mycket mer än poserar på bilder och inleder vissa avdelningar:
Inreda när det kommer lite inredning. Smaka för matsidor. Plantera för trädgårdssidor. Just nu för småplock - och så: ernsta - att ge sinnet ro.
Jag tycker det här mest är ett försök att sälja tidningen på hans namn.

Ernst skriver inte och han säger inget i texterna. Han går

Bokhylledörrar.

inte ut i skogen och hittar en trädgren som går att göra en klädhängare av och han doppar inte fingret i något han lagat till och slickar belåtet i sig det.
Jo, en sida hittar jag - Gör som Ernst: han tar ett gammalt fönster och sätter hönsnät på det och vips har han fixat bokhylledörrar!

Ernst gamla kompis fixar julbordet.

En del artiklar ligger åt reklamhållet till. En gammal kompis i Grythyttan får duka upp julbordet. Och julprylarna ska organiseras och sorteras. Det visar en expert från ett företag som säljer förvaringsgrejer.

Och så ska vi ernsta! Det är kanske det roligaste.
I Frankrike heter det nu zlatanera uppkallat efter Zlatan: att ta för sig och framhäva sig.
I Sverige ska vi ernsta - att ge sinnet ro. Det kan vara att jobba med händerna och plantera växter. 

Guide över hantverkare.

I två reklambilder dyker han också upp: en för SOS barn-
byar, en för en butik med hans prylar.
Nej, det är lite för mycket.
På slutet kommer en del matsidor och en guide över hantverkare som bevarar det svenska kulturarvet, helt befriade från honom.

Lyckas då Ernst med sin tidning?
Pappret är fint, matt och vitt, en typ som jag tycker tidningar ska använda om de vill ge lite egen profil.
Och jag tycker layouten är fin. Text och bilder fångas av ögat.
Men allt känns ändå lite tunt. 

Ernst pysslar i växthuset -- det kallas att Ernsta!

Ernst är bara blickfång för att locka till läsning av artiklar andra gjort. Om läsarna väntar sig att han gör något blir de besvikna.
Ett nummer till lovas komma till påsk.
Det finns för många heminredningstidningar och några får lägga ner eller gå samman.
Där har Ernst en tuff match att gå!

Förlaget som ger ut tidningen är samma som kom med Per Morbergs tidning Morberg. En tjockt magasin med snygg layout, men den höll inte utan fick läggas ner.

Måndagskrönika: En chef till som inte vill vara med om sammanslagning

En chef-
redaktör som hoppar av.
Inte alls ovanligt i dagens medie- 
värld.
När Sydsvenskans Daniel Sandström i veckan meddelade sin avgång så har det sin förklaring:
Han vill inte vara med om de stora förändringar som sker när Dagens Nyheter och Sydsvenskan samordnar mera.

Ett första steg i samarbetet mellan tidningarna kom för två veckor sedan när Sydsvenskan presenterade sin nya layout. Den är helt anpassat efter Dagens Nyheter.
På onsdag utses Lars Dahmén som publisher på Sydsvenskan. Han får uppgiften efter Sandström att berätta om det fortsatta samarbetet.
Det blir inga roliga besked för Sydsvenskans redaktion.

I Malmö skedde ett näraliggande exempel för ett år sedan.
När Expressen flyttade hela Kvällspostens redigering till Stockholm tog Kvällspostens chefredaktör Lars Mohlin (bilden) beslutet att hoppa av.
I praktiken innebar förändringen nästan en nedläggning av Kvällspostens redaktion. Det var något Mohlin inte ville stå för inför sina medarbetare.

Lika dramatiskt som för Kvällsposten blir det inte för Sydsvenskan. De har mera eget lokalt material och en egen annonsmarknad.
Om ett år flyttar Sydsvenskan till nya lokaler, anpassade efter hur många medarbetare som behövs. Det blir färre, främst inom redigeringen.

Vinsterna i samordningen är många. Bara en som skriver om bilar, en om vin, en om mat och det presenteras på ett och samma sätt i båda tidningarna.
Inrikes- och utrikesmateral, radio-tv och även ekonomisidor på vardagar slås samman.
Allt detta material redigeras på ett ställe, med största säkerhet på Dagens Nyheter i Stockholm.
Kvar blir rent lokalt material, i Sydsvenskan Del C med Skåne och sporten, i Dagens Nyheter heter den Sthlm.
Enskilda kulturartiklar är också lokala. Sydsvenskan har en nyligen startat en ekonomibilaga i samarbete med Helsingborgs Dagblad.
 
Weekendläsningen samlas snart i nya bilagan Citymagasin, gemensam för DN, Sydsvenskan och GöteborgsPosten. Till våren kommer ett första nummer om resor. Tre olika editioner sägs det bli, mest för lokala annonser. Texterna blir nog samma för alla. Sen ska det spottas ut massor av temamagasin precis som Expressen gör: hundar, hästar, semester, grilla, historia, mat, baka, kök, heminredning, trädgård…

På måndag: Mys-Ernst blir tidning.

Zlatan på alla sidor!

Zlatans kväll på arenen som fick hans namn.
Dagen efter är det kvällstidningarnas kamp och uppvisning.
Efter en magisk matchkväll var natten lika magisk på redaktionerna, pulsen och tempot högre än i matchen.
Och vem vann då i att vara bäst på Zlatan?
Jag tycker Expressen vann!

Men deras förstasida var märklig! SD-ledaren var en uppföljning till gårdagen - men Zlatan var glädjen i dag och den som direkt dödade allt om SD. Det borde varit topp på ettan!

Expressens omslag tog även baksidan.

Expressens omslag och de fyra uppslagen på insidorna talar för sig självt.
Expressens grepp att ta även baksidan gav extra tyngd. 
Men variationen i de fem bilderna är inte så stor. Uppslaget får det därför inte att klicka för ögonen. Något saknas, det lilla extra.

 

AB:s öppningsupplag. För många signaler i bilden.

AB uppslag två

Även Aftonbladet hade bra uppslag - men de schabblade bort bilderna! Alldeles för många pratbubblor och småbilder fälldes in. För rörigt och för mycket för ögat.

AB nyhetsetta.

AB valde bara två uppslag på Zlatans mål, men hade istället tre andra uppslag på

AB sportetta

effekterna som målen skapade. Det gav AB lite mera kött i texterna än Expressen.

Till sist: Även Expressen döpte arenan till Zlatan arena.
Det gjorde jag själv i Facebook också redan ett par minuter efter matchens slut...
Nästan lika förutsägbart som att i dag är det torsdag och länge för ärtsoppa och pannkaka...    

Lite blekt när svaga röster ska lyftas fram

Titta på det här tidnings- 
omslaget.
Courage + en kanin.
Vad säger det? Skvatt inget.

Jag hittade tidningen i en liten butik på en mörk bakgata i Malmö en av de första utgivnings-
veckorna.
Courage är nystartad för att ge hjälp till hemlösa och det är de som säljer tidningen.
Nätet av säljare har nu vuxit och de dyker upp här och var i stan.

Det krävs kurage att ge ut tidningar.
Elisabet Gudmundson visar det med Courage.
Föregångaren hette Aluma, men den försvann i en konkurs.
Nu vill Elisabeth göra en nystart.
 
Omslaget är blekt och har inga signalord som lockar till läsning eller säger vad tidningen står för.
Insidorna har dock kraft.
En hemlös och före detta kriminell som bytt sida finns inte oväntat med (bilden).
Cecilia Nordlund leder ett musikprogram i radio där okända grupper får komma fram
Ekologiska deodoranter testas och giftskolan (bild t h) tar upp vardagens farliga gifter.
En invandrande kvinna som fick ett bra mottagande i Sverige vill nu ge barn mod att ta sig ur utanförskapet.
 
Här får jag också förklaringen till kaninen på omslaget.
En kvinna, Maja Söderberg (bild ovan), vill följa en klimatsmart livsstil. Därför föder hon upp kaniner som hon slaktar med sina egna händer och serverar familjen!
Jösses! Och jag som inte ens vågar vrida nacken av en skadad fågel som landat på min altan.

Enkät med personer som tänker på ordet mod

Jag gillar papperstypen, blekt och vitt och avbrytande mot andra tidningar. Här är pappret lite tjockt, på gränsen till kartongomslag.
Layouten är stram, oftast bilder på ena sidan och text på den andra. Bilderna domineras av porträtt, alla inte särskilt bra, men optimism lyser i ögonen på personerna.

Optimism är också Courages väg, att lyfta fram människor som annars inte syns och med dem ge inspiration till lösningar - att det går att komma någonstans.
För att nå dit vill jag vill se en lite rappare layout och vassare rubriker som går fram i mediebruset.

DN+Sydsvenskan - första steget mot en samordning

 
I dag kom ytterligare en signal:
Dagens Nyheter och Sydsvenskan blir en och samma tidning!
”Nya” Sydsvenskan presenterade sig i dag.

Två klara tecken syns: Del C blir lokal för Malmö och kringkommuner och får lite egen profil med avbrytande rubrikstil och typsnitt i text.
Del A med nyheter och B med kultur, blir mera riks.
Del A och B blir snart exakta kopior av Dagens Nyheter!
Samma rubrikstilar, texter  och grundtänk i layout. Färger och grafik samstämmer.
Sidorna kan göras klara på en plats - i Stockholm - och gå i båda tidningarna.

Två editioner som kommer att skilja sig åt: DN Sthlm och Sydsvenskans Malmö.

Första dagen skiljer lite i innehållet, men vänta bara. Små smygvisa ändringar hos båda får det att jämna ut sig.
Tidigare i veckan i veckan kom en annan signal: DN och Sydsvenskan ska byta texter.
Förändringarna kommer att gå fort, mycket fort.
Annonsinkomster och upplagan minskar, lågkonjunkturen och internet slår hårt.

Sydsvenskans presentation av USA-valet.

Jag har länge stört mig på Sydsvenskans tunga och långa texter och en dålig presentation av det lokala.
Mycket av materialet är av rikskaraktär och kan vara samma i både DN och Sydsvenskan: In- och utrikes, byråtexter från TT, Reuter och andra, ekonomi, test av bilar, vin, mat, radio och tv och det mesta i kultur.

DN:s presentation av USA-valet

Allt detta riksmaterial kommer att göras på Dagens Nyheter i Stockholm! Kvar har Sydsvenskan att göra sin lokala c-edition i Malmö - i bästa fall!
Flera medarbetare i Malmö tvingas lämna sina tjänster. I bästa fall erbjuds de hyggliga avgångsvederlag. Svenska Dagbladet har i dag i nått fram till en sådan lösning.

DN:s "Insidor"

En nära jämförelse finns. 
När Aftonbladet fullständigt körde över Expressen hamnade de senare i kris. Först köptes GT i Göteborg 1997 och sedan 1999 Kvällsposten i Malmö. Främst för att komma åt upplagorna, då kring 60 000 ex för varje tidning, och minska gapet till Aftonbladet.

Sydsvenskans "Insidor"/In på livet

Med detta följde två redaktioner med två olika kulturer och lokal profil i att göra tidningen och tredubbla medarbetare på de flesta tjänster.

Bråk uppstod om vem som skulle göra vad och vem som gjorde det bäst. Värderingarna av materialet var ofta helt olika.
Medarbetare i Malmö och Göteborg kände sig överkörda och upplevde att ”stockholmarna” uppträdde som storebror.
 
Expressen försökte lösa detta smidigt. Medarbetare erbjöds prova på jobb - och för att samordna - på de olika

Sidan 1 i Kvällstposten  7 november.

redaktionerna. Mycket sköttes fortfarande lokalt och nattredaktionerna fanns kvar, Res-bilagan fick göras i Malmö en period innan den återgick till Stockholm.
Bit för bit minskades allt mer. Vid senaste årsskiftet försvann det sista.
Detta fick ta elva år.
I slutändan kan det sägas att de flesta medarbetarna fick segla ut med hyfsade ekonomiska villkor.

Sidan 1 i Expressen 7 november

Nu görs all redigering  i Stockholm.  Det anses bli bäst så. Synergier kallas det med ett finare ord.
En del tokiga effekter har uppstått. För att rädda sina jobb pendlar flera medarbetare från Göteborg och Malmö till Stockholm i ett rullande schema. Där sitter de oftast och per telefon bevakar vad som händer runt husknuten på hemmaredaktionerna!

Mycket lyser det igenom i tidningen.
I rubriker och lite i texter märks det. Svårigheten är att känna den lokala närvaron 62 mil från utgivningsorten.
För Sydsvenskans läsare kommer det kanske inte att märkas så mycket - OM redaktionen får göra den lokala C-delen i Malmö!

Ikea - bara Ikea

Ikea gör snart allt - säljer möbler, lånar pengar in och ut, bygger bostäder, serverar köttbullstallrik för 16 kr, korv med bröd, kaffe och kanelbullar eller glass för 5 kr - och de ger ut tidningar!
Jag fick tre tidningar om Ikea. Just OM - för de är interna. 

Sönerna Kamprad trädde fram

En av tidningarna - Readme - väckte uppmärksamhet för en tid sedan. Det var där Ingvar Kamprads tre söner för första gången trädde fram i offentligheten och berättade om hur de ser sina roller Ikea i framtiden.
Readme är i formatet lite mindre än kvällstidningar. Den är helt i färg och stram i formen - men ändå känner jag lite från kvällspressens mallar: sidorna har samma uppbyggnad - bilderna läggs i mitten i ett uppslag, text i spalter vid sidan om eller i botten.

Hela tonen är densamma i alla tidningarna - att peppa medarbetarna, stärka Ikeaandan och produkterna:
En möbelserie löser hela medierummet i hemmet, satsning sker på textilier nästa år, designers av märken och logon berättar om sitt arbetssätt, välkända mönster hyllas, en fabrik i Vietnam visar sin starka kvalitetskontroll av mjukissaker till barn, nye designchefen vill ge Ikeaprodukterna en  ännu starkare profil och Ikeas

"Jag heter Ikea"

ledlampor löser belysningen.

På sista sidan kommer höjdpunkten: de har hittat en tjej i USA som är döpt till Ikea av Ikeaälskande föräldrar och som givetvis jobbar på Ikea!

Ännu mera blir det i specialbilagan Growme där entusiastiska medarbetare berättar om jobbet och produkterna.
Här dyker också Ingvar Kamprad upp med en möbelhandlares testamente. I klara punkter vill han övertyga medarbetarna om vilket arv och tradition de ska föra vidare.

Kamprad testamente

Alla de här tidningarna är engelskspråkiga.
Mera hemvävt och äkta småländskt blir det i den lilla Älmhultsbladet, A5-format och helt i svartvitt.
Här presenteras nya medarbetare som fått högre poster i Sverige. Och som de tas emot! Många presentationer inleds i den här stilen: ”Det är med nöje jag välkomnar… vi har nöjet att välkomna… vi är glada att meddela… jag har den stora glädjen…”

Fullt fokus på jobbet alltså - och även på fritiden. Ett speciellt aktivitetshus finns i Älmhult för jobbmöten, fika, tidningsläsning, träna eller bara umgås.
Här finns en vuxenklubb som ordnar vuxenbingo och vuxenboule. Finns det anställda på Ikea som inte är vuxna?
I varuhusets restaurang kan medarbetarna få tio luncher för 380 kronor.
På en sida med radannonser finns allt möjligt: köpa, sälja eller hyra - och även en Ikeamöbel hittar jag..

Så mycket Ikea!

Kommande i bloggen: tidning om trä… när två stora kan bli en… digitalt/papper i kombination…