Från svartvit text till gnistrande bilder för kvinnor

Tidningar förändras!
Jag trodde Femina var sig lik; klassiskt typsnitt i rubrikerna, modebilder och mycket läsning för kvinnor.
Det var fel.
Femina är sig inte alls lik.
Inte med 30 års skillnad.

Nu ingår inte Femina i min regelbundna koll, men då och då har jag bläddrat i den. Alltid tyckte jag den är sig lik.
Med 30 års skillnad är Femina en härlig nostalgi som nästan är glömd.
Text, text, text och mycket svartvitt. De svartvita sidorna påminner om gamla fotostatkopior.Det svartvita öppnar på 38 sidor med plock, notiser, folk, kåseri, novell, innehåll i översta byrålådan, sömnlära och spalten Fråga Fru Femina. (bild ovan)
Texterna är tydliga och lättlästa.
Härligast var reklamen i färg för knäckebröd! (bild nedan)
Mitt i kommer blocket med mode, mat och heminredning.
På resesidorna har dock inte mycket hänt. Form och presentation är ungefär som i dag, bara lite uppdateringar kan behövas.
I Femina 2012 gnistrar färgerna. 196 sidor sprängfyllt av bilder, bilder, bilder. Knappt någon text alls.
Och finns text är den inte iögonfallande utan diskret inlagd.
Jag hade en uppfattning att Femina mycket var en lästidning för kvinnor som var intresserade av olika ämnen.

I innehållsförteckningen under rubriken Läsning hittar jag bara tre som jag klassar som läsning: ett porträtt av Katti Hoflin, Gwynet Paltrow om sina nya kläder och en relationsartikel om mamma-dotter. Varje artikel på max två sidor med text.
Sex sidor med korta tips på böcker hör också till läsningen.
Kvinnors läsintresse i Femina har tydligen gått över till lättsam förstörelse i att titta på bilder.

Från första till sista sidan är det en gnistrande kavalkad av mode, mat, hem-
inredning och massor av svala leende kvinnor.
Lite skillnad är det i hur mode presen-
teras med 30 års skillnad (bilder; 2012 överst)
Jag kan knappt skilja på vad som är redak-
tionellt och reklam.
Mixen är sådan att det mesta kan ses som reklam eller produktinfo för ofta finns både märke och priser angivna.

Typsnittet som används i rubrikerna är elegant och tidlöst och så har det nog sett ut mycket länge. Kanske där jag fått tanken att Femina alltid är sig lik i formen

På förstasidorna syns diskret att tiden förändrats:
Nr 21 i maj 1972 hade ett skönt pris: 1:95 moms inräknad.
Nr 4 april 2012 kostar 55 kronor.