Andra chansen lyfter inte Isabellas

Andra chansen är populärt i musiktävlingar.
Kan vara värt att prova även i tidnings-
sammanhang.
Isabellas är en tidning som funnits i Sverige i drygt ett år. Förebilden är dansk. Tidningen har samma namn i Danmark.
Jag var inte övertygat förtjust i den vid min första genomgång.
Nyligen var Isabellas en av nominerade till priset Bästa nya tidskrift.

Jag är ännu mindre imponerad vid andra genomgången.
Visst är Isabellas vacker, den är lätt att bläddra i, tittvänlig med nästan bara bilder. Korta bildtexter som beskriver vad som är med på bilderna.
31 sidor mat och bakning, 22 sidor trädgård, 31 sidor heminredning och prylar, allt inrymt inom 117 sidor.

- En fläkt av livet med guldkant, säger chef-
redaktören Lotte Ivarsson, till Resumé, som ordnar tidskriftstävlingen.
- Isabellas är en tidning som läsarna nästan blir förälskade i, någonting som är väldigt mycket dröm för vissa, är en verklighet för andra.
- Det vackra är något som ska rakt in i hjärtat, säger Ivarsson.Mitt hjärta smälter dock inte.
Jag hittar bara två texter som kan kallas reportage. Ett om rosenträdgården i Rom (bild ovan), ett om en familj som tagit hand om ett gammalt förfallet kusthus i England och förvandlat det till en lantlig charm.
Resten är en produktkatalog med vackra bilder och beskrivningar.
Det räcker inte för att kallas tidskrift!

Lätt att titta i och få inspiration. Detta är också tidningens huvudsyfte.
Isabellas känns dock mycket opersonlig. Inga människor före-
kommer, frånsett den engelska familjen med kusthuset.
Medarbetarnas namn verkar först obefintliga. Lite märkligt eftersom reportrar och fotografer alltid vill noteras för vad de gjort.

Vid en hårdare granskning hittar jag på vissa sidor medarbetarnas namn, infällt i bilder och i pytteliten stil som kräver förstoringsglas.
Det kan bero på att det är danska eller internationella medarbetare.

Isabellas vann inte tidskriftstävlingen.
Den fick inte heller nya poäng i min Andra chansen.