Genial rubrik som satt där

 
En lysande etta i Metro!
Kort, slagkraftigt och fyndigt rubrikord!
Sveriges vinst i matchen gjorde att allt satt ännu bättre.

John Bark, som varit med och skapat Metros form, gjorde själv rubriken.
”Ibland är det min tur att sätta rubben på Metros förstasida. Och att förutspå händelsernas utveckling”, sa John i en kommentar på Facebook.
John delar dock på berömmet i ett tillägg:
”Som vanligt snyggt och effektivt teamwork av duktiga metroredaktionen!” 

Förr brukade det här vara kvällspressen läge att briljera.
Numera har de tappat stinget.
”Ödesmatchen” fick bara Expressen till det.

Mycket lika som bär om sommaröarna

 
Sommar och semester och många lockas till någon ö.
Gotland och Öland är de största och lockar flest turister.
Båda öarna satsar på glassiga magasin för att fresta med sina många godbitar.
ÖlandsMagazinet - Ölands goda sidor - räcker hela sommaren och Gotland Just nu - för dig som älskar Gotland - ett nummer för varje månad.
En match med många sidor med mycket läsning och bilder.

Gotland frestar med ett omslag med innehåll som kan locka. Anna Brolin - ”känd från tv” - älskar ön för solnedgångarna, havet, orter vid kusten och golf. Anna gifte med en gotlänning vid ett litet fiskeläge med utsikt över Karlsöarna. Somrarna tillbringas i Ljugarn vid östra kusten.
Reportaget fyller de sex första sidorna, men så mycket Gotland handlar inte texten om. I stället är det mest om och kring hennes jobb i tv.
Men bilderna speglar det romantiska och avkopplande som hon hittar på ön.

Ölands omslag har bara en gul bakgrund med ett par solglasögon som flyter ut i en spegling. Förmodligen en koppling till ”solen och vindarnas ö”. Men som lockande omslag i ett tidningsställ fungerar det inte för att fånga in läsare.
Även här inleder ett längre reportage. Karin Fransson, välkänd kock på Hotell Borgholm, kallas också för örtdrottningen (ovan). På Öland hittar hon sina smakingredienser – nässlor, ramslök, svampar – som sedan gästerna får smaka av i hennes rätter. För sina rätter har hon tre år i rad fått en stjärna i Guide Michelin.
Karin borde hamnat på omslaget också för att locka in läsare.

Ett tungt reportage avslutar också Gotland – åtta sidor om Ingmar Bergman och hans Fårö, ön där han levde och spelade in några av sina filmer. Här var han, när han levde, anonym och skyddad av Fåröborna som inte talade om för nyfikna turister om var han bodde.
Nu firas han i en vecka från den 25 juni, 100 år efter han föddes: filmer, teater och musik och på födelsedagen den 14 juli hyllas han också.
Bilderna är fina och typiska för det karga landskap som en gång lockade honom. Men jag saknar bildtexter från miljöerna som visas.

Ölands längre reportage handlar om Kackelstugan, en gammal gård som blivit ett kulturcentrum med bokförlag, bryggeri, restauranger, bed and breakfast och ett brett musikliv.
Även här saknar jag bildtexter. Jag ser en bil, bilratt och lite från ett bryggeri men det bör finnas någon kort text till som ger lite mer.
Utgrävningarna i Sandby borg har fått stor uppmärksamhet och magasinet ger det fem sidor. Bland annat har en massaker från 400-talet konstaterats då borgens alla invånare slogs ihjäl.
Resten av magasinet är mera lättsamt om vad ön vill locka med.

Givetvis finns Sollidens slott med liksom Borgholms slottsruin, där Wilmer X gör comeback, och flera andra artister uppträder, främst under sista delen av juli.
Surfing, en levande prästgård, gröna gårdsidyller, gårdsmejerier, yoga, konstsommar, kamelmingel, mat och mycket annat lyfts fram.
De flesta artiklar går på två sidor med kortare texter och många bilder i kollage. Genomgående saknar bildtexter till bilderna. En kort förklaring ger alltid ett lyft när ögonen frågar vad som visas.

Gotland kör en uppbyggnad med artiklar bara på enkelsidor. Kraftfull rubrik i versal och korta texter men inga bildtexter här heller.
Cykellopp, ruiner, strandbarer, smultronställen, trädgårdar, kaféer och krogar, pensionat, musik och nöjen, Stora Karlsö och mycket annat finns med.
Genomgående är det presentationer där det skjuts in några citat från ägare eller arrangör.
På enkelsidor finns också många kortare notiser.

 
Grafiskt påminner båda magasinen om varandra. Breda textspalter med likvärdigt typsnitt. Gotland har kanske mera svärta.
De delar upp inslagen var de ligger – i norr, söder, öster, väster eller städerna Visby och Borgholm.
Öland har till varje artikel en kort sammanfattning på engelska och tyska.
Gotlands sidor med korta notiser har text i ett typsnitt som är lättare att läsa (t h ovan). Ölands motsvarande sidor har valt det bleka seriffer vilket är jobbigare för ögonen (t h nedan). Dessutom har Öland lyckats gör en spalt helt oläslig med att lägga svag vit text i en grå bakgrund.

Ambitiöst och lättfångat med mycket annonser. Ölands sista 56 sidor är bara annonser.
Orkar turister läsa allt? Öland har 164 sidor och Gotland 90 och de lockar med likvärda upplevelser.
Kanske ligger skillnaden i läsarnas inställning. Den ena frestar med öns goda sidor och den andra lockar de som älskar ön.

Norge missade helt reslust i Sverige

Reslust känner många. Packa och åka bort någonstans. Bort från landet eller inom.
Samma känslor har folk i Norge.
Reslust heter magasinet som ger norska folket tips.
Nu kommer samma tidning till Sverige – i översättning.

Nåja, inte i översättning till hundra procent.
Redan på sidan 2 kommer ”innhold” och ”mer å lese”.
I ”innhold” hittar jag en intressant rubrik till ledaren: ”Därför älskar norrmän att resa i Sverige”.
Tyvärr missade redaktören Torild Moland helt att hitta något i Sverige.
Torild och övriga medarbetare hittar istället yoga och lugn i Thailand, vandring i Spanien, båtsemester i Kroatien, pärlor i Kreta eller tapas i Barcelona.
Det är delar av innehållet, oftast rätt översatt.

Några missar finns här och där, men orden är så lika att det flyter förbi.
Efter några sidor i början kommer en annons på norska: ”Opplev Costa Rica – frodig regnskog, yrende dyreliv og vakre strender...”. Jag hittar också ”Skäldpaddeturism”, vilket förstås ska vara sköldpaddor.
Och visst blir det mycket reklam för Norge i första numret – eller i ”grannlandet Norge” som skribenten kallar det i innehållsförklaringen.
Fjällvärlden i Trolltunga med vandringar, klippor, soluppgång och solnedgång kan bli en aktiv semester, tycker skribenten (ovan).
Säkert ett äventyr. Vad jag reagerade på är den konstig.a och snirkliga rubrikstilen.

Reklam tycker jag också första reportaget är; världens största kryssningsfartyg Symphony of the Seas. Med 16 våningar högt finns plats för 6680 passagerare och 2200 anställda (ovan).
En rundvandring sker bland pooler, paradgatan, underhållning, vuxenområden, ungdomszonen, familjerummet med leklandet… och restaurangerna – det finns 22 stycken.
I betygen på slutet finns nästan bara full poäng – 6. Enda reservation är att poolerna är så små.
Allt presenterat med tjusiga reklambilder.
Jag reagerar dock på glassbilden: en sån där sån liten fabrikstillverkad strut (t h). Det ska vara våffelstrut – särskilt om det ska vara någon klass på skeppet.

Resetidningar har det lite svårt i dag. Folk är resvana, har varit på många platser, tar ofta sista-minuten eller bara en flygbiljett. De har skaffat sig erfarenheter och kan upptäcka saker själva.
Så mycket nytt kommer därför inte Reslust med.
Japans svar på Hawaii – Okinawa med 48 bebodda öar – är inget vanligt mål (ovan). Men många har varit på Hawaii och USA. Likheterna finns i den japanska varianten. Som bror och syster, säger en guide. En lokal Okinawadans finns och den påminner förstås om hula-hula.
Här på öarna lever folk länge, över 1000 invånare har nått över 100 år. Receptet är att dricka mycket saké.
Lite annorlunda kan det vara att ta båten till en annan ö som fått beteckningen ”Japans Amazonas”. Japan försöker tydligen inte sälja sig som unikt på något sätt.

Kreta, som är huvudtema på 21 sidor, är heller inget nytt. Städerna Rethymnon och Chania, stränder, maten, vinet, vandringar. Välkända saker. Vackra bilder kan förstås väcka lusten för återbesök.
Barcelona är tapas och tips finns på de 10 bästa ställena.
Kroatiens skärgård är kanske inte lika välkänd och en segling bland öarna kan vara uppfriskande (t h). Skribenten föll för det i en personlig text.
En personlig skildring blev det också från en safari i Zimbabwe. Lejon och elefanter, floder och lyxiga lodger.

Flera sidor finns med olika tips. I avdelningen Panorama med världens bästa stränder, smaker i Singapore, afrikansk lyx, utställningar och festivaler.
Något som är gratis frestar många (ovan). Men tipsen är kanske inte de mest spännande eller som sparar slantar – som spa i Döda havet, bo i tält, bada i havsbassäng, titta på vaktparaden i Stockholm eller gå på muséer.
Gratis smakprov kan däremot fresta, de finns på matmarknader och i Milano är det vanligt att barerna har aperetivo, ett svar på Happy hour. Beställer man en drink kan det bjudas på mat.
Gratis cruise med en pendlarfärja i New York kan nog vara spektakulärt – i dagsljus med Manhattans skyline eller i kvällens neon.

Reslust är Norges största resemagasin som äntligen är i Sverige.
Det ett snyggt magasin, lätt att läsa. Texterna i flera artiklar är personliga, men bilder är mest åt det typiska turist- och reklamhållet. Bara i ett fåtal finns människor med i mera ”vardagliga” situationer.
Flera av annonserna är norska och några ordmissar fanns.
Det kan bli intressant och se om magasinet kan slå sig in.

Sommarläsning som kommunala turistbroschyrer

Sommaren är här, rekordtidig och rekordvarm.
Längtan ökar efter semester och att göra något.
Tidningar hakar på och kommer med olika bilagor med tips.
Inrikes sommar-
special heter en av dem. Den ramlade ur kvällstidningen där den var bilaga.
 
Många slänger olika bilagor som följer med tidningar. Jag brukar titta i dem. Ibland kan någon vara intressant. Det mesta brukar alltid vara åt reklamhållet till.
Inrikes sommarspecial var dock en jag kunde slängt direkt.
Inte för att innehållet är ointressant – men presentationen.
Här handlar det om vackra bitar av Sverige, att se och för att vara aktiv.
Tyvärr rycks jag inte med.

Redan omslaget dödar min lust.
Här finns två av de mest uttjatade orden: ”Upplev” och ”smultronställen”. Det tredje dyker upp på insidorna: ”upptäck”.
När jag ser de där orden säger jag alltid: Vad har de upptäckt, upplevt och vilka smultronställen?
Rubriken ska säga det! Rycka med läsaren: det här vill jag göra, det låter kul!
I stället kommer det trista texter, liten stil och med dålig svärta. Text som inte griper tag i ögonen och väcker läslusten.

När jag vänt till sidan två (ovan) måste jag plocka fram förstoringsglaset för att läsa redaktionsrutan där jag hittar följande rader:
Innehållet "speglar nödvändigtvis inte utgivarens, redaktionens eller annonsörers åsikter".
Nej, inte heller läsarnas skulle jag vilja tillägga. Åtminstone inte om det gäller att fånga deras läsintresse.
Bredvid ligger redaktörens ruta med några rader. Svårläst där också.
”Hela denna bilaga är en annons från Travel media”, står det överst på alla sidor.
Travel media Nordic ger ut tidningen. Den kommer ut 10 gånger om året och finns på de största inrikes flygplatserna.
 
Innehållet är inte helt ointressant, även om det inte är något nytt. Närmast kan det jämföras med kommunala turistbroschyrer.
Det är läsbarheten och presentationen som är dålig.
Alla sidor är likadant uppbyggda. Överst en rubrik i versal, därunder antingen en handtecknad rad eller en kortare ingress.
Texter i fyra spalter med linje mellan varje. De flesta bilderna är små och visar byggnader eller naturvyer. Bildtexter saknas. Människor finns inte med, även om de skymtar smått på några ställen.
Ingen bild är personlig utan typiska för broschyrer.

Första artikeln är Sverige på semestern (ovan). En rosa karta mitt på varje sida. Pilar pekar var i landet platserna ligger och de beskrivs som "vackra, roliga, spännande och rofyllda förslag".
Skribenten verkar dock inte varit på någon av platserna och haft roligt, för allt är bara korta presentationer.
En dag på slottet Drottningholm, där kungen kan dyka upp,  kan vara överraskande (t h).
Är stora flaggan hissad  kanske han promenerar i trädgården. Här får besökarna vandra runt på egen hand. Skribenten gjorde ingen personlig skildring, utan valde en guide som förklarade lite historia och beskrivningar av olika rum.
Samma bild på slottet fanns också i en stor annons på sidan 3.

Tjörn är ett av Bohusläns populäraste områden och här finns ”3 unika besöksmål”: Skulpturvandring, akvarellmålning och Sundby säteri. Guider beskriver de tre platserna.
Kustnära golfbanor finns det flera av ”med vinden från havet och doften av saltvatten” (ovan). Fem banor med beskrivning av vackraste hålen.
Några cykelleder presenteras (t h). Utmed Göta kanal, Kattegattleden på fyra dagar, Sydostleden på 27 mil eller till fjälls i norr.
Här hade jag gärna sett minikartor som visar var rutterna går och vilka orter som passeras. Nu var allt i fyra täta spalter. Ingen närmare beskrivning av själva underlagen, om det är grus, asfalt eller bilvägar. Bara ett tips om att det kan blåsa motvind…

Vår unika kust är en presentation ”av en rad hamnar av skiftande slag” (ovan). Visst finns här tips om saker att se och uppleva, skribenten försöker på ett personligt sätt skildra rutterna, men det är tveksamt om denne själv verkligen gjort någon av turerna.
Texten blev lite av typ skoluppsats: ”...vi går till… vi stävar… vi fortsätter... vi stannar… vi väljer… vi styr…"
 
”Trevlig sommar tills vi ses nästa gång”, skriver redaktören på sidan 2.
Nej tack, säger jag. Inte i den här formen.
Opersonliga texter och en trist presentation gör att den här tidningen direkt hamnar bland returpapper.