Pappers-tidningar är på utdöende men skriftspråket lever. Arkeologer har i grottmålningar hittat förtecken till vårt moderna skriftspråk – och dessutom förebilder till digitala symboler!
Populär arkeologi har grävt fram detta ur en rapport av en paleoantropolog – var ska det annars hittas.
Magasinet kallar sig för NYA! Populär arkeologi. Jag har inte sett den ”gamla”, men den nya känns fräscht uppdaterad.
Formen är ljus och luftig. Text med ojämn radutgång och bredd mellan spalterna gör den lättläst. Vissa korta texter som lagts i svag blå eller röd ton kan vara svåra att läsa om det inte är dagsljus.
Även huvudrubriken på omslaget är svårläst precis som i artikeln på insidan. Dessutom är det långt mellan orden som inte underlättar sammanhanget.
Reportaget handlar om vad som kommer fram när glaciärer och fjäll smälter i den globala uppvärmningen. Eftersom det handlar om is och snö förstår jag kopplingen i valet av vitt i rubriken, men att lägga vitt i vitt är det smartaste för ögat.
Luftigheten kommer fram i rubrikerna där det lämnas gott om utrymme mellan raderna.
Några kortare artiklar inleder innan det tyngre tar över – utan att direkt vara tungt. Det mesta är skrivet i en populär form, även om inte alla skribenter är journalister. Flera skribenter är arkeologer och forskare eller kopplade till universitet eller museer.
Åtta sidor ägnas åt vad som kommer fram när glaciärer smälter. Genvägen till Sveriges stenålder får sex sidor och vad som upptäckts på Björke, före Birka, upptar fyra sidor. Övrigt hålls nere på ett uppslag, lätt att greppa.
Alla artiklar hamnar under någon vinjett: Upptäckten, Maten, Arkegenetik, Mina gräv, Böcker och Landet runt.
Grafik och bilder kan vara svårt när det handlar om arkeologi. Men magasinet lyckas bra med mixen av nytagna bilder och äldre föremål och viss grafik.
Kartan över var Birka låg kunde varit överskådligare. En bredare allmänhet kan nog inte med enkelhet peka ut var i Sverige Birka låg, men för arkeologer är det förstås självklart.
Några bilder har lagts ihop kant i kant. Det hade varit tydligare för ögat om det separerats åt.
Och hur var det nu med grottmålningar och moderna grafiska tecken? Jo, vid studier av grottmålningar upptäcktes olika tecken som ständigt återkom. En av dem är den som liknar dagens ”hashtagg”: #. Redan för 40 000 år sedan kunde alltså folk ”tagga” olika saker.
Populäraste tecken på den tiden var den enkel linje samt punkt. Det används också mycket som grafisk symbol i Populär arkeologi. På flera ställes dras en tunn linje som avslutas med en punkt, från något i texten och vidare till en bild eller symbol. Och alla artiklar avslutas också med en större svart punkt, dock fyrkantig.
Populär arkeologi måste ha trogna prenumeranter. Bara två sidor annonser i det här numret ger inget större tillskott i kassan.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar