Vad betyder den?
70 miljoner kr mer i inkomster per år, tror Aftonbladet.
50 miljoner, säger Expressen.
Båda höjer därför priset med en krona på tidningen.
Kalkylerna bygger på att läsarna fortsätter köpa tidningen till det högre priset.
Det kan vara en djärv chansning i en lågkonjunktur och när tidningen minskar i upplaga.
En krona är ingenting i kassan när alla andra varor slinker med.
Men en krona kan vara psykologiskt motstånd vid ett singelköp av en kvällstidning.
Spontanköparna - de som faller för dagens löpsedel eller förväntade nyhet - är en viktig marginalgrupp som kan betyda plus och minus i försäljning.
10-kronan jämt. Betalt. Ingen växel tillbaka.
Med 11 kronor blir det knepigare.
En krona har väl alla i fickan eller plånboken?
Kanske inte.
En tjuga lämnas fram. Affären ska ha en 5-krona och fyra enkronor att lämna tillbaka. Eller nio enkronor…
Trångt i plånboken och skrammel i fickan.
Affärer har problem med de små växelmynten.
Köparna vill inte ha en massa växelmynt.
Där kan kvällstidningarna gjort en felbedömning.
Det blir för besvärligt med de där enkronorna.
10-kronan jämt är en viktig psykologisk gräns.
För Kvällspostens läsare som köper av ungdomsförsäljarna i helger har tidningen plötsligt blivit tre kronor dyrare på två veckor. Förra helgen höjdes priset med två kronor som gick till ungdomsförsäljarna.
Nu lägger tidningen på en krona till och ungdomsförsäljarna får behålla sina två kronor.
Ett tufft uppdrag för de unga säljarna att förklara att tidningen plötsligt kostar 13 kronor.
Första kvartalet 2010 kommer att visa vad en krona kan betyda för upplagan.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar