Besparingar på Expressen-Kvällsposten-GT/4

Sista dagarna - sen kryss
Två lokala kvällstidningar inleder ”sista” veckan.
Jag har satt kryss över dem.
Men ännu är det inte riktigt slut.

Kommentarer från de som lämnat Kvällsposten är cyniska:
- Det blir väl bara loggan som byts - resten är Expressen.
- De första två månaderna kanske de klarar det för att visa sig duktiga.
- Nu får man väl läsa om ”Åhus utanför Malmö…”

En medarbetare på GT i Göteborg gjorde sitt sista pass klädd i en one-piece-overall.
Kanske symboliskt för framtiden som väntar: en tidning, en form.
Två lokala varianter blir allt mindre synliga.

Många medarbetare gör nu sina sista arbetspass.
Sen väntar arbetslöshet eller ett snabbt beslut inom någon dag om att flytta Stockholm.
Ett fåtal väljer att börja med att pendla.
Jobbet kunde de fortsatt att göra i Malmö och Göteborg.
Besparingar kunde skett på annat sätt.

Expressen som äger tidningarna, har valt att flytta all redigering till Stockholm. Chefredaktör Thomas Mattsson (bilden) kallar det för samordning och bättre utnyttjande av resurserna: mer folk finns att sätta in vid stora händelser. Mattsson nämner tsunamin i Japan, upproret i mellanöstern, Juholtaffären.
Men hur ofta inträffar stora händelser? Kanske 5-6 gånger om året och fyller några dagar. Där har Expressen redan resurser.

Kvar i Malmö och Göteborg finns reportrar och fotografer som förstås ger lokal närvaro.
Redan i dag märks dock en nedvärdering. Ofta skickas ”förstärkning” ner från Stockholm. De lokala reportrarna anses inte värda förtroendet.
Jag tror inte heller någon redigerare i Stockholm kan kämpa för en lokalnyhet i Angered, Skurup, Lyckeby, Alingsås…

Läsarna kan snabbt märka skillnaden.
Kvällsposten och GT har stark lokal förankring.
En typisk miss sågs i lördagens tidning (bild): tips på billiga resor till nyår - och alla resor utgick från Stockholm!
Var fanns Sturup, Kastrup och Landvetter? Det retar läsare i Syd- och Västsverige!

Redigeringen i Stockholm ska visa känsla för GT:s och Kvällspostens läsare. Sent på natten ska nyheter värderas och lokala löpsedlar göras.
Det som säljer några hundra extra tidningar.
Då håller det inte med riks- och standardlöp på hokus-pokus-medicin:
SLIPP ONT I MAGEN MED NYTT PILLER.
Ont i magen är vad många medarbetare har nu.

GT och Kvällsposten var med om en sammanslagning på 90-talet när de blev iDAG.
Det blev ingenting alls: läsare, annonsörer, journalister på redaktionerna - ingen tyckte om tidningen.
Nu kan det upprepas.
Tonen - den skånska/sydsvenska i Kvällsposten och göteborgska/västsvenska i GT riskerar gå förlorad igen.

Om två år finns inte Kvällsposten. Ett spelbolag kommer knappast att ta upp det. Oddset är för lågt.
Jag är dålig på att pricka in vinnarhästar i travlopp.
Hoppas jag har lika fel om tidningarnas framtid.
Jag vill kunna ta bort mina kryss över tidningarna.

Besparingar på Expressen-Kvällsposten-GT/3

Fackordförande: Risk för fel
och att skånsk ton går förlorad

17 medarbetare har försvunnit på bara några veckor.
Uppsagda på grund av arbetsbrist.
Några av de äldsta valde att gå frivilligt och var nöjda med det.
Alla har lön under uppsägningstiden.

Expressens besparingar har slagit hårt mot Kvällspostens redaktion i Malmö.
Fackklubbens ordförande Eva Sternäng (bilden) har varit med i alla förhandlingar.
Hon ser dystert på Kvällspostens framtid.

* Fanns det något eget starkt alternativ från klubben till att behålla redigeringen i Malmö?
- Vi betonade riskerna med att det blir fel i rubriker och hänvisningar, bildtexter och namn när redigeringen ska göras av folk som inte har direkt anknytning till medarbetarna som skriver och fotograferar.
- Dessutom påtalade vi att den finns en typisk skånsk ton som går förlorad.

* Hur ser du att det blir någon besparing: 20 mindre i Malmö/Göteborg och 20 fler i Stockholm?
- Det blir 17 färre i Malmö och 17 färre i Göteborg. I Stockholm anställs 22 personer på en riksdesk, och flera av dem kommer från GT och KvP, vilket kan vara en liten tröst för någon. Vinsten för kvällstidningen Expressen verkar inte finnas i reda tjänster, eftersom det samtidigt görs en satsning på bilagorna och där ska också anställas.
- Vår tidningsledning talar snarare om en resursvinst - det kommer att finnas folk samlat på Stockholmsredaktionen när det händer stora nyhetsgrejer.

Är det inte risk att KvP-läsarna kommer att märka skillnaden och reagera negativt?
- Se mitt svar på första frågan. Och det är klart att läsarna blir irriterade när Fridhemstorget placeras i centrum, Lindängen kallas för Lindhagen, eller Dammfriskolan tas för ett gymnasium - bara några små exempel som kan bli betydligt grövre.
- Betänk också att samma redigerare i Stockholm vid riksdesken ska göra både KvP och GT - hur lätt är det inte då att det blir fel…

Var står Kvällsposten i form och innehåll om två år?
- Med så liten redaktion som vi kommer att bli nu säger det sig självt att vi inte kan göra lika mycket journalistik, med påföljd att det lokala materialet krymper.
- Uppriktigt sagt är jag inte alls optimistisk, men vem vet - kanske dyker det upp någon penningstark publicistiskt intresserad person och tar över här nere i vår region. Det är mitt önskescenario just nu.

Besparingar på Expressen/GT/Kvällsposten/2

Expressenchef om besparingar:
Vi satsar mest resurser på GT
och Kvällsposten

Tårar och ilska på Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg. Expressens besparingar slår hårt mot tidningarna. Redaktionerna har nästan halverats. All redigering flyttas till Stockholm. Flera mångåriga medarbetare har efter bara ett par veckors förhandlingar fått skriva på en uppsägning.
- Början på en nedläggning, säger en medarbetare.
- Massor av kompetens kastas bort, säger en annan.

Från 1 december gäller en ny organisation där det mesta görs i Stockholm.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson (bilden) vill försvara åtgärderna när han kallar det för satsning på tidningarna i att vara marknadsledande och en säkring av utgivningen.

* 20 redigerare sägs upp i Malmö-Göteborg och lika många nyanställs i Stockholm. Var ligger besparingen?
- Nja, så här är det: den totala organisationen för GT och Kvällsposten minskas från 78 till 65 tjänster. Och tack vare en centraliserad sidproduktion i en särskild riksredaktion kan vi dessutom samutnyttja resurserna bättre och få flera syneriger, inte minst vid stora nyhetshändelser - som politik, stora händelser, evenemang. Det finns alltså både en ekonomisk besparing och en möjlighet till nytt innehållsfokus. Vi sparar pengar, vilket är nödvändigt på en minskande marknad, men behåller en stark närvaro i Göteborg och Malmö.

* Är det inte så att KvP och GT:s upplagor varit mest stabila under åren?
- Både ja och nej. Det har förstås varierat, för några år sedan gick det något bättre för editionerna i Syd- och Västsverige, men sedan var det Stockholmseditionen som klarade sig bäst. Det där kan man dock inte dra några slutsatser av, det är så små skillnader, men eftersom vi satsar mest resurser på GT och Kvällsposten är det förstås viktigt att det betalar sig med innehåll och upplaga. Vi har ju sedan flera år inte en enda journalist som fokuserar på exempelvis Stockholm och Stockholmsupplagan, vilken man kanske kan fundera lite kring, men just nu är vårt huvudfokus att försvara vår marknadsledande ställning i Väst- och Sydsverige. Det är också därför som vi med kostnadsbesparingar säkerställer utgivningen av editionerna även de närmaste åren.

* Är du inte orolig för att deras läsare kommer att reagera och upplagan sjunker mera?
- Alla upplagor sjunker, sådan är situationen för alla stora tidningar i hela västvärlden. Expressen har lyckligtvis klarat sig något bättre än konkurrenterna, men ingen ska tro att dagstidningsutgivning är riskfri i dessa dagar. Jag tror och hoppas att läsarna kommer upptäcka att vi fortfarande gör bra lokala kvällstidningar, Aftonbladet har ju exempelvis ingen närvaro alls i dessa områden.

* Ska KvP och GT:s redaktioner ha både chefredaktör och redaktionschef kvar?
- Ja. Dessutom tillförs editionschefer enligt samma modell som Expressen haft sedan mitten av 90-talet.
I MORGON: En fackordförande ger sin syn.

Slipsnissarna lossar på knuten för att bättra på förtroendet

Slipsnissarna i finansbranschen har lossat lite på knuten.
De flesta har helt slängt snaran.
Nu är det uppknäppt och öppet i skjortan.
Det är ett första intryck jag får när jag går igenom tidningen Finansliv.

Klädstilen ingår väl som en del i att putsa på fasaden mot kunderna.
Det här är en hårt ansatt bransch.
Rådgivarna, som de vill kalla sig, ses av många kunder som moderna tidens hästhandlare.
De är enda vinnarna när sparslantarna ska placeras.
Fondplaceringarna går bara back, men avgifterna minskar inte och svider extra hårt.

Jag känner inte riktigt att det är tidning för kunderna. Den vänder sig mest till de som jobbar i branschen. Ett tydligt försök att bättra på ryktet.
Tonen av uppfostringskoder lyser i orden: ”lära känna kunden, tydlig och seriös, lova inte guld och gröna skogar, du kan lita på oss, kundnöjdhet…”

Beröm kommer när författarinnan Martina Haag snabbintervjuas och förklarar att hon gillar sin bank! Det visar sig vara en av de mest utsatta - Nordea.
Tre idrottsstjärnor, bland annat simmerskan Louise Karlsson och skidåkaren Per Elofsson, lyfts fram för att de efter idrottskarriären fått bra jobb i finansbranschen (bilden).

Finansliv har fått en hel del beröm för sin formgivning.
Här har de lyckats bra!
Det är också skickligt att göra en tidning som egentligen inte innehåller någon bildjournalistik.
I stället lyfts grafiken fram, ibland mer lekfullt än effektivt.

Bilderna är porträtt, porträtt, porträtt…
Alla verkar precis ha kommit från frisören och stylisten.
Poserande, välklädda, leende. Rak hållning, självförtroende i en bestämd blick in i kameran.
Bara två personer har behållit slipsen på.

Texterna är lättlästa, har bra balans och variationer. Här och där skjuter de in halvfeta stycken för att bryta av.
De lyckas också med typsnittet sans seriffer, hårt kritiserat av mig för att vara svårläst i andra tidningar. Här har det tillräcklig svärta och storlek. Även på färgbakgrunder går det bra att läsa.

Ibland har tidningen lite drag av Amelia: runda plattor med inlagda rubriker, pilar, linjer och streck.
Här hittar jag också modesidan ”sno stilen” och reportaget om hur man fixar nytt jobb i hemlighet bakom chefens rygg (bilden). I en hårt ansatt bransch kan det nog vara bra tips.

Tidningsmakarna bakom Finansliv har lyckats bra med formen. Många goda råd och knep på hur man gör det lättläst när bilder och texter inte är de mest gnistrande.
Här har de lyckats bättre än vad uppdragsgivarna själva gör med sina finansråd.

Besparingar på Expressen-GT-Kvällsposten

Lokala kvällstidningar
riskerar försvinna

WEEKENDKRÖNIKA
Tre kvällstidningar hjälptes åt att rädda varandra.
Nu hugger den lite större de två mindre i en sista chans att överleva.
Expressen halverar redaktionerna på GT i Göteborg och Kvällsposten i Malmö.

Expressen kommer med ett sparpaket som slår hårt på redaktionerna.
Kvar på Kvällsposten blir reportrar och fotografer i en redaktion på 21 personer. Bara tre är under 50 år.
All redigering flyttas till Stockholm.
Där ska en nytillsatt riksredaktion sammanställa tidningarna i Göteborg och Malmö.

Läsarna kommer snabbt att märka att tidningen inte längre är densamma.
En daglig nyhetstidning måste sammanställas där den kommer ut, där medarbetarna själva bor och lever. Närvarokänslan är oerhört viktig.
Det är inte samma sak att sitta 40 mil från utgivningsorten.
Redan i dag svärs det mycket i Malmö och Göteborg över stockholmarnas dåliga lokalkänsla utanför tullarna.

Kvällstidningarna har det tungt. Ingen har egen profil och sticker ut. De är alltmer lika varandra. Löpsedlarna säljer på samma budskap: tv-såpor, vädret och hokus-pokus medicin. Mest på det sista. SLIPP är det nya säljordet, minst två gånger veckan. Alla krämpor kan avhjälpas snabbt och enkelt. Snart har det tjatas så mycket att de tagit död på sig själva: Slipp kvällstidningen!

Kvällsposten - och även GT - är stark i sin region.
Där vill läsarna inte ha Expressen eller Aftonbladet.
Ända sedan 70-talet har stockholmstidningarna försökt bryta sig in i marknaden, men misslyckats.

Lars Braw, redaktionschefen som byggde upp Kvällsposten, var aldrig bekymrad över attackerna.
I ett redaktionsbrev, efter en Expressenstöt, skrev han på 70-talet (fritt ur mitt minne):
”Vad som förvånar är deras marknadsföringsmetoder. De skickar under en vecka ner mycket folk och ger intryck av att det står mycket lokalt i tidningen, men sen åker alla hem och allt försvinner ur tidningen. Men Kvällsposten finns alltid kvar och vi skriver varje dag från vår region!”

Nu kommer en organisation som ingen lokal redaktionschef kan stoppa.
Beslutet är taget redaktionellt i Stockholm.
För siffernissarna finns inte ord som närvaro och känsla.
Tidningen kan snart lika gärna redigeras i låglöneländer som Indien och Bangladesh. Intensivutbilda bara några studenter i svenska. Sidorna är redan mallade. Rubrikorden och klyschorna finns i en ordbank. Resten fixas på datorn. Någon kan sitta i Stockholm och övervaka skärmarna.För ett år sen markerades Expressen tydligare i Kvällspostens tidningshuvud (bild ovan) och ordet Edition lades till.
Det dröjer kanske innan hela tidningen heter Expressen med Kvällsposten som liten logo på tvären. En sån ändring skulle snabbt ta död på Kvällspostens hela upplaga.
Men redan nu kan vi nog se början till slutet på tidningen.

FOTNOT: Expressen köpte GT 1997 och Kvällsposten 1998. Främsta syftet var att lägga ihop tidningarnas upplaga med Expressen och på så sätt visa att avståndet till Aftonbladet var mindre.

Blont bombnedslag lockar med trä

Violinisten Linda Lampenius, skog och trä - hur hänger det ihop?
Ja, violinen är förstås gjord av trä.
Linda är lockbetet till en lite ovanligt tidning som handlar om trä. Det är också titeln: om:trä.

Här frestas till en enkel ordlek: att magasinet är ”träigt” med tanken tråkig - ett ämne som kan ha svårt att locka till läsning.
Blandningen varierar också.
Stora fina bilder med skog och intressanta artiklar växlas med anonyma sidor som lätt bläddras förbi.

Tidningen är en bilaga och når läsare i Sundsvall, Västerbotten och finska Österbotten - trakter med skog och pappersbruk.
Bakom magasinet ligger John Bark, en rutinerad tidningsskapare som bland annat jobbat i magasinvärlden i New York.
Och kanske har om:trä fått ett litet amerikanskt stuk:
Blänkande papper, stram form och kompakta textblock.Stora bilduppslag dominerar när vandringar i skogsleder i Kanada, Sverige och Finland (bilden) presenteras.
Dragplåstret Linda Lampenius lyser starkt.
Snygga bilder, mest helsvarta där bara Lindas ljusa ansikte syns.
Det kunde varit en artikel i en veckotidning.
Trä kommer fram när hon får berätta om sina violiner. Här är material och tillverkning viktig. Hennes dyraste violin är värd två miljoner kronor!

De lite anonyma enkelsidorna drar ner betyget.
På vissa artiklar saknas helt rubriker.
I stället har alla sidor en kraftig ingress överst som ska fånga in läsaren.
Ofta illustreras med någon grafik (bilden). Intresset/nyfikenheten på artikeln väcks inte.
Det funkade dock bra där man fick lära sig bygga en vedstapel.

Jag anser att en artikel ska ha en rubrik som lockar in läsaren.
Korken i vinflaskan, papperstidningars framtid, trätofflor, världens äldsta trä, trottoarbönder med skog och skog i filmer är sidor som mer eller mindre försvann.
Kanske är det bra: Jag fick lite rysningar när jag gick igenom en av de anonyma sidorna: furumöbler och träväggar från 70-talets gillestugor är på väg tillbaka!

En risk finns att tidningen mest får en snabb genombläddring.
Jag hade gärna sett att en del sidor fått lite mera fart och fläkt i layouten.
För både text och bild är en bra grund.
Fler magasin på temat om är på väg - närmast om snö.