Sparar där vi tappar - satsar digitalt

MIKAEL NESTIUS, vd på Bonnier Business Media

*Klarar sig din tidning/
verksamhet från större besparingar 2016?
- Totalt kommer vi inte att minska våra kostnader. Tvärtom investerar vi just nu rejält i olika digitala tjänster. För att ha råd med detta gör vi dock allt vi kan för att effektivisera våra övriga verksamheter, så visst kommer vi spara på de produkter som tappar i intäkter samtidigt som vi satsar rejält på nya produkter.

*Hur tror du det går för Expressen och Aftonbladets pappersupplagor?
- Svårt att uttala sig om eftersom Aftonbladet nu totalt verkar mörka sin upplaga, men fortsatta rejäla fall på 15-20 % verkar rimligt

 *Vilken tidning/förlag kan råka i akut kris eller stora förändringar under 2016?
- Alla förlagshus som har stor andel print och liten kassa och/eller svaga ägare kommer att få problem, Stampens kris lär fortsätta, Tallentums svenska verksamhet har det inte lätt och det finns många fler därute där intäkterna nu faller snabbt.

  *Vad ser du som positiv utveckling för någon papperstidning under året?
- Måste ju lyfta fram våra egna titlar, Dagens Medicin ökade sina prenintäkter med 20%, en fantastik resa. Annars är jag imponerad av hur Tidningen VI verkligen lyckats utveckla sin affär och sina titlar.

 *Har tidningar för stor optimism om inkomster i en digital satsning?
- Har ju egentligen ganska dålig kunskap om vad övriga förlag tror, men några saker är säkra. Priserna för display-annonser digitalt kommer sjunka, på konsumentsidan kommer det bli omöjligt att få ut samma prenpengar digitalt som för pappersprodukter, speciellt så länge som de digitala betalda produkterna är tråkiga och inte speciellt digitala.

KOMMANDE: Lars Yngve.

Fortsatt tapp - eller lite mindre - för papper

Vad händer med papperstidningar under 2016? En fortsatt minskning av upplag och annonsinkomster? Eller lyckas de kompensera med en digital satsning?
Några medieprofiler ger sin syn för kommande år.

PELLE ANDERSSON, styrelseordförande och chef för A4
som arbetar med design och utveckling av dagstidningar och magasin.

*Klarar sig din tidning
/verksamhet från större besparingar 2016?
- A4 går bättre än på många år (och vi har ju ändå funnits i 27 år). Vi expanderar, får nya uppdrag, ökar i omsättning och vinst. Vi har också gradvis förändrat och breddat verksamheten, och är numera en leverantör av helhetslösningar för utgivare och ägare av tidningar, webbsajter och andra mediakanaler. Vi har alltid varit starka på organisationspress, och nu adderar vi andra kunder och andra typer av uppdrag. Vår satsning på journalistik inom hälsa-medicin-vetenskap har också gett god utdelning. 2016 kan bli vårt bästa år hittills.
*Hur tror du det går för Expressen och Aftonbladets pappersupplagor?
- Inte den blekaste aning. Men ett inte så riskabelt tips är väl att tappet fortsätter. Kvällspressen hade ju sin storhetstid på 60-talet, och de åren kommer aldrig tillbaka. Även om utsvängda jeansen gör det, med viss regelbundenhet.
*Vilken tidning/förlag kan råka i akut kris eller stora förändringar under 2016?
- Mentor Online. Mitt i-tidningarna i Stockholm. Stampen (om det kan bli ännu värre). Veckans Affärer (hallå?! varför finns den fortfarande kvar??)
*Vad ser du som positiv utveckling för någon papperstidning under året?
- Svenska Dagbladet, som framhärdar i att producera bra journalistik (på nyhetsplats alltså, inte på ledarsidorna). DirektPress tidningar i Stockholm, som startar nya tidningar och bygger lokaljournalistik där den behövs. Fastighetsvärlden kryssar vidare, med framgång, och inte bara beroende på att de verkar på en crazy marknads. Dagens Samhälle med dynamiske Mats Edman blir ännu mer omtalad. (full disclosure: de två sista är A4:s kunder).
*Har tidningar för stor optimism om inkomster i en digital satsning?
- Jag vet inte om tidningsägarna är optimister eller inte, men det borde stå helt klart för alla i branschen att de digitala intäkterna inte på långa vägar (och inte på länge än) kan ersätta tappet på printsidan. De som tror annorlunda får kränga på sig fleecetröjan och flytta tillbaka till tiden före dotcom-kraschen. Vår tid behöver andra, nya och mer avancerade affärsmodeller.


PATRIK HADENIUS, vd och chefredaktör med tidningarna Språktidningen, Modern Psykologi, Forskning & Framsteg och Modern Filosofi.

*Klarar sig din tidning/verksamhet från större besparingar 2016?
- Ja. Sparar gör vi alltid, men inget större än vanligt.
*Hur tror du det går för Expressen och Aftonbladets pappersupplagor?
- Fortsatt neråt, men mindre så än förra året.
*Vilken tidning/förlag kan råka i akut kris eller stora förändringar under 2016?
- Ingen aning.
*Vad ser du som positiv utveckling för någon papperstidning under året?
- Det kommer kanske inga raketer, men däremot kommer fler magasin att upptäcka att upplagorna är konstanta eller till och med växer något. Möjligen återhämtar sig en del annonsförsäljning också.
*Har tidningar för stor optimism om inkomster i en digital satsning?
- Ja. Framtiden ligger i flera intäktskällor, och digitalt är en ganska osäker sådan. Starkare och säkrare är intäkter från evenemang och annan fysisk verksamhet.

KOMMANDE: Fler profiler ger sin syn.

Gatutidningen som aldrig borde ha gjorts

Tiggare med en mugg i handen finns på gator och vid nästan varenda affär.
Några vill sälja en tidning.
En "ny" sådan tidning nappade jag på.

GATA Magazine heter den. Om Nr 3/2015 är ny är tveksamt. Jag köpte den på Trettondagen. I en text på insida står att "våren är här och utomhusklimatet blir bättre och varmare".
Ny kanske den är för att det redan finns en etablerad konkurrent:  Faktum.

GATA Magazine är något som aldrig skulle tryckts och getts ut. Den har alla brister som inte ens får finnas i en skoltidning.
Uselt språk. Obefintlig korrekturläsning. Dålig layout.
Det börjar riktigt illa redan på omslaget där det stavas "Gatudidning".

På sidan 2 finns en introduktion om att tidningen vill kämpa för romer och diskriminerade människor på gator i Norge. Nu söker de stöd från Sverige.
Av namnen under Gata Team verkar det vara rumäner. "President och Redactor" är samma person.

Lagade soppa till tiggare

Öppningsuppslaget handlar om en man, som verkar vara frälsningssoldat, och som berättar att "Min kära hustru fick genom den Helige Ande / tilltal att vi måste göra någonting för rumänerna."
Så de kokade 10 liter soppa och köpte folieförpackningar som de fyllde med soppa och delade ut till tiggare i Eskilstuna. Alla blev glada.

I nästa reportage verkar tidningen samarbeta men någon teatergrupp i projektet Tillsammans för romska människor. Texten är en osannolik rappakalja som är svår att få grepp om.

Ett uppslag som glittar till inför mina ögon: Zlatan Ibrahimovic. Jag kan ge fullt godkänt för layouten även om den är extremt överarbetad i Photoshop i "Design by Jafar".
Texten som följer verkar vara från någon faktabok och är en rak redogörelse om klubbar Zlatan spelat i, mål, titlar och utmärkelser. Språkligt är det också godkänt, men en korrekturläsare borde gjort en insats.

Ett starkt reportage kunde det varit om pappan som ensam tar hand om 8 barn sedan deras mamma dött. Bilderna kan vara ok. Layouten med en massa röda plattor schabblar bort allt och texten en katastrof.
Romanifolkets historia på åtta sidor borde vara intressant läsning. Texten är lagt ovanpå någon bild och blir mycket svårläst - och nästan obegriplig. Den här meningen säger en del: "Samma år her steen war hövitsman worden kom en part af thet folket som fara omkring ifrå thet ena till thet andra, them man kallar Tattare, hjit i landet ock till Stockholm..."

Svårläst om romanifolket.

Språket i GATA ska föreställa svenska och verkar vara en dålig översättning från Google. Inte ens en bulgarisk cirkusdirektör skulle vara så dålig om han uttryckte sig på svenska.

Jag betalade 100 kronor för tidningen. 75 kr ska gå till försäljaren och 3 kronor till fonden för utsatta familjer. 22 kronor går kanske till tryckningen. Dessutom fick jag den inplastad.
Redaktionen är inte värd ett öre!

Det är synd att det blev så här. Ambitionen är god och grunden till innehåll är inte helt dålig. Men det krävs kunskaper i att kunna göra en tidning!

På omslagets sista sida står ett upprop till skribenter och fotografer: kom till oss i Gata team.
Hoppas några nappar. Tidningen behöver hjälp. Mycket hjälp.

Mindre pappersprassel i år

2016 är här - vad det nu innebär.
Att förnya sig på något som håller på att försvinna är inte helt lätt.
Det är inte som att skriva om årgångsviner eller gamla klassiska svartvita filmer.
Vinsnobbisterna hittar nya ord för att beskriva smakskillnader och älskarna av gamla filmer njuter ofta av skärpan i fotot, klassiska scener och starka prestationer av skådespelare.
Papperstidningar har inte samma air kring sig. De slås samman - eller läggs ner.
Dagspressen håller sin stil. Veckotidningar och magasin gör grafiska förnyelser för att hålla kvar läsarna. Där brukar finnas lite nytt att recensera.
Snart räknas dock prasslande tidningar som nostalgi. Något de sista entusiasterna håller sig till, 50-plussare eller pensionärer.

Jul och nyår är en period då det helst inte ska komma ut några tidningar, men gör det ändå. Rädslan för vad ytterligare en tidningsfri dag kan skapa skrämmer utgivarna. Så tidningar dimper ner, fyllda av annonser för viner och mellandagsrea.
Nyheterna är helgens olyckor. Resten fylls ut med vad som hänt under året som gått - och vad som kan hända under året som kommer.

2016 blir ett nytt tufft år för papperstidningar.
Några medieprofiler kommer i en enkät här i bloggen att svara på några frågor och ge sin syn.
Start de närmaste dagarna.

Lite mindre och mera bilder gav ett stort lyft

Nya omgjorda

Lite mindre format, lite tjockare papper och mera bilder. Det kan räcka för att få dubbla priser.
För Akademikern - medlemstidning för samma yrkesgrupp - var det tre enkla grepp som gav Tidskriftspriset för Årets omgörning och Svenska Publishingpriset för medlemstidningar.

Tecknad illustration i gamla numret.

De två oberoende jurygrupperna hyllade tidningen för hög

Före omgörning

kvalité i text och form.
Akademikern var före omgörningen inte dålig. Den hade en pigg och modern form, många kortare texter, olika spaltbredder, färger och stora anfanger som lyste  upp och så hade den mest teckningar som illustrationer. Bilderna var inte så många.

Jämfört med senaste gamla numret så syns skillnaden direkt på omslaget: en stor dominerande bild möter läsaren. Även omslaget bak har en bild.
En annan signal är olika streck, både raka och slingrande. Av strecken kan jag i oktobernumret utläsa väx och i december ut. Strecken dyker också upp på insidorna.

A4 har svarat för omgörningen. De gör pigga tidningar i olika format och former. En hel del signaler från deras produktion känns därför igen i Akademikern.
Stuket är efter omgörningen mera konsekvent. Alla texter går i två spalter med ojämn högerkant. Men det blir aldrig stramt och stelt. Textblocken är korta på varje sida och ofta i varierande höjd. Textgraden är dessutom lite större än i gamla numret. I några texter används typsnittet seriffer, även den i stor och lättläst grad.

Största skillnaden ligger i att bilder används i stället för teckningar. Visst finns några teckningar, men blir mera komplement.
Alla dominerande reportage öppnas på ett kraftfullt sätt med en dragarbild tvärs över. Visst är det ofta poseringsbilder, men fotografen har komponerat på ett bra sätt.

I formatet har ett A4 klippts med två centimeter i höjd och bredd. Pappret är tjockt, lite kartongtyp, men tidningen ligger bra i handen och känns lätt för ögat.
De två juryerna har valt en värdig vinnare med en fräsch layoutform och de välutbildade läsarna upplever säkert hög kvalité i texterna.

Klassiskt sparande möter vräkigt lyx

I jultider tar jag ett paket med tre gratistidningar:
Lycko-
slanten och Primetime Öresund.
Alla kom senaste veckan.

Att banker är öppna för kunder är inte helt självklart i dag. Att det i en bank dessutom finns den klassiska tidningen Lyckoslanten är mer överraskande.
Lyckoslanten fyller 90 år nästa år. Alla kan nog minnas tidningen de fick i skolan genom sparbanken. En folkskollärare blev första redaktören och syftet är än i dag att lära ut ekonomiskt tänkande till barn i årskurserna tre till sex.
Upplagan är i dag 500 000 och det är Sveriges största ungdomstidning. Som störst var tidningen 1957 med 965 000 ex. Det lyckades genom samarbeten i utdelningen i skolorna.

Namnet Lyckoslanten fick tidningen i en pristävling. Hushållerskan Emma Andersson fick 50 kronor för att hon kom med det vinnande namnet.
Logon Lyckoslanten kan ses som lite gammaldags i dag, men formen på insidorna är enkel och rak, utan direkta trender. Mycket färger, plattor, siffror och teckningar. Korta texter med stor tydlig stil.

Så mycket uppmaningar om att spara finns inte. De nya sedlarna presenteras. Mest är det på temat jobb: hur man fixar det och hur mycket man kan tjäna. Störst enskilt utrymme får "lyckoidolen" Martin Söderström, en av världens bästa i freestyle mountainbiking.
På sista sidan kommer en outslitlig klassiker: Spara och Slösa.

Prime Time Öresund följde med morgontidningen. Stort och glassigt. Samma form som lite "finare" magasin typ SvD Magasin och Di Weekend.
Här är det mest en annonstidning för lite lyxigare varor. Artiklarna är om kläder till nyår, pengar som ger lycka, en konstig grafik om nätdejting, tips om när ett par ska flytta ihop, trender i inredning och råd inför julresan.
Annonser för de vräkigaste bilarna och en fet klocka.

En "torr" text handlar om att Öresundsregionen blir mer internationell. Flera av de andra texterna är lite tempofattiga och kunde "rappats" till lite. Några små korrfel har smugit in. Texten är fullt läsbar, men kunde varit i lite högre grad.
Däremot gillar jag rubriken i ett uppslag med test av två värstingbilar:
Das Kraftwerk & Cirkus Bizarre.
Den ger jag plus i kanten.

Tidningen - en liten del i ett köpkoncept

Mat och bak i tv. Fullt i tidningshyllorna.
Finns det plats för fler? Tydligen.
Förlaget Egmont pytsar ut en tidning till:

Bagaren och Kocken.
Denna är en utveckling av Bakat & Gott.

Bagaren och Kocken är också en e-handel där det säljes köksprodukter och näraliggande prylar.
Egmont har flera andra tidningar som satsar mycket på mat och bakning. Säkert finns en del överskottsmaterial utan att det behöver bli skåpmat. Bagaren och Kocken känns fräsch, men inte särskilt originell och profilskapande.
"Sveriges bästa recept" skriver chefredaktören Hélène Mönnich Börjeson. Det gäller att ha självförtroende i en tuff konkurrens.

Kocken inleder det här numret och självklart handlar det om julmat och en lyxig buffé.
Åtta helsidor med läckra rätter och sen följer tre sidor med recepten.
Samma koncept används på andra mat- och bakreportage. Ganska föredömligt för läsaren störs inte av ett svårläst recept som är inlagt i bilden. En metod som en del andra tidningar kör med.
Här följer receptet efteråt i raka, lättlästa spalter. Svart text på vit bakgrund. Enkelt för den som växlar mellan att laga till och kolla i receptet.

Kocken kommer längre fram igen med mat, fest och bubbel till nyår. Bagaren gör dock inget speciellt till den helgen.

Julens kakor får istället kokboksförfattaren Ulrika Davidsson svara för. Sex juliga kakor, alla utan gluten och vitt socker.
 

Rester blir det alltid, särskilt i jul och nyår.

Kocken Paul Svensson, känd från tv, visar husmanskost som passar i två dagar i två olika varianter. Dessutom går det att vinna hans nya bok med många andra rätter, precis som det går att vinna boken med Davidssons kakor.
Det som inte går att vinna kan läsaren köpa.
Femton sidor är tips på köksprylar som oftast finns att köpa i Bagaren och Kockens e-handel.

En artikel handlar om ett kök i retrostil och pastellfärger. Givetvis finns tips att det mesta finns att köpa i e-handeln.

En artikel är från Marrakech med "mysigt, myller och matlust". Allt är hämtat från artikelförfattarens egen bok som förstås finns att köpa.
Nu är detta inte någon fristående tidning utan en del i ett nytt helhetskoncept med tidning, shop och webb.
Åtta sidor annonser finns, utanför det egna konceptet.
När tidskriftsmarknaden hårdnar kan nog fler tidningar haka på konceptet.