Sparar där vi tappar - satsar digitalt

MIKAEL NESTIUS, vd på Bonnier Business Media

*Klarar sig din tidning/
verksamhet från större besparingar 2016?
- Totalt kommer vi inte att minska våra kostnader. Tvärtom investerar vi just nu rejält i olika digitala tjänster. För att ha råd med detta gör vi dock allt vi kan för att effektivisera våra övriga verksamheter, så visst kommer vi spara på de produkter som tappar i intäkter samtidigt som vi satsar rejält på nya produkter.

*Hur tror du det går för Expressen och Aftonbladets pappersupplagor?
- Svårt att uttala sig om eftersom Aftonbladet nu totalt verkar mörka sin upplaga, men fortsatta rejäla fall på 15-20 % verkar rimligt

 *Vilken tidning/förlag kan råka i akut kris eller stora förändringar under 2016?
- Alla förlagshus som har stor andel print och liten kassa och/eller svaga ägare kommer att få problem, Stampens kris lär fortsätta, Tallentums svenska verksamhet har det inte lätt och det finns många fler därute där intäkterna nu faller snabbt.

  *Vad ser du som positiv utveckling för någon papperstidning under året?
- Måste ju lyfta fram våra egna titlar, Dagens Medicin ökade sina prenintäkter med 20%, en fantastik resa. Annars är jag imponerad av hur Tidningen VI verkligen lyckats utveckla sin affär och sina titlar.

 *Har tidningar för stor optimism om inkomster i en digital satsning?
- Har ju egentligen ganska dålig kunskap om vad övriga förlag tror, men några saker är säkra. Priserna för display-annonser digitalt kommer sjunka, på konsumentsidan kommer det bli omöjligt att få ut samma prenpengar digitalt som för pappersprodukter, speciellt så länge som de digitala betalda produkterna är tråkiga och inte speciellt digitala.

KOMMANDE: Lars Yngve.

Efter 25 år på Expressen: Jag skulle gärna göra samma resa igen

Per-Anders Broberg lämnar snart Expressen efter 25 år för något nytt uppdrag. Kanske i medievärlden igen. En bransch och ett jobb han kan och gärna skulle göra samma resa igen - om han var 20 år.

Har det varit en vånda att bestämma att sluta - eller känns det mer som en befrielse?

– Ingen vånda alls faktiskt. Jag har processat det ett tag. Jag har fyllt 50 och varit över 25 år på tidningen. Tanken på att göra något annat i yrkeslivet började växa fram så smått. Men när tanken klarnade var beslutet inte så svårt.

Vad var det som fick in dig i journalistiken?

– Sportintresset, utan tvekan. Jag var enormt sportintresserad som barn, såg allt på tv (det var ju i och för sig inte så mycket på den tiden), sprang på biblioteket och läste tidningar, köpte Expressen för veckopengen. När jag var 13-14 år gick jag upp på lokaltidningen hemma i Lidköping och undrade om det fanns något jobb för mig. De frågade hur gammal jag var. "14", svarade jag. Då bad de mig komma tillbaka om några år. Så då gjorde jag det. Fick ringa efter resultat, räkna serietabeller för hand, svara i telefon och så småningom börja skriva matchreferat. Sen satt man där kväll efter kväll och kastade sig över de uppgifter som dök upp. Rörigt, roligt och spännande – och samtidigt enormt lärorikt. Det var otroligt vilket förtroende man fick. Jag hade hamnat i paradiset, kändes det som, och när alla kompisarna i skolan grubblade över vad de skulle välja för yrke eller vilken utbildning de skulle söka till efter gymnasiet, visste jag: Journalist!

Hur ser din mediekarriär ut? Vad har du haft för jobb utanför branschen?

– Jag har ju alltid jobbat med media! Jobbade extra på Nya Lidköpings-Tidningen, NLT, redan under gymnasiet och fick fast jobb på Falköpings Tidning och sedan på NLT redan innan jag gjorde lumpen. Och lumpen gjorde jag förstås som värnpliktig journalist på Värnplikts-Nytt. Jag lämnade NLT för Expressen 1988. Började som redigerare, blev sen nattchef på sportredaktionen, jobbade ett år som biträdande nattchef  på nyhetsredaktionen, sportchef 1993-98, redaktionschef på Kvällsposten 1999-2000, sen tillbaka till Expressen som administrativ redaktör, sedan administrativ redaktionschef och sedan 2009 biträdande chefedaktör. Har varit stf ansvarig utgivare på Expressen sedan 2000. Andra jobb? Ett par somrar på brädgård…

Vad lockade dig till Expressen?

– Då, i mitten av 80-talet, var ju Expressen Sveriges största och bästa tidning och sporten I Expressen var överlägsen allt annat. Dit ville jag!

Vad har du upplevt som mest turbulent under din Expressentid?

– Den frågan är nästan omöjlig att svara på. Är det spelskandalen? Kör ut dom-löpet? Chefredaktörsturbulensen på 90-talet? Det stora åtgärdspaketet 2001? 

Och vad är du mest nöjd med att ha utfört?

– Samma sak där. Men mest missnöjd är jag nog över att jag som sportchef på 90-talet inte fångade upp och drev frågan om en daglig sportbilaga. Visst. Det kanske var för tidigt, och vi provade lite andra produkter istället, och det kanske inte hade funkat ändå, men i alla fall.

När Expressen köpte Kvällsposten fick du uppdraget att “sy ihop tidningarna”. Hur upplevde du det uppdraget?
– Det var både roligt och svårt. Jag hade varit delaktig i arbetet när vi året innan gjort samma resa med GT i Göteborg. Då var jag sportchef på Expressen och pilotprojektet blev att samordna arbetet med OS i Nagano för Expressens och GT:s sportredaktioner och bland annat göra en gemensam daglig OS-bilaga. På Kvällsposten var oron inför det som väntade inte lika stor som den varit i Göteborg. På Kvällsposten kunde de ju snegla på GT och förstå att det var dit vi skulle, det var så vi skulle jobba och det var så många vi skulle bli. Jag blev väldigt väl mottagen på Kvällsposten när jag flyttade ner. Och trots att det var tufft emellanåt hade jag väldigt roligt på Kvällsposten. 

Expressen anses ha väldigt många chefer. Hur ser du på det?

– Nja, är det verkligen så? Många i förhållande till vad? Expressen har flera editioner och jobbar 24-7. Ska man då ha en närvarande arbetsledning blir det per automatik flera chefer. 

Expressen kommer snart med ett nytt stort sparpaket som du kan få jobba med. Är det en bidragande orsak till att du slutar nu?
– Nej. Jag har ju varit inblandad i alla organisationsförändringar på Expressen sen 90-talet så när jag än hade slutat under dessa år hade man kunna ställa samma fråga.

Berörs din tjänst på något sätt i den nya planen som kommer?

– Min tjänst försvann nog redan när jag sa upp mig. Och

Thomas Mattsson (bild t h) presenterade ju sin nya redaktionsledning före sommaren.

Säg att du är 20 år igen och dagens läge gäller. Vilken yrkesinriktning vill du satsa på då?

– Jag skulle gärna göra samma resa igen. Det är bara tekniken och miljön som ser annorlunda ut, men ta den nya generationen på Expressens sportredaktion som kommer in i dag och jobbar digitalt främst, gör tv och poddar. Jag tror flera av dem har haft samma brinnande intresse för sport som jag hade och tagit sig fram på liknande sätt.

Vad har du för råd att ge till alla unga som nu jagar jobb i medievärlden?

– Inställning slår utbildning. Jag har sett många duktiga journalister under åren och blivit förundrad över att de vill så lite. De får världens chans, ett jobb med oändliga möjligheter, och så investerar de så lite av sig själva i det. Ta chansen när du får den! Mitt bästa exempel är Lars Näslund, mångårig Expressenmedarbetare, i dag politisk redaktör på Borås Tidning. Han skulle köra filmrullar från Jönköping till Stockholm fredagen den 28 februari 1986. Han klev rakt in i Palmemordet. Jobbade dygnet runt i flera månader. Blev anställd, fick flytta till Stockholm. Han hade kunna lämna rullarna och åkt hem igen, men han såg chansen och tog den.

Kvällspress är slitsamt och du har fyllt 50. Hur många fler journalister är kvar som är 50+?

– Jag har inga siffror i huvudet men det är många 50-plussare kvar. Visst, några väljer att sluta i förtid om tillfälle ges men många väljer också att jobba kvar efter 65 numera.

Du är älskare av Ed McBains deckare. Hur många har du? Kan du alla titlar utantill?

– Hmmm... Jag har ju någon sorts samlarådra i mig, och jag vet att det här kanske gränsar till något osunt, men… OK. Jag har förstås alla böckerna. Jag kan titlarna utantill och jag läser om några av böckerna med jämna mellanrum. Jag älskar dialogen, humorn och handlingen. Bra miljöbeskrivningar. Rappt skrivna. Och även om merparten skrevs på 50-, 60- och 70-talet så är de förvånansvärt tidlösa. Ed McBain's böcker om det 87-e distriktet har ju bildat skola för dagens kriminallitteratur. Utan McBain, ingen Sjöwall-Wahlöö och utan Sjöwall Wahlöö inget svensk deckarunder.

Evan Hunter

Men jag är fascinerad av hela hans (Evan Hunters) produktion. 55 böcker om ett polisstation är en bedrift i sig och det är ju dessa som jag gillar framför allt, men allt därutöver. Totalt ca 120-130 böcker, ett ständigt flöde av noveller och "short stories" för magasin och antologier. Och, inte alltid, men ofta: Så bra!

Du hoppar väl inte av rakt ut i luften. Gissningsvis har du redan något på gång. Är det i medievärlden också?

– Jag har ännu inte fattat något beslut om vad jag ska göra efter Expressen. Men jag är inte färdig med media. Samtidigt har jag erfarenheter från mina år på Expressen som jag tror jag kan använda även i andra verksamheter.

Expressens varumärke ingick i tidning för Ullared

Shoppingeldoradot Ullared har köpt Expressen!
Nej, riktigt så är det inte. Men nära.
I förra veckan dök en hel tidning upp som hette ULLARED.
Logon var i exakt samma typsnitt som Expressen.
Getingen fanns med.

Thomas Mattsson stod som ansvarig utgivare.
Tidningen följde med de lokala editionerna GT i väst och Kvällsposten i syd.
Som chefredaktörer stod deras respektive chefer.

Hela tidningen handlade om Ullared.
GT:s redaktionschef stod som redaktör.
En tillfällig vikarie på GT hade skrivit alla texter. En före detta redigerare hade redigerat sidorna.
Var det här reklam eller redaktionellt?

Inte reklam?

Frida Boisen, chefredaktör på GT, svarade till Dagens Media:
- Det här är inte textreklam! Det är flera journalister som skrivit i den.
- Vi har intervjuat människor och gjort guider. Ullared är ett fenomen.

Lennerhov intervjuas

Till hälften går det att hålla med Boisen.
Personartiklarna kunde gått fristående i huvudtidningen: om Ullareds skapare Göran Karlsson, den nuvarande vd:n Boris Lennerhov intervjuas, liksom profilen Morgan och shopparna Ros-Marie och Kjell.
Men resten var ren reklam och info om Ullared.

Lika som bär.

Främst reagerar jag på att Expressen sålt ut sin logo!
Samma typsnitt och getingen infälld.
Varumärke och logo brukar varenda företag skydda.
Många andra strider har uppstått om likheter och snyltande.
Men Expressen säljer hela logon och getingen.

Tips om boende med priser. Reklam?

Ullared har säkert betalat bra för bilagan. Tillsammans med flera andra annonsörer är den lönsam för Expressen.
Läget blir alltmer krisartat för kvällspressen med tapp i upplagan. Förtroendet ökar knappast när varumärket säljs ut.
Expressens vapen att möta nedgången är med flera magasin. Varje vecka dyker någon ny upp: billiga, snygga och lätt att ta till sig för ögat -  men ändå mest reklam och produktinfo. Det egna redaktionella minskar.
Annonsinkomsterna är goda.

Ullared var en bilaga i huvudtidningens format. Liknande  ramlar ur varje vecka. Flera kommer.
- Det är en del av vår redaktionella satsning med redaktionella bilagor, säger Frida Boisen till Dagens Media.
Den här gången var inte anställda journalister inblandade.
Men det är bara en tidsfråga innan de också får skriva reklam- och infotexter.

I VECKAN: Hur lika kan Sydvenskan och Dagens Nyheter bli?

Medieåret 2013: Thomas Mattsson, Expressen

Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, alltid med i debatten om papperstidningar och engagerad i sociala medier.
- - - - - - - - - - -

"Expressen är positiv till alla samarbeten som gynnar oss"

Thomas Mattsson

* Kommer Expressen att gå förbi Aftonbladet i upplaga under året?

– Det tror jag att vi redan gjort, vi har i alla fall varit om flera månader. Vi har inte helårssiffror än, men vilken tidning som är störst varierar lite från vecka till vecka och man kan i alla fall konstatera att kvällstidningarna idag är ungefär lika stora. Om man som mediehus har ambitionen att ha en stor publik i alla kanaler är också tidningens upplaga och räckvidd viktig, och därför har vi fokus också på den tryckta editionen samtidigt som vi gläds åt framgångarna med exempelvis tv-innehållet och mobilsajten.

* Har du någon lösning på att kunna ta betalt på nätet?

– 2013 kommer vi nog att se alla modeller i tidnings-Sverige: sajter som stängs helt som The Times, sajter som stängs delvis som New York Times, sajter som tar betalt för enstaka artiklar som Aftonbladet. Det finns inte en lösning och oavsett vilken modell som fungerar bäst nu, så ska vi komma ihåg att vi bara haft mediesajter i cirka 20 år och den här branschen är 200 år gammal. Så det lär nog dröja innan det satt sig helt.

* Kommer DN/Sydsvenskan/Expressen att inleda närmare samarbete?
 – Jag kan bara svara för Expressen och vi är positiva till alla samarbeten som gynnar oss, senaste veckorna har vi ju presenterat nya samarbeten med TV4 och Spotify och vi kommer med fler satsningar. Men det är viktigt för oss att ha kvällstidningsfokus, Expressens framgång – vi har gått med vinst varje år sedan 2003 – är ju att vi samarbetar prestigelöst men med Expressens bästa för ögonen.

* Se två år framåt - var står din tidning då?

– Störst i print och en tydlig utmanare digitalt. 

* Vilka råd har du till unga nyutbildade journalister?

– Jobba hårt, ät lunch, jobba hårdare, ät middag, slutför sedan alla jobb bättre än alla andra. Typ. Det här är världens roligaste jobb – men det är viktigt, det påverkar många och det är därför ett stort ansvar att vara journalist. Den ynnesten ska man inte slarva bort med låg ambition. Sista citatet får alltid den som är sist kvar. Första bilden får den som är först på plats. Man kan formulera sig vackert om det här yrket, men i grunden handlar det om att den som vill mest kommer att leverera bäst.

 * Hur viktigt är det att journalister är aktiva i Facebook och Twitter?
- All intake är bra. Sociala medier kan vara bra för nyhetstips och interaktivitet med publiken, men man måste också vara väldigt källkritisk. På Flashback och andra undervegetationssajter är det många som skriver anonymt, och man kan i princip utgå ifrån att den som inte agerar öppet har något att dölja - oftast sanningen.

PÅ MÅNDAG: Patrik Hadenius, Språktidningen.
I går: Olle Lidbom, Vassa Eggen. 

Zlatan på alla sidor!

Zlatans kväll på arenen som fick hans namn.
Dagen efter är det kvällstidningarnas kamp och uppvisning.
Efter en magisk matchkväll var natten lika magisk på redaktionerna, pulsen och tempot högre än i matchen.
Och vem vann då i att vara bäst på Zlatan?
Jag tycker Expressen vann!

Men deras förstasida var märklig! SD-ledaren var en uppföljning till gårdagen - men Zlatan var glädjen i dag och den som direkt dödade allt om SD. Det borde varit topp på ettan!

Expressens omslag tog även baksidan.

Expressens omslag och de fyra uppslagen på insidorna talar för sig självt.
Expressens grepp att ta även baksidan gav extra tyngd. 
Men variationen i de fem bilderna är inte så stor. Uppslaget får det därför inte att klicka för ögonen. Något saknas, det lilla extra.

 

AB:s öppningsupplag. För många signaler i bilden.

AB uppslag två

Även Aftonbladet hade bra uppslag - men de schabblade bort bilderna! Alldeles för många pratbubblor och småbilder fälldes in. För rörigt och för mycket för ögat.

AB nyhetsetta.

AB valde bara två uppslag på Zlatans mål, men hade istället tre andra uppslag på

AB sportetta

effekterna som målen skapade. Det gav AB lite mera kött i texterna än Expressen.

Till sist: Även Expressen döpte arenan till Zlatan arena.
Det gjorde jag själv i Facebook också redan ett par minuter efter matchens slut...
Nästan lika förutsägbart som att i dag är det torsdag och länge för ärtsoppa och pannkaka...    

DN+Sydsvenskan - första steget mot en samordning

 
I dag kom ytterligare en signal:
Dagens Nyheter och Sydsvenskan blir en och samma tidning!
”Nya” Sydsvenskan presenterade sig i dag.

Två klara tecken syns: Del C blir lokal för Malmö och kringkommuner och får lite egen profil med avbrytande rubrikstil och typsnitt i text.
Del A med nyheter och B med kultur, blir mera riks.
Del A och B blir snart exakta kopior av Dagens Nyheter!
Samma rubrikstilar, texter  och grundtänk i layout. Färger och grafik samstämmer.
Sidorna kan göras klara på en plats - i Stockholm - och gå i båda tidningarna.

Två editioner som kommer att skilja sig åt: DN Sthlm och Sydsvenskans Malmö.

Första dagen skiljer lite i innehållet, men vänta bara. Små smygvisa ändringar hos båda får det att jämna ut sig.
Tidigare i veckan i veckan kom en annan signal: DN och Sydsvenskan ska byta texter.
Förändringarna kommer att gå fort, mycket fort.
Annonsinkomster och upplagan minskar, lågkonjunkturen och internet slår hårt.

Sydsvenskans presentation av USA-valet.

Jag har länge stört mig på Sydsvenskans tunga och långa texter och en dålig presentation av det lokala.
Mycket av materialet är av rikskaraktär och kan vara samma i både DN och Sydsvenskan: In- och utrikes, byråtexter från TT, Reuter och andra, ekonomi, test av bilar, vin, mat, radio och tv och det mesta i kultur.

DN:s presentation av USA-valet

Allt detta riksmaterial kommer att göras på Dagens Nyheter i Stockholm! Kvar har Sydsvenskan att göra sin lokala c-edition i Malmö - i bästa fall!
Flera medarbetare i Malmö tvingas lämna sina tjänster. I bästa fall erbjuds de hyggliga avgångsvederlag. Svenska Dagbladet har i dag i nått fram till en sådan lösning.

DN:s "Insidor"

En nära jämförelse finns. 
När Aftonbladet fullständigt körde över Expressen hamnade de senare i kris. Först köptes GT i Göteborg 1997 och sedan 1999 Kvällsposten i Malmö. Främst för att komma åt upplagorna, då kring 60 000 ex för varje tidning, och minska gapet till Aftonbladet.

Sydsvenskans "Insidor"/In på livet

Med detta följde två redaktioner med två olika kulturer och lokal profil i att göra tidningen och tredubbla medarbetare på de flesta tjänster.

Bråk uppstod om vem som skulle göra vad och vem som gjorde det bäst. Värderingarna av materialet var ofta helt olika.
Medarbetare i Malmö och Göteborg kände sig överkörda och upplevde att ”stockholmarna” uppträdde som storebror.
 
Expressen försökte lösa detta smidigt. Medarbetare erbjöds prova på jobb - och för att samordna - på de olika

Sidan 1 i Kvällstposten  7 november.

redaktionerna. Mycket sköttes fortfarande lokalt och nattredaktionerna fanns kvar, Res-bilagan fick göras i Malmö en period innan den återgick till Stockholm.
Bit för bit minskades allt mer. Vid senaste årsskiftet försvann det sista.
Detta fick ta elva år.
I slutändan kan det sägas att de flesta medarbetarna fick segla ut med hyfsade ekonomiska villkor.

Sidan 1 i Expressen 7 november

Nu görs all redigering  i Stockholm.  Det anses bli bäst så. Synergier kallas det med ett finare ord.
En del tokiga effekter har uppstått. För att rädda sina jobb pendlar flera medarbetare från Göteborg och Malmö till Stockholm i ett rullande schema. Där sitter de oftast och per telefon bevakar vad som händer runt husknuten på hemmaredaktionerna!

Mycket lyser det igenom i tidningen.
I rubriker och lite i texter märks det. Svårigheten är att känna den lokala närvaron 62 mil från utgivningsorten.
För Sydsvenskans läsare kommer det kanske inte att märkas så mycket - OM redaktionen får göra den lokala C-delen i Malmö!

Söndagskrönika: Ranelid ingen topp på hemmaplan

Rrrrrranelid!
Skåningen, ordens mästare, de rullande r:en.
Dagens snackis, säljare och givna kvällstidningsämne.
Men inte på förstasidorna på hemmaplan i Skåne.
Sydsvenskan hade ingenting alls.
Kvällsposten valde bort honom som topp.
Stockholmstidningarna körde däremot hårt.Jag har fått en hel del undringar kring förstasidorna (bild ovan).
Alla verkar förutsatt att det skulle bli Björn Ranelid till max.
Melodifestivalen var vad folk följde på lördagen och som är den givna uppföljningen på söndagen.
Underhållning, musik och artisteri kan diskuteras, men det spektakulära och kvällstidningsmässiga finns där.

Kvällsposten valde att toppa med en ny bok om ”gryningspyromanen” (bild).
När han härjade som värst var han en följetong och säljare.
Den här söndagen i konkurrens med Ranelid borde han inte varit den mest intressanta läsningen.
Reportaget på fyra sidor kunde stått till måndagen eller annan dag i veckan.

Kvällsposten är den före detta lokala sydsvenska kvällstidningen som gjordes i Malmö.
Numera är det Expressens sydliga edition och den görs i Stockholm.
Det gör att värderingar blir helt olika.
Dels ur Stockholms- och riksperspektiv, dels för att tidningarna inte ska ha samma sak på löp- och förstasidor.








Situation blir att båda kan förlora läsare.
I Skåne vill läsarna bara ha Kvällsposten.
I det läget smög en vinnare fram i dag:
Bäst i Skåne lyckades Aftonbladet!
Hela löpsedeln, ettan och två raka uppslag (bilderna) med slagkraftiga rubriker och bilder med Ranelid.

Inte heller kvp.se på nätet hängde med på söndagen. Lördagens sida låg kvar ända fram till 17-tiden. Då lyckades de få in ”gryningspyromanen” i topp och bild av sidan ett - men resten var lördagens. Ingenting om Ranelid.

PS: Martin Kroon, (bilden) t f chefredaktör på Kvällsposten kommenterar:
- Björn Ranelid var en av topparna i dagens tidning. Det var vår huvudgrej på löpet och den låg överst (i en ovanligt stor hylla) på ettan.
- Jag tycker inte att man kan säga att vi värderade ner Ranelid. Tvärtom var Ranelid, gissar jag utan att ha mätt, det ämne som fick mest utrymme på våra två säljytor sammanräknade.
- När det gäller förstasidan på kvp.se under söndagen, så låg det en gammal etta där lite längre än vad som är normalt, men den byttes under eftermiddagen.

PÅ TISDAG: En ny motortidning!

Besparingar Expressen-Kvällsposten-GT

Första nätterna långt
från nyheterna på hemmaplan

Första dagarna med nya ”Expressposten” - Kvällsposten gjord i Stockholm.
Så mycket Sydsvenskt och skånskt det blev direkt!
Och så mycket bättre..?
Jag väntar med att bedöma.

Förstasidor (bild ovan) var uppföljningar av nyhetsdramatik, båda med ortsangivelser i rubrikerna. Skånska signaler i de andra nyhetspuffarna också. Helt rätt! Bara ”hästbonden” lyckades slå sig in från ”yttervärlden”.
Insidorna följde upp med sydsvenskt, bara mindre notiser från andra områden.
Politikerstuket hade tonats ner. Men Juholt - som Expressen gett sig tusan på att få att avgå - fick köras ett varv till på mittuppslagen.


Jag saknar något nytt, annorlunda presenterat.
Avdelningen Sydsverige runt är en kopiering av hur Aftonbladet gör. (bild t v)
Nye chefredaktören tittar bakåt på stora händelser som Kvällsposten skrivit om under 70- och 80-talet. Saker som han minns att han läste.
En serie K-märkta bilder och texter kommer. (bild ovan t h)
En "ny" artikel som också borde K-märkts är reportaget om hjulklappar till hojägare. (bild nedan). Den har presenterats på samma sett de senaste tio åren.

Bilder från de första nätterna på redaktionen visar hur jobbet gick till.
Många nya chefer och ryggsäckar över medarbetare och pekande på skärmen.
Signalen är lite tydlig till skåningar och göteborgare:
”Det här har ni inte kunnat förut.
Nu ska vi visa hur det ska vara.”

Kritiken har varit kraftig mot att den lokala kvällstidningen ska produceras i Stockholm. Besparing och samordning kallas det.
Redaktionen har en hård press på sig att leverera nu.
Därför syns det tydligt de två första dagarna att det byggts upp en bank med lämpliga artiklar. Inte alla direkt rykande aktuella - men sydsvenskt och skånskt.

Flera medarbetare pendlar nu från Malmö och Göteborg för nattjobb i Stockholm som de lika gärna kunde gjort på hemmaplan.
Nu gäller det att se hur länge medarbetarna orkar med det - och hur länge det går att tänka syd- och västsvenskt - 40 mil från utgivningsorten.

* Expressens chefredaktör Thomas Mattsson återkommer längre fram i veckan.
Sen kan det vara dags att titta på lite nytt.

Weekendkrönika: Chock, villervalla och syntest i rubrikerna

Titta på tidningssidan här bredvid.
Jag kastade en snabb blick och tänkte: ännu en annons på hela förstasidan. Reklam för en optiker.
Men sen läste jag närmare.

”Annonsen” var en nyhetsrubrik:
GOD SYN HAR BLIVIT EN KLASSFRÅGA FÖR SVENSKAR
Fyndigt eller bara förvirrande att göra rubriken som en syntest hos optikern med bokstäver i olika storlek?
Jag är lite kluven.
Först tror jag att läsaren tänker som jag - och hoppar över för att det är en annons.
En rubrik på vanligt sätt hade fått läsaren att stanna upp med blicken och fånga in artikeln.

Men sen ser jag det fyndiga också. Ett sätt att bryta den fasta mallen och överraska läsaren.
Kvällspressen brukar ta filmtitlar och affischer som förebild.
Fyndigt ibland, men har nu blivit för vanligt.
Är det något tidningarna behöver så är det att komma med något nytt och få läsarna att rycka till.

* Veckans överraskning.
Den kom i den tidning man minst kan vänta det - Sydsvenskan.
Se rubriken i klippet här bredvid:
Ur villervalla kom IdaKalla
Jag ger det full poäng direkt!
Det var en kul ordlek.
Övriga tidningar, inte minst kvällspress, körde standardorden om silvertjejerna och med bilder där tänderna sattes i medaljerna.

* Veckans ”chock”:
Expressen vill begränsa ordet chock i rubriker.
Ordet har blivit urvattnat och saknar kraft. Läsarna är trötta på eviga chocker. (bild: ”troschock”).
Inte en dag för tidigt kommer förslaget.
Stoppa även två andra ord: Super och succé.

På sportsidorna borde följande uttjatade ord komma på stopplistan:
Guld. Miljoner. Europa. Kung. Hjälten. Rysaren. Dramat…
Det kan skapa villervalla på redaktionerna.
Kvällspressen har det inte lätt med orden. De måste vara korta och slagkraftiga.
Men snart kommer nya formuleringar som kan göra det lite roligare att läsa. När till och med Sydsvenskan klarar det bör det gå.