Kvällspostens chefredaktör: Varken kultur- eller ledarredaktören "får gå" eller "blir uppsagd". De har en plats även i den nya organisationen.

Expressen drar in de två tjänsterna på Kvällspostens ledare- och kulturredaktion. Redaktörerna erbjuds, enligt uppgifter, att bli allmänreportrar.
Arbetet för ledare och kultur ska styras från Stockholm i fortsättningen. Ledarredaktören var aktiv i stort sett alla dagar i veckan. Kulturredaktören bedömde insänt material från lokala frilansare.
Martin Kroon (bilden) är chefredaktör för Kvällsposten utan att vara ansvarig utgivare eller med ekonomiskt ansvar. Han ska vara kvar i rollen, men säger i den här intervjun att det blir färre chefstimmar och att han ska skriva på kultursidan.

* Nedläggningen av lokal kultur och ledare har kritiserats, även i sociala medier. Hur känner du inför läget?
– Först och främst vill jag korrigera: Vi ska inte lägga ner lokal kultur och ledare. Det är en felaktighet som spridits både på sociala medier och traditionella medier de senaste dagarna. Det är fel. Vi har i vår nya organisation tagit bort de dedikerade tjänsterna för ledare och kultur, men vi kommer att fortsätta driva lokal opinion och ha en levande kultursida. Vi ska inte sticka under stol med att det blir lokalt material färre dagar, men det kommer att finnas lokala texter på sidorna, skrivna av frilans, anställda journalister och av chefredaktör.

– Att tvingas göra denna omorganisation och bli färre på redaktionen är förstås väldigt tråkigt. Det tycker nog också de redaktörer på andra mediehus som är i samma situation just nu: Sydsvenskan och HD tvingas ta bort 75 redaktionella tjänster, TV4 har lagt tagit bort sina lokalredaktioner i Skåne, Metro har lämnat Malmö...och så vidare. Det är en jättetråkig utveckling, men journalistiken är i en tid som kräver svåra beslut och nya sätt att organisera sig på.

Lars Mohlin

* När du tog över efter Lars Mohlin, vilket mandat fick du då och hur var dina egna tankar?

– Oj, det här svaret skulle kunna bli långt... Det korta svaret är att mitt uppdrag var att fortsätta driva Kvällsposten vidare i samma anda som gällt sedan start i januari 1948, med fokus främst på lokal kultur, ledare, nyheter, nöje och sport. Det var också viktigt att säkerställa en digital satsning, och samtidigt utveckla det redaktionella innehållet och satsa på starkt eget innehåll som särskiljer oss från andra tidningar i Sydsverige. Allt detta har vi lagt ned mycket jobb på. Kort sagt var mitt uppdrag att bevara Kvällspostens traditionellt starka ställning, men samtidigt utveckla innehållet och leda redaktionen in i en ny, annorlunda framtid.

Äldre förstasida.

* Din företrädare Mohlin avgick när han fick besked om att KvP:s redigering skulle flyttas till Stockholm. Har du haft några liknande tankar de senaste dagarna?

– Nej, det har jag inte. Som jag svarade tidigare så är det – självklart – ingen rolig process vi är inne i, men jag är övertygad om att Kvällsposten kommer att klara sig bra i framtiden också. Jag tror på omorganisation och det sätt som vi ska jobba framöver.

* Det blir kultur- och ledarskribent och/eller bemanningsanställda som får gå nu. Om du själv skulle få ändra ditt arbete som chefredaktör, vad skulle du då göra?

– Det är viktigt att vara noga här också: Varken kultur- eller ledarredaktören "får gå" eller "blir uppsagd". De har en plats även i den nya organisationen.

– Personligen tycker jag att jag har ett väldigt roligt och stimulerande jobb och jag ser ingen anledning att fundera på något annat. Jag älskar journalistik och framför allt kvällstidningar, så jag har mitt drömjobb, kan man säga. Däremot skulle jag förstås – som alla redaktörer, gissar jag – gärna önska mig att branschen såg annorlunda ut och vi kunde ha ännu bättre resurser.

* Nämn tre redaktionella förändringar i KvP som du initierat till?

– Vi har tillsammans förändrat mycket på Kvällsposten sedan jag kom hit i oktober 2011, och gjort en massa stark journalistik.

– Vi lever i en bransch i stark förvandling och det är viktigt att vara med och leda utvecklingen lokalt. Där har vi klarat oss bra, tack vare att vi har så många så duktiga medarbetare både på redaktionen och på andra avdelningar.
– Den stora förändringen är självklart digitaliseringen. Idag är vi inte bara Sydsveriges största kvällstidning, utan vi är också den tidning i Sydsverige med högst trafik digitalt. Vi är vecka efter vecka större än både Sydsvenskan och HD, för att ta två exempel. Om man räknar samman trafiken mobilt och desktop var vi förra veckan ensamma större än Sydsvenskan och HD tillsammans. Det är en fantastisk resa som personalen har gjort. Att vi skulle vara större än både Sydsvenskan och HD är nog en verklighet som få kunde förutse.

* KvP har nyhetschefer, bitr chefer, f d chefer, redaktionschef och chefredaktör med en redaktion på 14 personer samt många chefer över i Stockholm. Anser du själv att det behövs så många? 
– I den nya organisationen är det avsevärt färre chefstimmar än tidigare. Man ska komma ihåg att det är personalkrävande att ha nyhetschef i tjänst 08-19 under veckans alla dagar, och jag är övertygad om att vi behöver en tydlig nyhetschef som styr upp arbetet för alla våra olika kanaler varje dag, även om vi är färre reportrar än tidigare år. Men självklart förändras nyhetschefens uppgifter också över tid.

* Kommer inte läsarna snart att märka att det inte är många journalister kvar på KvP?

– Det finns absolut ett samband mellan kvalitet och kvantitet. Jag tycker det vore helt fel att påstå något annat. Man har definitivt större möjlighet att göra stark journalistik om man är många fler journalister.

– Med färre reportrar och fotografer kommer vi att tvingas arbeta annorlunda och totalt sett kommer det sannolikt att produceras något färre artiklar, men jag hoppas att läsarna ändå kommer att känna igen sig och vara nöjda med sin Kvällsposten. Det går att jobba annorlunda och på så sätt behålla en stor del av den kvalitet och inriktning som vi har idag, men självklart kommer det att märkas på ett eller annat sätt om vi blir många färre.

* Tror du KvP:s läsare är beredda att köpa Expressen när de "slaktat" deras egen tidning?

– Jag förstår inte frågan. Expressen "slaktar" inte Kvällsposten. Den senaste omorganisationen drabbar hela företaget och alla avdelningar, inte bara Kvällsposten eller GT. Förändringen som Kvällsposten gör är mindre än andra tidningar har gjort den senaste tiden. Jämför med TV4 som lade ner sina lokalredaktioner i Skåne, Metro som helt lämnat Malmö eller Sydsvenskan/HD som minskar 75 journalisttjänster...

*KvP:s upplaga är ibland nere och doppar kring 25 000 ex. Vad tror du händer vid årsskiftet?
– Kvällspostens räckvidd är större än någonsin. De två senaste veckorna har vi haft nära 1,2 miljoner läsare digitalt. Lägg till det alla pappersläsare...
– Sedan är det ett faktum att upplagan faller för papperstidningar i hela världen. Tyvärr är inte Kvällsposten skonat från den utvecklingen. Det går bättre för oss än för andra tidningar, men vi skulle självklart vilja ha en ännu högre upplaga. Vi kämpar på med papperstidningen varje dag och utvecklingen de senaste månaderna är positiv. Vi hoppas att det fortsätter så.

* Är KIA-siffrorna trovärdiga för hur många som verkligen läser KvP? Går annonsörerna efter siffrorna?
– Kia index är det statistikverktyg som alla stora tidningar använder sig av. Det är faktiska siffror. Räckvidden är viktig både för annonsörerna och för tidningarna själva, och Kia index är det sätt de redovisas på idag.

Världens djur är mer än rara katter

En djurstory är alltid bra läsning. Det vet alla redak-
törer.
En hel tidning om djur kanske också kniper läsare.
VÄRLDENS DJUR är en specialtidning från tidningen Forskning och Framsteg.
Kopplingen syns tydligt. Mycket är forskning kring djur och framsteg det ger.
”Njut av fakta om världens mest fantastiska djur”, skriver chefredaktören Patrik Hadenius.
Fakta och fantastiska djur är det - på ett lättsamt sätt.

Katter och deras upptåg sätter klickrekord på Youtube.
Här är det andra djur.
Jättedinosaurier vars fisar värmde jorden, rätvalen som vill ha tystnad, lemurer känner av lukten av varandra, trädkrypare som överlever rymdkrascher, delfiner, blåfotad sula, jättepingvin, präriehundar, flygödlor, jättebläckfiskar som har världens största ögon, upp till 27 cm stora…

Visst finns katter med. Tvärs över ett uppslag ligger en katt och sover. Hjärtknipande bild. Katter kan sova upp till 15 timmar per dygn. Ofta drömmer de då om sin favoritsysselsättning - att jaga.
Hyenor, som inte ses som trevliga djur, räknas som en kattsläkting - kattvärldens hundar.

Grafiskt sett har jag inga klagomål, frånsett en liten sak. En kort text i rött har lagts i en blå bild. Oläsligt!
Texterna är korta, ibland två-tre på varje sida, rakt och lättfånget skrivet. Klara, enkla rubriker, ofta ges svaret på texten direkt eller väcker nyfikenhet att veta mer, typ: Delfiner kan minnas varandras ljud i 20 år.
På nästan alla sidor finns runda färgplattor med rubriker inlagda. Andra små rubriker läggs i röda färgplattor som är tajt beskurna.

Bilderna är fina, mycket närbilder, ofta minst två bilder per sida. För att det inte ska vara för plottrigt dras växelvis en bild tvärs över ett helt uppslag.
Jag hade gärna sett lite omväxling med några större reportage med bilder och texter.
Efter 68 sidor har jag förstås blivit lite klokare.
Troligen blir Världens djur en one shot - engångstidning. Bara tre annonser säger att tidningen måste sälja många lösnummer för att gå ihop.

Smått och piggt med vinnarchans

Ica gör det stort och smått.
Stort i reklamen, smått i intern info.
Goda Affärer och Hållbar Hälsa heter två små pigga interntidningar.
Både har chansen att vinna ett Publishingpris.

Goda Affärer ska inspirera personalen som arbetar i butikerna i hållbarhetsfrågor.
Det kan vara friska frukostval med kaffe, äggmackor eller fruktbomber - allt med varor från Ica.
En lättsam guide görs mellan frysta och färska varor.
I Rottne i Småland har Ica supermarket dragit igång ett träningsprogram som lockar många kunder varje tisdagskväll. Löpning och styrketräning kombinerat med lämpliga inköpstips i affären. En dubbel framgång: kunderna blev piggare och försäljningen ökade.

I skånska Grevie lagas lunchlådor för att minska svinnet av varor i butiken. Lådorna går åt och kunderna köper mera drickbart och frukt till.
Ica ska också anställa 2000 unga personer som haft det lite svårt med att ge dem sitt första jobb. En handlare i Västerås har tagit i tolv unga.
Allt är piggt presenterad i A5-format, korta texter, enkel lättläst layout. I det lilla formatet blir texten i lite mindre grad, men fullt läsbar.


Hållbar Hälsa är i lite större format, mitt emellan A5 och A4 och blankare papper. Tidningen vänder sig till personal som vill må bättre genom att träna. Tonen är hurtfrisk och stimulerande.

I Västerås har lönekontoret ett gympass varje morgon. En chef i Älvsjö lockades att börja cykla. Nu trampar han varje vecka och kombinerar med annan träning. En affär i Göteborg satsade på ett gym i källaren för de som inte hinner till något vanligt gym.
Kroppen mår bra av träning och vad som händer i hjärnan reds ut i en artikel.

En Hälsoportal har startats där anställda får tips på varor med bra priser som de kan handla genom att använda friskvårdsbidraget.
Själva presentationen av Hälsoportalen, med svag vit text i röd bakgrund, kunde gjorts bättre med lite tydligare text.

Glada friska människor kommer fram och inspirerar säkert andra.
Båda tidningar tävlar om ett Publishingpris och satt jag i juryn skulle det vara starka kandidater. De mindre formaten och papperstyperna tycker jag gör dem intressanta, de sitter bra i handen och lockar lätt till läsning.

FOTNOT: Båda Icatidningarna görs av Intellecta Corporate.
Juryn för Publishingpriset poängsätter grafisk design, textinnehåll, visuellt innehåll och användbarhet.

grafisk design, textinnehåll, visuellt innehåll samt användbarhet - See more at: http://www.popkom.se/publishingpriset#sthash.qzAPiZFj.dpuf

grafisk design, textinnehåll, visuellt innehåll samt användbarhet - See more at: http://www.popkom.se/publishingpriset#sthash.qzAPiZFj.dpuf

grafisk design, textinnehåll, visuellt innehåll samt användbarhet - See more at: http://www.popkom.se/publishingpriset#sthash.qzAPiZFj.dpuf

Kulturskillnad på förförisk bild och runda ord

En kvinna på omslaget som tittar mot läsaren.
I tidnings-
hyllorna finns hur många som helst.
Eller en leende kvinna i ett fönster. Inte heller ovanligt.
Men när fönstret är en tidning från ett bildnings-
förbund och kvinnan ser förförisk ut och dinglar med benen med högklackade skor på fötterna - då är det farligt.
 
fönstret är ABF:s reportage- och kulturtidning.
Kvinnan på omslaget är Katrine Kielos -”sossarnas skarpaste skribent” - som hon presenteras på insidorna.
Kulturchefen på Expressen, Karin Olsson, (bilden) gick i taket när hon fick se tidningen.

”En sexistisk skitblaska som jag vill slänga i pappersåtervinningen”, skrev Olsson.
”Är det här den nya arbetarrörelsen?” hade Olsson som rubrik i sitt inlägg.
Enligt Olsson är det ”brudbildernas brudbild, en kliché och den klassiska förförarpositionen som andas Marilyn Monroe”.

Äppelskörd - matuppslag i Fönstret

En hård reaktion.
Samma vecka hade Expressen en rubrik på kultursidorna:
”Med fittan i fokus”.
Det var en recension av en ny bok. Bokens författare och recensenten var båda kvinnor.
Jag har kontaktat Karin Olsson och frågat hur hon motiverar ordvalet i rubriken, men har inte fått något svar.
Kulturen gör tydligen skillnad på ord och bild.

Fönstret har jag skrivit om förut. Det är en snygg tidning. Klass i papper, text, bilder och form.
100 sidor ren inspiration, kallar ABF detta nummer.
Om nu Kielos inspirerar eller inte, så finns mer på insidorna.

Personalen på Migrationsverket berättar hur det går till att avgöra vem som får stanna, ett stor bildreportage visar hur järnridån mot öst revs, tips ges om det bästa böckerna om livet bakom järnridån, den svenska grundlagen skildras i bilder. (Förre statsministern Ingvar Carlsson i förkläde serverar två kvinnor kaffe). Ledarskapet lärs ut i en artikel om retorik. Ett reportage skildrar hur det går till att ta körkort på arabiska.

Katrine Kielos, som är så förförisk på omslaget, berättar om sitt liv  i London där hon ska gifta sig och får gå en kurs om den katolska läran med en sexkurs hos påven.
Både skribenten och fotografen är kvinnor.
Mat och resor finns förstås med. Maten har äppelskördren som  tema och resan går till Hongkong.

I början och slutet av tidningen finns många korta artiklar, mycket med betoning på böcker. Inspirerande i läsning, bilder och layout.
Bilden av Kielos i senaste numrets skyltfönster drar inte ner det betyget. Fönstret är en tidning med klass.

Kommande: Piggt och lättsamt från Ica.

Smått i texten men starkt i ung ton

Unga läser inte papperstidningar, sägs det.
Metro Student är ett specialmagasin till studenter.
Så läsintresset måste finnas.

Tjockt och glassigt - 106 sidor som bara handlar om olika unga, framgångsrika personer, deras liv och framtid.
Formen är inte särskilt avbrytande eller nyskapande jämfört med andra magasin.
Signalerna i layouten känns igen, även om jag inte kan pricka in någon direkt förebild.

Den unga tonen går direkt mot läsaren, främst i bilderna. Målmedvetna ansikten, blicken riktad mot kameran. De vet vad de vill och ser en positiv framtid. Alla har de studenten bakom sig och har hittat framgångsrika jobb. Morötter för de som pluggar.
Signalen är dubbel i rubriken på framsidan - bloggerskan Angela Blick har Blick för business. Framgångsrik med sin egen blogg ser hon nya vägar att gå vidare.
Samma ton går igen i de andra artiklarna.

Rektorn för Chalmers avslöjar studietekniken som hjälpte henne när hon pluggade.
Psykologen tipsar om hur man slutar skjuta upp allting och tar tag i studierna.
Civilingenjören berättar om hur hon lyckas med en dubbelkarriär - att också vara stå-upp-komiker.
Gunhild Stordalen, gift med hotellkungen Petter, engagerar sig starkt i klimatkampen.

Lite förvånande är det att ”flåbusen” The Mauler - Alexander Gustafsson - och dyker upp. Han är en bit från studenterna. Som MMA-fighter är han helt ensam när han slåss i buren.
Kontrasten till allt är tjejen som gick in i väggen i karriärkampen och kom ut med boken Meningen med hela skiten.

Rapp ton, korta artiklar och starka bilder av unga personer.
Det är signalerna för att nå läsarna.
Layouten är uttrycksfull, men jag ser ändå inget nyskapande.
Texten är i minsta laget, som den ofta är när det vänder sig till yngre läsare. Har de verkligen starkare ögon? Få tidningar har så svagt typsnitt.  Ok att läsa, åtminstone i dagsljus. Men texterna här hade mått bra av att gå upp någon grad i storlek.

För den nya unga chefen utan slips

Chefen undgår ingen i jobbet. Klart att chefen också ska ha sin egen tidning.
Akademiker-
förbundet chefstidning heter just Chefstidningen.
Här är chef ett starkt ord. I nästan varenda rubrik finns ordet och i ingresserna upprepas det.
Läsarens ego stärks.

Chefstidningen är en av nominerade som har chansen att vinna Publishingpriset i kategorin ”Medlemstidningar Yrke och bransch”.
Visst kan den vara en stark vinnarkandidat.
Pappret - det matta och lite tjockare - brukar jag gilla när en tidning vill ha lite egen profil. De börjar bli flera nu som använder samma grepp.
sin egen tidning.


Det här är inte männens och kostym- och slipsnissarnas tidning. Slipsen har många slängt nu, men så långt att de kan identifiera sig med Chefstidningen har nog inte många kommit.
Här är tonen klart kvinnlig och klädseln är vardagsledig. Enkel, lätt tröja är klädkoden.
Bara fem män finns på bild, mest i porträtt, alla utan slips.

Alice Bah Kuhnke, tidigt känd från tv, nu generaldirektör i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, lyfts fram som exempel på de nya cheferna i en av de få personartiklarna. Alice tror att unga i dag vill bli chefer, men att de ser andra värderingar än bara jobb.
Lyssna mer, prata mindre och ta emot kritik, är Alice råd.

Klädstilen kan bero på att temat i detta nummer är ungt ledarskap.
90 000 nya chefer kommer att behövas de närmaste tio åren. Många kommer att hämtas från generation Y - 80- och 90-talisterna. En grupp som har andra krav på arbetslivet och absolut inte kommer att ställa upp på de villkor föräldrarna jobbat under, skriver chefredaktören Eva Brandsma.

Tidningen ger tonen för att nå fram till de nya chefsjobben: sova sig kreativ, nyttan med att ha ett nätverk, skaffa en mentor. Och förstås: stort ego, som den här generationen är känd för.
Hon - han ibland också - ska vara mer lyhörd, stå stadigt på jorden, lyssna på medarbetarna, ge beröm och uppmuntran.

Inte heller blundar redaktionen för de senaste årens dynamit: bonusar! De nya cheferna kommer nog inte att ta bort den moroten. Eller ska vi säga körsbäret och grädden på moset? Så illustrerar tidningen den artikeln. Lite fyndigt!

Chefstidningen är en bra bit från Veckans affärer eller andra affärsmagasin.
Bilder på personer saknas ofta, i stället är det teckningar och grafik, en djärv och fyndig blandning, men kanske inte alltid läslockande.
Texterna är korta, alla håller sig inom två sidor. Det mesta är lätt att ta till sig.


Vinner då Chefstidningen ett Publishingpris? Jag ska titta på några andra kandidater också. Tävlingen avgörs i november.

STARK - med träning några nivåer högre

Träning bör göra människan stark.
"Träning och hälsa. På riktigt."
Vad är det?
STARK heter tidningen för dem som vill följa träning och hälsa på riktigt.
Här räcker det inte med en halvmara, Tjejmilen något kort cykellopp.

STARK har jag gått igenom förut.
Jag var lite skeptisk mot textens typsnitt som jag tyckte var för blek. Den har inte blivit starkare.
I denna genomgång är läget samma. En tidning ska förstås vara konsekvent i sin stil.
Texten går att läsa, men graden kunde varit lite större. Och framför allt: halvfeta ingångsord eller mellanrubriker hade lättat upp och gett lite pauser i läsningen. Nu är alla texter ljusa och griper inte riktigt ögonen.

Blek kan nog läsaren bli som vill träna ”på riktigt”.
Satsa på militär femkamp, toppa formen för att ställa upp i MMA (”slagsmål i en nätbur"), häng med på en crossfit-tour, ställ upp i ett tufft mountainbike eller genomför en Svensk klassiker.
Inget av det är något för en vanlig motionär.
Det är väl därför tidningen heter STARK.

Sommarträning ute.

Vältränade killar med muskler - utan att vara bodybuilders - kepsen bak och fram, bestämd blick, armarna i kors, svett och stön, tajta träningskläder. Det är bilden STARK förmedlar. Några tjejer skymtar också. Några direkt träningsprogram visas inte mer än sommarträning med olika redskap som bulgarisk brottarsäck, rep och stora däck.

I artiklarna lyfts personer fram som genomfört något. De berättar om sin träning som ska inspirera läsarna. Och det är tufft, mycket tufft, långt mer än ”vanlig träning”.

På slutet kommer några recept på mat som är bra för den som tränar ”på riktigt”. En kul vinkel är hur svår maten är att laga jämförs med någon form av tävling. Att laga till bakat grisrevben med fänkål, blomkål och parmesankräm är som att springa en halvmara.