Här krävs nya ord i rubrikerna

Fjorton år tog det innan ett svenskt lag kom in Champions League.
Glädjefnatt i Fotbollssverige - och i kvällstidningarna.
En match där jag kan se en segrare:
Expressen vann över Aftonbladet.
Bättre bilder, grafik och rakare stuk.

Expressens öppning över fram och baksidan (ovan) gav en stark start. Greppet har förstås använts förut.
(Expressen här är den sydsvenska editionen som kallas Kvällsposten med bas i Malmö. På hemmaplan bör de förstås vara starkare - men editionen redigeras och styrs från Stockholm.)

Temat var samma: målen, hjältarna, festen.
Båda blev förlorare när det gäller rubriker - eller saknaden av dem. Enskilda slagord är inga rubriker.
Här klarar inte svenska tidningar vad de engelska, tyska, danska och norska fixar.

Svenska språket räcker inte till. Kreativitet och fantasi saknas. Dagens

redigerare är mera tekniker och grafiker. Det ser vi främst i Expressens redigering. Layouten är starkt styrd, planerad och mallad.

Alla ovan är Expressen/KvP

Rubrikorden är uttjatade: ÄNTLIGEN, MAGISKT, MÄKTIGT, MÄSTARE, HJÄLTARNA, BRAGDEN, DRÖMMEN, MILJONER…
Infällda getingar och plustecken fanns förstås.
Expressen plockade också fram digitalklockan för att visa vid vilken tid något hände.
Vi har sett det ”100 gånger förut”.

En miss gjorde AB på Magnus Erikssons mål (ovan). Bilden borde gått att dras upp och täcka hela övre halvan av uppslaget. En mindre rubrik, ut med gruppbilden och Hareide och dra större på den jublande spelaren. Det hade suttit bättre.
Grafiken var bra och förtydligade.
 

Alla ovan är Aftonbladet.

Aftonbladet var lite bättre i rubrikvalet - men de slog ihjäl uppslagen med för stora rubriker på bekostnad av bilderna. Om rubriker dragits ner hade det sett bättre ut.
AB drog på den enskilde spelaren som gjorde målet eller när spelarna kramade om varandra. Inga direkt bra bilder. Detta gav förstås en skillnad mot Expressen som hade översiktsbilderna.

Papperstidningarna har det tufft mot nätet och tv.
KvP/Expressens reportrar var i farten i webb-tv och i podden. TV 6 visade matchen. ”Alla” intresserade visste allt. Vad vill då läsaren hitta i tidningen? I kvällspressen är det äldre läsare som inte är så mycket på nätet. De fick det traditionella - i ett fall med bra bilder till.
Sämst lyckades här Metro. Titta på rubriken: som en morgontidning på 60-talet innan tv slagit igenom.

Titta - iPad öppnar upp tidningen

Peka, tryck och titta!
iPad - den nya läsplattan - öppnar en helt ny värld i att läsa tidningen på skärm.
Jag fick en demonstration och mycket av min tveksamhet försvann.
Det var Expressen/Kvällspostens variant jag tittade på. Tekniken blir den samma för alla tidningar som kommer på läsplattan.
Efter att ha trixat och irriterat mig lite på tidningar i pdf-format på min loptopskärm, upptäckte jag nu möjligheterna.
Suverän skärpa, tidningen i två varianter - en för iPad och en med hela tidningssidorna. Ett klick på dem och jag växlar emellan i vilken jag vill se.

Med lätta tryck på skärmen navigerade jag mig framåt. Ett tryck eller en öppning utåt med pekfingret-tummen och sidan förstorades, tryck eller kläm ihop tumme-finger och det förminskas.
Ett tryck i kanten och nästa siduppslag visades, som att bläddra i en papperstidning. Läs på skärmens höjd eller vrid och bilden följer med i bredden. Snabbt var jag inne i det.

iPadvarianten uppdateras med senaste nytt. En bred spalt med bilder, anpassad till skärmytan. Lätt att läsa utan förstoring. Här går det också att klicka och få det live - om det finns filmat.
Massor av andra ”appar” finns med spel och underhållning.
Att läsa böcker på skärmen kändes väldigt lätt.

Samma teknik finns i iPhone och andra smarta telefoner. Men där är skärmytan mindre.
”Padden” är större och får inte direkt plats i kavajfickan. Det gör det lite opraktiskt att släpa med sig.
Men på köksbordet, arbetsbordet eller i knä blir den ett suverän manick.

Jag frågar medieanalytikern Olle Lidbom (bilden) på Vassa Eggen vad han tror om läsplattan.

* Var finns läsargruppen som köper tidningen som en app?
- Just nu? 35-årig stockholmare ”som jobbar med medier”.
* På nätet finns tidningarnas hemsidor där läsarna får allt gratis. För appen får de betala. Hur ska tidningarna skilja på detta?
- I dagsläget är dessutom apparna sämre än tidningar, inte uppdaterade t ex. Det innebär att endast vi maniska överkonsumenter av media kommer att betala - men bara en gång, för att testa.
* Hur många köpare/läsare av appen kan tidningarna tänkas vinna utan att tappa pappersläsare?
- Tror inte apparna kommer att betyda så mycket för pappersupplagan, däremot kan de fånga upp de läsare som lämnar papperstidningen eller aldrig köper den. Men det mesta är oknådad materia och det finns ju knappast användare som har beteenden ännu…

Natten till i dag, tisdag, kom en första signal om iPadanvändarnas beteenden. Ett teknikvaruhus började sälja.
Jag ställer mig ännu inte i kön. Det dröjer till minst variant två finns - och priset sjunkit några tusenlappar.