Intervju tidningsdesigners: Pelle Andersson

I en intervjuserie ger fem olika designers sina tankegångar kring hur en tidning görs om.
I dag: Pelle Andersson.

"Papperstidningen kommer inte
att anpassas till läsplattans form "

*Vilka är de vanligaste förändringar som görs när en tidning

får nytt stuk?

- Ofta finns det faktiska skäl till en ny form, nämligen att tidningens innehåll och struktur förändras. Då brukar vi stuva om i ordningsföljden för avdelningarna, liksom antal spalter/sidor för varje avdelning. Ibland byts tryckeri, format och papper – mera sällan namn och logotyp. Vi introducerar ofta nya illustratörer och fotografer, som är en avgörande del i visualiseringen av innehållet. Att det blir nya rubrik- och brödtexttypsnitt är vanligt, liksom hur man använder dessa. På A4 lägger vi ner mycket omsorg på att göra produktionsvänliga och typografiskt korrekta mallar. Omslagsmallar för olika bildformat, eller om man saknar bild, är en efterfrågad tjänst. Slutligen så brukar vi även erbjuda ny struktur och form på webben också, som ju bör gå i takt med papperstidningen. Här är mobilwebb ett måste.

*Vad kan en grafisk förändring ge för att hålla läsarna kvar?

- Formförändringar kan aldrig rädda en tidning som läsarna inte uppfattar som relevant.

*Hur kommer papperstidningars layout att anpassas till läsplattor?

- Papperstidningen kommer inte att anpassas till läsplatte-form. Däremot finns det exempel på bra, enkel läsplatteform, exempelvis Cafés plattupplaga.

*Nämn någon tidning som du ser som ett föredöme.

- Svenska Dagbladet före den senaste omgörningen. The Economist därför att de framhärdar i prioritering av

innehållet. Vanity Fair för omsorgen om detaljerna, i såväl text och foto som typografi. Plus en massa magasin om mat, resor och arkitektur – fast de går bort eftersom ämnena är svåra att misslyckas med.

*Om du fick välja - vilken tidning vill du ta tag i?

- En tidning där redaktören förstår att formen inte har några andra uppgifter än att fånga upp läsarna, och sedan få dem att läsa artiklarna till slut. Annars är exempelvis New York Times i behov av en omgörning. Det har den behövs i flera decennier, även om den journalistik som finns kvar numera har svårt att hävda sig mellan alla real estate-annonser.

*Pelle Anderson är grundare av och styrelseordförande för A4, som fyller 25 år nästa år. A4 är mest känt som födelseplatsen för Metro, som Pelle grundade och designade. Under åren har A4 givit en rad kända magasin och nyhetstidningar såväl ny form som bättre innehåll – och i en del fall ny chefredaktör. Just nu jobbar A4 bland annat med branschorganet Allt om tidskrifter, mjölkböndernas tidning Husdjur, Arbetsförmedlingens Platsjournalen, tidningen Äldreomsorg, Grundskoletidningen och magasinet för gymnasielärare, Gy. Dessutom ger A4 ut det alldeles egna kvartalsmagasinet #4, som kommer med ett nytt nummer i dagarna.

PÅ MÅNDAG: Morten Postrup