Klokt storstadsiv - ett exklusivt boende

Mot staden - där vill många bo.

Trenden är stark i hela landet.
Landsbygden tappar mer och mer folk.
Storstadsliv är också bra för miljön.
Åtminstone säger magasinet kloka hem det på sitt omslag.

Klokt är det att bo i takvåning, ta hand om en 20-talsvilla, leva compact på 50 kvm, inreda med material av trä, schablonmåla väggen på en lada eller tälja till sina egna köksredskap.
Det är mixen i magasinets innehåll. Syftet är också att leva mera ekologiskt.

Allt är snyggt förpackat och kan vara som vilken annan heminredningstidning som helst. Lite stramare i formen, korta texter och många och stora bilder som låter ögonen att fånga miljöer.
Så vanligt eller uppnåeligt för den som vill flytta är dock inte storstadslivet i magasinet tappning. En takvåning på 160 kvm på söder i Stockholm, som ”fullkomligt badar i ljus och med magnifik vy och utsikt över hela stan”. Lägenheten är i etage med en kungsbalkong som löper utmed hörnlägenhetens ytterväggar. Familjen som bor där befinner sig dock på jorden. De vet att de är priviligierade och få är förunnade att bo så här.

 
Lägenheten är påbyggd ett 60-talshus och detta är ett exempel på hur storstaden kan förtätas. Familjen "fick nys om att lägenheterna skulle byggas". Innerstaden i Stockholm är redan exklusiv för de som lägger upp många miljoner. Att få "nys om" och nå andra takvåningar som byggts är nog inte lättare.

Reportaget är 12 sidor ögongodis i stora bilder, färgstarkt med en mix av arvegods, loppisfynd och detaljer inköpta i butiker.

En kontrast är paret som fick in allt på 50 kvm i compact living, också det på söder i Stockholm. Med entusiasm har de på litet utrymme fixat en färgstark lägenhet med många loppisfynd och ärvda saker.
Familjen som köpte en trävilla från 20-talet har inrett efter samma koncept. Möbler målade i starka färger, en del lite avskavda, vita väggar blandas med tapeter i djärva mönster. Rödmönstrade kuddar och pläder lyser upp.
Tre typer av ”spännande ekohem” som säkert kan inspirera läsarna.

Däremot tror jag inte på att den riktigt gamla pojkleken att ta en träbit och en täljkniv och skapa något. Två vuxna män visade hur de ”med sina händer och ett par enkla verktyg formar en klump till något annat”. En tjusig stek-

spade blev det.

Men detta är en över-

kurs och en bit från Ernst Kirschsteiger när han hittar en pinne i skogen och gör något av den.

Filmstjärnan Brad Pitt ser till att skapa större projekt (bild ovan). I New Orleans har han varit med i en organisation som hjälpt offren för orkanen Katrina. Fler än 100 klimatkloka flerfamiljshus har byggts, alla i djärva former och färger och de flesta på pelare som klarar en översvämning.

Kloka hem har kanske klok råd eller signaler. Bilder och text är som i andra heminredningstidningar. Några av de övriga texterna kunde haft lite mera ”kött”.
Som avrundning på ”kloka råd” ger stjärnkocken Tommy Myllimäki några recept på fiskrätter på fiskar man bör välja, enligt naturskyddsföreningen. Sotad gös, bakad lax och sejfilé ser läckert ut på bilderna.

Mycket katalog när nätbutik blir magasin

Tidningar och magasin går över till nätet.

Några gör tvärtom - kompletterar nätet med papper.

MY HOME är ett nytt magasin som går den vägen.

Tjock, som en katalog – 18 mm och 204 sidor - och katalog är det också.

My Home är en inredningssajt som startade i fjor. Sveriges största säger den sig vara. Frestar med 80 000 möbler och olika prylar i inredning. Det mesta visas i detaljbilder men även miljöbilder ger inspiration.

Nu kommer allt förpackat i ett magasin.

Hem och miljöer lyfts fram i frestande bilder. Trendskapare, inredningsdesigners och bloggare tittar in hos varandra och visar sina hem. Allt är stramt, ingen onödig pryl framme, vita linjen och med något grått som en avbrytande accent.

Ingen har något direkt "vanligt" hem. De hittar drömhus och lägenheter de inte kan motstå.

Gården på Öster-
len i Skåne - vilken hem-

inred-

nings-

tidning har inte ett sånt reportage - blir ett modernt hem med öppna lösningar där gammalt lyfts fram: breda golvplankor, bjälkar i taket, en präktig Kockumsspis blir ett blickfång.

En igenbommad affärs-

lokal förvandlas till ett hem som inte är likt något annat.

Våningen i Göteborgs centrum gjordes om till något i in-

redningshimlen som gör stylisten andlös.

Den gräddvita villan med pool i Los Angeles hade tung och mörk inredning, men den svenska kvinnan förvandlade allt till ett ljust hem.

En annan svensk kvinna hittade en gigantisk villa på en kulle i Los Angeles med en fantastisk utsikt åt alla håll.

I Brooklyn, New York, hittade magasinet ett bohemiskt hem med starka färgsignaler i rött och blått i en mustig miljö.

Hela innehållet i My home är en mix av heminredningstidning och katalog över prylar som finns att köpa. Reportagen hakas på med en sida, "Skapa stilen", där saker visas i frilagda bilder med namn, varumärke och priser.

Dröm är ett ord som ofta återkommer. Och visst blir det drömmar, vackra saker som fångar ögonen. Bilderna lyfts fram med vitt utrymme omkring. Texterna är korta i raka spalter i en lite större lättläst stil.

Vad jag kan störa mig på är att bildtexter i en tunn blek stil läggs in i bilder som ögat ofta helt missar.

Även texterna som beskriver prylar har en stil i liten grad.

Snygg och frestande, men ändå inte en ”riktig” tidning. Intrycket av katalog är starkt. Det känns också i pappret som är tjockare. Hela magasinet är 18 mm tjockt.

”Gillar du känslan i pappret?” undras det i en annons. Det gör jag, men det kunde varit lite tunnare. Ett matt papper i en ruff och rå yta som ger profil och lite annorlunda känsla. Andra tycker kanske att en tidning ska ha ett tunnare papper med lätt glans i.
49 kr för magasinet är dock ett lågt pris. Schipsted och Aftonbladet ligger bakom utgivningen.

Senioren - lika pigg och nyfiken som veteranen

En erfaren veteran blir senior - och är sig lik.

Magasinet  Veteranen byter namn till SENIOREN, men gör inga förändringar i form och innehåll.

"Född" 1942 och med en upplaga på 210 700 ex är det en stabil tidning.

Senioren, som tidning och snittläsare, är en pigg och välmående 74-åring, sugen på gemenskap, aktiviteter och resor.

Chefredaktören Gunilla Lindahl (nedan) har inget emot namnbytet:

- Själv har jag alltid haft en positiv inställning till ordet

Veteran bland annat för att min pappa vägrade kalla sig pensionär utan föredrog att titulera sig veteran.

- Dagens 60+ tycks känna sig mer som seniorer än veteraner, enligt mina egna högst ovetenskapliga sonderingar. Det är också den reaktion jag fått sedan Seniorens första nummer har kommit ut. Men så finns det alltid de som inte gillar förändringar och ifrågasätter namnbytet, framför allt våra äldre läsare, säger Gunilla.

Nu behöver ingen oroa sig. Allt känns igen. Tidningen har fått en del hyllningar för sin form.

Jag recenserade tidningen 2010 –
http://tidningstankar.blogspot.se/2010/02/lattsamt-och-glassigt-for-60.html  
- och har ingen anledning att ändra den uppfattningen.

Texten är i lite större grad och därmed lättläst, något som passar seniorer. Texten kräver lite mer utrymme och några sidor uppfattas då som tunga, trots att artiklarna är korta. Rubrikstilen är snygg, men vissa bokstäver har en tunn linje som kan vara lite svår att uppfatta för seniorers ögon.

Bilderna är inte så imponerande, utan mest spontana knapptryck med människor som alla är glada och ler. Det ger förstås ett varmt intryck.

Stina Lundberg dominerar i det bästa reportaget. Här har det också lagts kraft på färgstarka ateljébilder.

Ett annat stort repor-

tage är från skid-

orten Ober-

tauern i Alperna där Beatles gjorde ett stort avtryck för 51 år sen. Tydligen åker seniorer också utför i backarna. En spalt finns om bästa tipsen att ta sig dit.

Annars kan seniorer ta det lugnare med längdåkning på skidor. Förbundsmästerskapet avgjordes i förra helgen i Lövhult på småländska höglandet.

Resor verkar locka. Jag hittar inte mindre än 44 annonser för olika resor. I övrigt finns annonser om hjälpmedel, hälsokost och diverse hokus-pokus som ska få fart på leder och kropp.

Senioren säljs även i bland annat Pressbyråns välsorterade tidningsbutiker.

Där lyser den i tidningsraden, rent vitt papper, tydliga rubriker och Stina Lundberg i färgstark bild. Visst kan den locka även spontana köpare.

- Om Senioren är mer lättsåld i pressbyråbutikerna än Veteranen återstår att se, säger Gunilla Lindahl.

FOTNOT: Namnbytet en följd av att förbundet som ger ut tidningen, heter SPF Seniorerna sedan ett år tillbaka. (Tidigare hette förbundet Sveriges pensionärsförbund, SPF). Senioren är medlemstidning. Förbundsstyrelsen önskade att tidningen och förbundet skulle förknippas med varandra

Tidningen och förbundet har bytt namn många gånger.

1942-1959  Pensionären – De gamlas tidning

1962-1976  Sveriges Folkpensionärers Riksförbunds tidning (SFRF)

1977-1979  Sveriges Folkpensionärers Riksförbunds tidning Veteran-posten

1980-1991  Pensionärstidningen Veteran-posten

1991-2004  Veteranposten

2004-2015  Veteranen

2016 - Senioren

Färger lättar upp lite bland tunga texter

Turbulens på redaktionen, kritik mot chefredaktören och tre medarbetare som slutat.
Kanske är det lugnare på Sveriges kommuner och landsting (SKL) än på organisationens egen tidning, DAGENS samhälle.
Tidningen är ett fristående och redaktionellt oberoende bolag.
Sett på språket i tidningen är den inte så fristående. Här är det mycket makthavarnas och myndigheternas eget skrivsätt, oftast en bra bit i från journalistisk spänt.

Det är lite tungt att gå igenom ett nummer på 40 sidor som kommer 45 gånger om året.
Kanske är det så här makthavarna vill läsa en tidning. Ofta brukar de reagera när dagspressen granskar deras verksamhet och med ett rappt språk skriver om det.

Jag har sett en annan myndighet - Havs- och vattenmyndigheten - som gjort en hårdsatsning på en tidning med spänst i språket och fräsch layout. Hav & Vatten (t h) heter tidningen och den fick nyligen Publishingpriset för ”hög journalistisk kvalitet, nyhetspuls, renodlade porträtt och suverän bildrepro”.

Dagens samhälle har inget fel i journalistisk kvalité och nyhetspuls. Oftast aktuella ämnen: brist på personal i skola och vård, fler kvinnor blir kommunaltoppar, välfärden kräver ny politik, fria wifi-zoner i Helsingborg, räddningstjänsten får nya uppdrag, mer kommunal trafik går på biobränslen, tunga makthavare har suttit i 30 år och flera andra mindre artiklar. 
En del artiklar som skulle kunna gå i en nyhetstidning med lite putsning i texten. Även några ingresser finns som lockar läsaren. Men de är för få. Rubriker behöver  bli vassare.

Men språk, skrivsätt och bilder jag reagerar på.
Många långa meningar, "tunga" ord, utredningar, beteckningar, siffror, statistik. Mer ett byråkratispråk än ett journalistiskt.
Bilder är mest porträtt, någon har tryckt på knappen och tagit ett kort. De flesta bilder saknar namn på vem som tagit dem.

Öppningsuppslaget

A4-gruppen har gjort formgivningen. Jag brukar gilla deras stil och olika profiler på tidningar. De har säkert jobbat hårt med Dagens samhälle. Mycket färger i plattor och rutor med text och även när statistik och fakta anges, stora siffror som signaler. Allt för att göra det lätt att ta till sig. Formatet är tabloid, enkelt och rakt, men tidningen känns ändå som tung.
Öppningsuppslaget är lite ovanligt: pang på med största och bästa reportaget! En kickstart direkt. Magasin bruka ofta inleda med lätta sidor med småplock, men Dagens samhälle har det på näst sista sidan och heter Offside.

Lite rappare och kortare texter och bättre bilder skulle ge Dagens samhälle ett lyft.

Spårsnö och bra läge för jakt.
Varför då inte titta i en jakttidning.
Konkurrensen är tuff i tidningshyllan och inte helt lätt att spåra upp något speciellt. De ligger bredvid varandra med signalord som Jakt, Älg, Vildsvin, Jägare, Jaktmarker, Jakthund, Vapen...
Jakt och Jägare blev mitt val.
Över titeln står det i liten stil:
Sveriges nästa största jakttidning.
Den bör förstås vara på hugget i jakten på att bli störst!

Sett till layouten så har Jakt och Jägare en bra bit kvar. Om det nu kan kallas layout alls. Mest verkar de utgå från ett A4-ark, lägga in två eller tre spalter text på varje sida, en liten rubrik överst och så fylla på med massor av mindre bilder.
Plottrigt och rörigt.

Redan starten på sidan 4 blir tung. Här kommer ledaren. Ordföranden i Jägarnas riksförbund -  det är deras medlemstidning - skriver fyra täta spalter rakt upp och ner och avslutar med "God fortsättning". I botten har lagts in en kort artikel om antalet vargvalpar.
En ledare bör lämpligen vara en eller två spalter på sidan och med bild på den som skrivit. Detta för att ge lite kraft i inledningen.
Öppningssidorna innehåller också mycket annonser med några hål för text här och där.

Sen följer 50 sidor reportage med bara fyra helsidesannonser.
Matigt med många artiklar
På inget uppslag har en bild dragits upp stort för att ge kraft. Inte heller någon rubrik går över helt uppslag. Utgångspunkten är en enkelsida och så fylls det på löpande framåt. 92 sidor blev det i årets första dubbelnummer.

Jag kan förstå att vapen kräver många detaljbilder. Men bilder från jakter med hundar och fällda villebråd ska inte vara så plottrigt. Flera bilder är likvärdiga och en hel del är inte alls värda att vara med. De har liksom bara slängts in.

En liten poäng kan jag ge för artikeln med rubriken "Jösses, vilken bra sportlovsaktivitet". Det handlar om Jösse stövarlag i Jösse härad i västra Värmland.
Lite kul är också att se att jägarna har ett eget vin! Ett rött tjädertuppsvin som heter Urogallo, gjort på tempranillodruvor och som "ackompanjerar den gräddkokta toppfågeln, den ugnsrostade ungtjädern från september, eller älgbiffen".
Dock måste jägarna köpa en hel låda med sex flaskor för 98 kr styck. Krävs nog en lyckad tjäderjakt för att unna sig det.

Jakt kan kräva något värmande inför västen, mer än kaffe från termosen. Tidningen hittade två klassiska pluntor för jaktsupen. Båda i tenn, till-
plattade och med rundade hörn och passar perfekt i inner-
fickan på tweedkavajen eller oljerocken.
Jägarna i tidningen har dock inga tweedkavajer eller oljerockar på sig, utan rejäla kamouflagekläder. Pluntan sitter nog bra där också.

Jakt och Jägare kallar sig Sveriges näst största jakttidning. Men när de raggar annonser heter det Sveriges bästa jakttidning. I det här numret fick de ihop 16 sidor annonser på 92 sidor. Det bör nog vara bra jaktläge för lite fler.
Jakt och Jägare kan nog lyckas ta upp kampen med den största jakttidningen - om de gör något åt layout och bilder.

Notiser på nätet - djuplodande på papper

Lars Yngve i Ystad kämpade länge med sin tidning Nya Upplagan.
Till sist fick han ge upp när allt jobb tog för mycket tid.
I dag skriver han egna böcker. Han ser stora fördelar med internet, både för tidningsläsande och böcker.

*Vad skulle du säga till någon som i dag vill starta en ny

pappers-

tidning?

- Jag skulle nog be personen - om det nu är en person - att fundera över beslutet ytterligare ett varv. Gärna fråga någon som själv gjort resan och som har erfarenhet av hur mycket arbete som krävs. Är personen uppbackad av en koncern, är det bara att köra så länge de vill pumpa in pengar. 
* Vad tycker du skiljer i tidningsläsningen på papper och internet?

- Själv läser jag mest notiser på nätet, vill jag ha djuplodande texter köper till exempel Rolling Stone som har en bra blandning av populärkultur och politik.

* Hur har internet ändrat ditt läsbeteende?

- Det har gjort det avsevärt lättare att få tag på texter i utländsk press, vilket jag uppskattar. Jag beställer ofta böcker på nätet.

* Vilka tidningar eller info hämtar du från internet?

- Jag läser DN och Sydsvenskan på nätet.

* Ditt husorgan är Ystads Allehanda. Hur tycker du den är på papper och digitalt?

- En lokaltidnings uppgift är att bevaka det som händer i regionen, vilket de gör bra på papper och nät.

* Du ger nu ut egna böcker. Är internet någon draghjälp där?

- Nätet gör att jag postar böcker regelbundet vilket är kul.

KOMMANDE: Tidning för jägare