Vegetariskt i vardagen ligger nära och frestande

Vem kan inte bli sugen på en burgare?
Mc
Donalds och Burger King ligger alltid nära.
Men en egen som är godast och dessutom vegetarisk?
Den får man nog sno ihop själv.
En ny tidning som heter VARDAGS-vego frestar med det.

Burgaren på omslaget ser smaskig ut och lockar säkert många. När jag bläddrar i tidningen glänser läckra rätter i mina ögon och det är lätt att tänka: Det är ser gott ut, det vill jag prova på!

Vegotrenden har vuxit stark på senare år. Förlagen ser en nisch att fånga in. I hyllorna finns redan flera specialtidningar.
Vardags-Vego är Allerkoncernens satsning med recept ihop med de befintliga tidningarna Allas, Allers, Hemmets och Året Runt och lägga i en ny tidning. Återbruk i annan förpackning.
Flera andra tidningar har använt knepet i olika ämnen.

VardagsVego kanske också lyckas. "Vardags" i titeln är nog en bra signal. Recepten är inte alltför komplicerade. Flera basingredienser finns i mångas skafferi och med fräscht grönt till kan det nog bli "supergoda" och "snabblagade" rätter, som det står på omslaget. Någon total tidsåtgång anges inte mer än tiden på spisen och i ugnen.

Efter burgaren på omslaget fortsätter andra lika läckra bilder på insidorna. Utan att jag tänkt på det äter jag mycket som är nästan vegetariskt. Några få ingredienser behöver bara bytas ut.
Raggmunkar, kroppkakor, sallader, pajer, tacos, soppor, pasta, pizza, grytor...

Men lite nytt hittar jag att prova på: en kryddig tex mex-panna frestar direkt. En läcker vegobuffé, quornbullar med gräddsås, svamp- och spenatlasagne, gratinerade grönsaker, ratatouille med matvete och ägg, bourguignon på svamp med potatispuré och haricots verts - och kanske också spenatburgare...

Den röda färgplattan är för kraftig.

Grafiskt känns VardagsVego igen från de fyra tidningarna. Rak, enkel rubrikstil ibland varierat med några "handskrivna" varianter. Bilder läggs lite på snedden och ibland delvis ovanpå varandra för att det ska upplevas som lite lekfullt och inte alltför stramt.
Bilder av mat gör sig alltid bäst mot vit omgivning utan konkurrens av annat. VardagsVego har mycket färg i rubrikerna och på några ställen är de inlagda i bilder. På vissa körde det ihop sig lite. Vissa recept läggs på diskret färgplatta utan att det stör. Men på de bilder där det lagts en stor helröd färgplatta med text som dödar det bilden direkt.

Priset 39 kronor är attraktivt och många exemplar behöver nog säljas om det ska gå runt. Annonserna är få. Fyra finns för vin, två är ekologiska och de andra anges som  "passar bra ihop med många vegetariska rätter".

Amelia håller glansen på papper

Amelia trappar ner men behåller greppet om M magasin och sina läsare.
Åtminstone på omslaget. Där finns hon kvar i varje nummer, leende och fräsch från topp till tå. Inga tecken på åldersrynkor syns.
Amelia Adamo har varit med i många år och slitit hårt med sina tidningar Amelia och M magasin.
Precis som Amelia själv håller tidningarna stilen utan större förändringar.
M magasin känns igen: Format, tyngd, lättläst, stora bilder. Och priset 57 kronor är attraktivt i magasinvärlden där det ofta ligger på 85-90 kr.
M kan i många delar vara en förebild på hur en tidning kan förpacka attraktivt. Inte minst när det gäller att använda typsnittet seriffer där många använder för liten grad, tätt mellan raderna och tunn, blek svärta. Svårläst och ögonen tröttna fort.
Så är det inte i M. Många texter går i seriffer men allt flyter på i läsningen och det gäller både vid normal svärta och halvfet.

En grafisk signal i Amelias tidningar brukar vara stora siffror för att dela in i olika punkter eller ämnen. Det används flitigt i M också. En annan signal är streckade ramar och tunna linjer med pilar. Det finns bara på få ställen i detta nummer.
M:s läsare är kvinnor 50+, en grupp som vet vad de vill, har friheten och vågar bryta mot traditionella roller. Det är en klar profilskillnad mot kvinnor i familjetidningarna, som Allas och Året Runt, som jag senast gick igenom.

Damer 50+ och även 65 vågar tatuera sig. En av de som vågar tycker det är ascoolt med äldre tatuerade kvinnor. Hon började med en symbol på svanken, nu är armar och axlar täckta och och hon vill fylla hela ryggen. Vackert..? Nja, i mina ögon är det nog snyggare med en diskret symbol som skymtar någonstans.

Amelia själv har ingen tatuering, inte vad som syns på bilderna i det här numret. Hon väljer att ge sig själv ett nytt ansikte på en kvart. Det fick hon på ett ställe i Stockholm och skimret höll sig en vecka. I London provade hon en halvtimmes kur och kände sig fräsch som nyponrosor.
Det är dock ingen av dem kurerna som används till bilden på omslaget. Här är det något som heter Photoshop. Med några enkla penseldrag i bilden försvinner alla rynkor, varje hårstrå ligger perfekt, ögonsvärtan är diskret och de röda läpparna har en glans.

Färg, tempo och omväxling speglar M. Människor och relationer inleder där Kjell Olof Feldt och Birgitta von Otter talar ut, kändisbarn berättar om försoningen med föräldrarna, en kvinna gifte om sig med sin man sedan gjort könsbyte till kvinna, en annan kvinna gav sig ensam ut på världshaven.
 
Sen tar det mera lättsamma över: mode, möbler, mat och vin, hälsa, böcker. Och så reser kvinnor - dit sommaren håller länge och ännu längre bort till Kuba där det lockas med nedcabbade gamla bilar, drinkar, cigarrer, heta rytmer och härliga bad. M är själv medarrangör till många resor.
På slutet kommer Mkrysset - bara ett enda korsord på en sida. I familjetidningarna får kvinnorna minst 16 sidor korsord som omväxling till all matlagning.

M - med den egna reklamen - "Nu med ännu fler läsare", hänger nog med flera till med att följa de tankegångar som Amelia skriver om i sin krönika: Var nyfiken med engagemang.

Blunda och välj - alls är de lika

allas är ett namn som antyder att det borde vara en veckotidning för alla.
Folklig, varm, vänlig och positiv.
Men den är bra en av fem familjetidningar som alla är likadana.

 
allas har ingen egen profil. Jag trodde nästan det var samma tidning som jag gick igenom i förra veckan, men då hette den Året Runt.
Mat, kryss, människoöden, noveller, mode, hem och trädgård, hälsa. Samma stuk och samma ordning som i Året Runt och de andra.
13 sidor mat och 16 sidor kryss på sammanlagt 112 sidor säger att det materialet inte är dominerande i innehållet. Som läslockande tar det dock hela omslaget.

Alla tidningarna - Allas, Hemmets, Allers och Året Runt kommer från samma förlag. Hemmets journal, som är den femte, kommer från annat förlag.
Ibland tror jag de kan byta bilder och text med varandra. En smulpaj i allas i år kan nog duga som smulpaj i Hemmets Veckotidning eller Året Runt nästa år. Få läsare skulle märka något. Men jag tror inte de byter.

Skillnaden mellan allas och de andra verkar vara att allas vill nå yngre kvinnor i 30-årsåldern. Det syns i bilderna i frisyrspecial och mode. Fotomodellerna är också "vanliga" kvinnor.
Men inget i inne-
hållet 
sticker ut som eget eller annor-
lunda. Människorna i reportaget har haft någon motgång men vänt till något ljust och positivt.
Novellerna med sina teckningar har landsbygdsstuk. I trädgården och stugan är det höstfint. Efter sommarrufset är det dags att få ordning på frisyren till hösten.

Hälsosidorna är lite fler - 11 stycken. En kvinna har botat din tandläkarskräck, en annan kvinna säger att städning är bästa sättet att rensa skallen. Flera expert ger sina råd i olika ämnen. Läsare berättar direkt från livet. Ett par som skilde sig hittade varandra igen och gifte om sig. Ett annat par hittade sin barndoms sommarstuga.
Allt är varmt och medmänskligt.

Efter allt det positiva, de mumsiga pajerna, fina frisyrerna och alla hälsokurer behövs någon svårsmält motvikt: Veckans brott. Den här veckan är den en man i London som länge misstänktes ha mördat sin fru och till sist blev fälld för det.
På slutet kommer en annons om innehållet i nästa veckas nummer. En bakbok följer med på köpet - något som läsaren inte får missa. Precis samma sa Året Runt i förra veckan om sin bakbok. Jag gissar att det snart är en en bakbok är kommande bilaga även i de andra tidningarna.

Lika som bär, ingen har egen profil. Jag skulle vilja be några köpare att blunda och på måfå välja en av de fem familjetidningarna och de skulle inte märka om de tog någon annan än den de brukar läsa.

Året Runt är sig lik året runt

Lättsam sommarbläddring i en familjetidning. En sådan som alltid finns på plats i stugan - eller utedasset.
ÅRET RUNT heter den, en av fyra tidningar som egentligen alla är lika varandra.

Året Runt är en bra titel, för det är alltid samma innehåll året runt - och i decennier.
Tidningen känner jag igen sedan 50-talet. Inte mycket har förändrats i stuket. Grunden är alltid olika människoöden. "Vanliga" människor som varit med om något, ofta en sjukdom eller olycka, men att de sedan vänt livet till något positivt.
Gamla klassiska noveller med teckningar (bild nedan) hör också till liksom hälsosidor.

Däremot minns jag inte om det var så mycket mat och korsord. I dag dominerar det helt på omslaget. I varenda nummer är det mat, bakning och kryss. Vecka efter vecka.
Man måste beundra redaktören som gör omslagen. Att denne står ut. Inga variationer verkar tillåtas. Mat och kryss. Kryss och mat.
Alla fyra familjetidningarna - Året Runt, Allers, Allas och Hemmets Veckotidning - kör samma ton på omslagen.

En enkel undran är: varför vågar ingen sticka ut, vara lite annorlunda och lyfta fram reportagen med människor?
De 21 första sidorna innehåller 13 starka personartiklar. Flera av dem skulle kunna vara läslockande på omslaget. Nu finns bara en med i. En liten blänkare i kanten i bilden av en äppelkaka: Kvinnan som jobbade med hjärnskadade och plötsligt själv blev patient.

Jag hittar 17 sidor med mat och mitt i maten bryter det av med ett block med 24 sidor korsord plus ett till i framvagnen.
Matredaktören står i bild klädd i blommigt förkläde och med rosiga kinder och välkomnar läsarna.
Blir jag inte mätt på mat och bakning kan jag vänta till nästa vecka då det kommer en hel extra bilaga med bakning, med uppmaningen "missa inte".
Specialtidningar om mat finns nästan hur många som helt och det går snart inte sätta på tv:n utan att någon står där och lagar mat.
Hur länge håller det med all mat i medier? När tröttnar läsare och tittare - om de inte redan gjort det?
Det ska bli intressant och se om någon av familjetidningarna vågar bryta något lite av mönstret och satsa på en egen profil.

I Året Runt hittar jag mer klassiskt material som varit med i decennier: Novellerna med teckningar som speglar livet på landet.
Reportaget om loppis, auktioner och antikt (bild ovan) är lika förväntat i ett sommarnummer.
Hälsosidorna är välbekanta. Här botas det mesta med enkla kurer och mediciner.

Stickning finns förstås med och heminredningssidorna doftar lantlig romantik med gardiner, blommiga tapeter och vardagliga möbler. En bit från de glassiga och trendiga designmagasinen (bild ovan).
Längst bak i tidningen kommer den outslitlige 91:an. 
Teckningarna doftar 50-tal och språket i pratbubblorna är gammaldags.
Så visst speglar 91:an hela Året Runt. Det är en gammaldags tidning som hänger med i 2010-talet med ett innehåll som aldrig förändrats.

Äppelkrig bland tanterna

Äppelkriget har brutit ut i tidningsställen.
Tre familjetidningar bredvid varandra lockar med äppelrecept.

Den fjärde bryter av med ”underbar cheesecake” - och den femte med smulpajer.
Vem vinner och lockar köpare med det här?

Det är inte första gången tidningarna säljer på samma tema. 

Oftast sker det kring storhelger som påsk, pingst och jul. Annars kan det vara köttbullar, pajer eller bakrecept samtidigt.
Det andra säljtemat är korsord. Här verkar siffran vara viktigast - vem har flest? 33, 36, 48 eller 58 som Hemmets Journal klämde till med.

Varje vecka mat och korsord på omslagen. År ut och år in.
Jag beundrar redaktörerna av omslagen som orkar med samma ord och tema. Om det nu inte är datorn som spottar fram allt. Orden är ofta desamma.

Jag frågade en gång en chefredaktör om varför det är så. Chefredaktören ville inte svara av konkurrensskäl.
Troligen beror på att det bevisas att det säljer.

Chefredaktörerna på dessa tidningar har medievärldensbehagligaste chefsjobb. Här finns inga krav på kreativitet och förnyelse. Det är att sitta vid ett självspelande piano och se till att inte så mycket förändras.

Och varför förändra något som går hem hos läsarna? Upplagan för tidningarna är stabil. Minskningar finns, men är marginellt jämfört med flera andra.

Korsord och mat kompletteras med ett lika pålitliga fasta ämnen: Noveller med teckningar som ger en fläkt av 50-tal... sy och sticka... lite trädgård... heminredning – allt bryter mot andra tidningar med samma innehåll men annorlunda förpackning.

På alla bilder ler ett ansikte mot läsaren. Människorna som omskrivs har oftast hittat ett lyckligt liv igen efter sjukdomar eller olyckor.

Layouten är likvärdig i allatidningarna. Ingen vågar bryta av och skapa en mer egen profil.

Allt pumpas ut i familjär, varm, vänlig och alltid positiv ton.
Så ett litet äppelkrig  är inget som förvirrar lösnummerköparna. De ser ingen större skillnad om de råkat ta fel tidning.