Friskt uteliv med lite svårläst

Ute – vem vill inte vara det när vårsolen börjar värma.

UTE 

MAGASINET möter våren i ny fräsch form.

Premiärnumret handlar dock mest om den vinter som nu rasar ut.
Kyla, snö, skidor, termos, isklättring, vinterpaddling och spring hela vintern, är signalord på omslaget.

Uppdaterat i ny form ger magasinet ett fräscht och piggt intryck av vinter och friluftsliv, både på omslag och insidor.

Sex hela sexhörningar – och två halva - med inlagda rubriker ger en viss profil. Sexhörningarna återkommer också på insidorna.
Även i vinjetten skymtar en variant av månghörning med en pil inåt omslaget.

Ny chefredaktör är Marie Kjellnäs och hon undrar vad läsarna ska tycka om den nya loggan och formspråket.
Jämfört med den gamla loggan lyser den nya upp, röd och klar och med UTE som tydlig signal.
Även insidorna ger ett ljust och fint intryck som stimulerar till läsning och i förlängningen aktiviteter.
Jag har dock en del synpunkter på typsnittet i texterna.

Huvudtexterna i reportagen är väl ok, men graden kunde varit lite större. Det hade också balanserat de kraftiga rubrikerna. Nu ser texten i blocken lite ynkliga ut även om de är fullt läsbara.
Mest stör jag mig typsnittet Sans seriffer – mitt vanliga hatobjekt.
Seriffer används genomgående i de många korta blocken, så ofta att det ger ett dominerande intryck.

Omöjligt att läsa i det röda

Redan på de första sidorna blir det tvärstopp i läsningen. Sidorna kantas av en kraftig röd färg och där har det lagts in text. Helt omöjligt att läsa! Med stark koncentration kan jag se vad det står.

Så fortsätter det längre fram. En del texter läggs i grå platta, andra i bilder. I några fall försvinner texten helt i färgen.
Typsnittet har kanske rätt storlek, men är tunt och blekt. Det blir bara jobbigt att läsa. Mer svärta behövs.

Text försvinner i det blå.

Jag förstår inte hur redaktioner tänker när de så genomgående kör med detta typsnitt. Ser de bara på skärmen där texten är förstorad? Läser de inte den tryckta tidningen på papper?

I normal belysning av lampa tröttnar mina ögon fort.
Lite synd, för annars ger Utemagasinet ett pigg intryck.
Fint vitt papper och limmad rygg – två grundpunkter för ett magasin med klass.

Här är rubriken svårläst.

Rubrikstilen är en smal, lite klämd typ. Den fanns för en hel del år sen i vissa trendmagasin, men känns lika fin i dag.

Mest används versaler, både i stora och mindre rubriker. En del anser det svårläst med versaler, men jag ser inga problem här.
Gnistrande fina vinterbilder ger ett starkt intryck, snövitt med färgstarka inslag.
Friskusar klättrar på isberg, åker skidor, paddlar kanot bland isflak, springer i snö, åker skridskor på blankis.
Entusiastiska texter.
Allt ser härligt och friskt ut om man gillar vinterliv.

Utemagasinet stimulerar till uteliv. Kan de fånga vår- och sommarlivet lika fint som vinter så har de lyckats bra.

Däremot ska de ta en titt på texterna och typsnitten. Här behövs lite mera kraft.