magasinet
Buss. På en del ställen stavas det bus.
"Bus" kan det också sägas varit med oklarheter om var tidningen finns och hur distributionen sköts. Chefredaktör och redaktionschef avgick hastigt i höstas.
Magasinet ska finnas i stolryggarna hos ett flertal bussbolag, men har saknats hos många.
I logon står ett ordspråk: fluctuat nec mergitur. (Skeppet kränger men går inte i kvav). Bussen verkar i alla fall kränga.
Jag såg magasinet bakom glas och lucka i expeditionen på en busstation. Inte bästa stället att nå läsare, men jag fick ett exemplar vid förfrågan.
Går då läsarna miste om något om de inte får magasinet?
En mängd annonser får de - 67 helsidor av totalt 132 - mer än halva tidningen.
Annonserna är ofta kopplade till bussresor: hotell, övernattning, utflyktsmål, sevärdheter, nöjen. Samma syns i inledningen med de mindre notiserna om nöjen, revyer, utställningar och tävlingar.
Sissel Kyrkjebö (hittar inte norskt ö på tangentbordet) är säljaren på omslaget och hon får sex insidor.
Kortare intervjer finns också med Dana Dragomir och Roger Rönning.
Texterna är en mix av presentation av artisterna och kopplat till en aktuell skiva eller show. Som det brukar vara - artisterna är tillgängliga när det har något på gång.
Riga |
Wermands Opera |
På slutet kommer långläsning: fem sidor utdrag ur skräckdrottningen Caroline L Jensens senaste bok.
Wörlitz-Anlagen | - |
Men ska magasinet läsas i en buss som skakar och har dåligt ljus, så hade jag gärna sett en större grad i texten och mera svärta.
Magasinet har lite klass med fint papper och limmad rygg.
Även om jag inte klagar på texterna och tipsen, så känns den ändå mest som en annonstidning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar