Hej vad lätt att läsa tidningar i paddan

Klick, klick, klick, ett drag med fingret och en ny sida bläddras fram, nya drag med fingrarna och texten förstoras, nytt drag och sidan rullas uppåt, neråt eller åt sidorna…

En pappersläsare upptäcker hur det är att läsa tidningen på iPad.
Det känns direkt som helt suveränt!
Bekvämt för läsaren, men farligt för tidningen som fort kan tappa pappersläsare.

Dra med fingret och bläddra framåt.

Det är genom Readly jag börjat läsa tidningar i paddan. Just nu finns 122 olika att läsa för 99 kr månaden. Fler tidningar tillkommer.
Det är härligt att ha 122 tidningar för ögonen, på måfå klicka på en som ser intressant ut, snabbt bläddra och kolla lite ytligt.
Som när man står framför en välfylld tidningshylla i affären och det kittlar i fingrarna att börja bläddra i några. Det som är så pinsamt förbjudet och som affärsägarna ogillar.
På skärmen behöver jag inte ha det minsta av den känslan.

Äldre nummer finns sparade.

Alla tidningar finns sparade, lätt att gå tillbaka och kolla något gammal nummer. Tidningskiosken är alltid välfylld. Jag behöver inte spara en massa i buntar hemma eller släpa iväg till pappersåtervinningen.
Tidningarna behöver inte tappa annonser på läsning i skärmen. Alla sidor kommer fram och annonserna når läsaren lika bra som på pappret.

Jag behöver inte heller reta mig på att något är svårläst. Min käpphäst, det svaga typsnittet seriffer, brukar ofta vara svårt på papper - eller i alla fall ”tråkigt” för ögonen.
I paddan har jag inte det bekymret. Bara genom att dra med fingrarna på skärmen förstoras texten upp i lämplig storlek.

Hela uppslag visas bara i små miniatyrer i botten.

Visst ser jag nackdelar:
Jag kan bara se enkelsidor, inte två hela uppslag. Vrider jag skärmen syns bara en halv enkelsida. Klickar jag längst ner på skärmen dyker det upp miniatyrer av hela uppslagen. Här har jag en hel översikt, men mycket smått.
Det kan kännas som en nackdel för redigerare. Alla älskar uppslag, att få briljera med att dra upp en hel bild på uppslaget, lägga in en rubrik och kanske lite text och få ett kraftfullt uppslag som fångar läsarens ögon.
På skärmen kommer den effekten inte fram alls.
Det här kanske kan leda till att tidningarna anpassar layouten mera till att bra vara enkelsidor.
 
Jag kan också sakna känslan av att hålla i tidningen. Pappret i fingrarna, hur bilder och tryck går fram, hur texterna fångar ögat.
Allt detta försvinner på skärmen. Här blir alla tidningar likadana och opersonliga.

När sista sidan var framme stod jag första gången frågande: vad gör jag nu? Hur kommer jag tillbaka? Lite sökande och med ett klick längst upp till vänster i skärmen så dyker ”tillbaka” upp och efter några klick är jag tillbaka vid starten.

Hej paddan - det här kommer att bli bra.!
Men för den här bloggen måste jag ändå köpa tidningar som ska bedömas. Här måste känslan infinna sig med pappret i fingrarna och vad ögonen fångar.