För mycket likt många andra tidningar

Att ge ut tidningar är ofta psykologi för att fånga in läsarna.
Mycket handlar om magkänsla. Att ha rätt innehåll presenterat på rätt sätt vid rätt tillfälle. En bra titel är förstås viktig.
För en ny tidning kan det vara chansartat.
Psykologi heter en ny tidning i hyllorna. I liten stil står det över ALLT OM PERSONLIG UTVECKLING &

Titeln känns direkt lite missvisande.
Allt om personlig utveckling hade varit mer rätt - men det är ingen titel. Här handlar det om lättsamma artiklar för att må bättre.
Psykologi kan tolkas som något ”tungt och seriöst”. Däremot inte sagt att den här tidningen inte är det.

Vid genomgången tycker jag det är som att bläddra i Tara, Amelia, Må bra eller någon av kvällstidningarnas veckobilagor.
Ingenting upplevs som nytt. Rubrikerna känns igen i sin hurtfriska stil:
”Ta lyckan på allvar”, Så mår vi bra i det enkla, Gräla rätt för kärlekens skull, Så får du tid för sommarsex, Hon vann kampen mot suget, Lat mat på semester, En skål för hälsan, Jogga dig smart och lycklig”.
En rundgång i artikelurval från tidningar som vänder sig till kvinnor. För kvinnor är målgruppen. Bara på ett ställe finns en man med - och då handlar det om gräl i relationer.

I fyra personintervjuer berättar kända kvinnor om hur de hittade vägen till ett rikare och sundare liv. Redaktionens medarbetare berättar också om hur de hittar vägen till att må bra med enkla medel. Det är det enda igenkännande. Annars är det anonymt. Som ”Lotta” som berättar att hon fixar sexet i husvagnen eller med en snabbis i tvättstugan.
Tidningen Hälsa ger ut den. Det känns som om redaktionen haft en mängd överstående från den ordinarie tidningen. Materialet samlades ihop i en ”ny”, en avknoppning, så kallad one shot. Engångstidning. Etablerade tidningar brukar knoppa av sig i något specialämne. Specialtidning står det i redaktionsrutan.

Lättsamt, flyhänt - men igenkännande.
Artiklarna kan säkert ge en personlig utveckling, att må bättre, leva lite rikare. Bilderna är generella av byråtyp, glada leende kvinnor med bländvita tänder. De mår så bra och blir lyckliga av det de gör.
Ett uppslag kan vara hämtat ur en trädgårdstidning. Den gröna oasen är bra för själen. Lite längre fram kommer några sidor mat och drinkar, som hämtat ur en tidning om mat. Lättlagat och nyttigt. Drinkar som är rena hälsokuren.

Layouten är rak och enkel. Den har Hälsas profil med linjer mellan spalterna. Ofta ligger en separat smal spalt i sidornas ena kant. Ljust och lättläst. Bilder har lyster. Den hade fångat sina läsare om det varit något nytt.

Redaktören Maria Gerlofson skriver i sin kolumn att hon för tio år sen jobbade med en liknande tidning. Den finns inte längre.
Redaktören har nog gett ut en tidning till som inte finns mer än i det här numret.
Tidningen upplevs inte som ny, den saknar egen profil i form och innehåll. Och Psykologi är helt fel titel.

Sydsvenskan+HD "Lika utan att det syns utåt"

Foto: Albin Brönmark

Pia Rehnquist tillträder snart som ny chefredaktör på Sydsvenskan. Ett tufft uppdrag direkt blir att samordna Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.
Första delen av intervjun publicerades i går.
                                                                 *  *  *
* Hur lika blir Sydsvenskan och HD? Blir det samma rubrikstilar, brödtext och layout på många sidor?
– Ett ärligt svar är att vi inte vet det än. Vi har väntat på Konkurrensverkets besked som ju kom i juli och nu ska folk komma tillbaka från semestern innan vi kan sätta igång på allvar. Men vi kommer ju att ha en gemensam redaktion och redan i dag publiceras många texter i bägge tidningarna, så innehållet kommer i ganska stor utsträckning att vara detsamma. 

– Vi kommer att ha läsarnas bästa för ögonen och en hypotes är att tidningarnas struktur blir väldigt lika för oss som arbetar med dem men att det inte kommer att synas utåt. Det är ju 2014 och man kan göra mycket med hjälp av tekniken.

* Är det viktigt att en medarbetare/skribent är välkänd för läsarna - eller går det lika bra med en från annan tidning eller frilans?
– Både ja och nej. Det beror helt på vilken skribent det handlar om och vilken typ av journalistik han eller hon ägnar sig åt. Vissa profiler är otroligt viktiga (till exempel har jag svårt att tänka mig samma sportkrönikör i HD och Sydsvenskan) medan annat material (nyheter till exempel) är betydligt mindre känsligt.

* Vilket innehåll är i dag gemensamt med Dagens Nyheter - och vad kan det bli framöver?

– Vi samarbetar med Dagens Nyheter kring resematerial, mat och recept samt utlandsbevakningen. Det sistnämnda har varit en väldig tillgång den senaste tiden med all turbulens i världen,  våra läsare har verkligen fått högkvalitativ bevakning från exempelvis Gaza som vi sannolikt inte mäktat med på egen hand. Just nu ser jag inget skäl att vare sig utöka eller minska detta, men det är inte en fråga som jag ensam äger.

Vanligt uppslag i Sydsvenskan. Alla bilder på övre delen, all text under. Flera liknande uppslag följer.

* Sydsvenskan kan, främst fredag-söndag, upplevas som tung och kompakt i redigeringen med fasta block. Ser du några förändringar där?
– Jag håller nog inte med dig. Vi har en ovanligt luftig layout och gör flest redaktionella sidor i Sverige (vi har mätt). Men det mesta kommer ju att förändras nu och självklart ser vi över utseendet också.

* Var står Sydsvenskan om tre år - både papper och digitalt?
– Det är väl tiotusenkronorsfrågan för alla morgontidningar. Jag tror att dagens utveckling fortsätter, vilket i så fall innebär att vi är ännu starkare digitalt och har något färre prenumeranter av papperstidningen än idag. Den digitala utvecklingen gör att vi blir bättre på att analysera vilka som läser oss – faktiskt även i papper – och det tror jag kommer att påverka journalistiken en aning. Samtidigt är det mycket viktig att påpeka att Sydsvenskan är en seriös morgontidning som våra läsare ska kunna lita på och känna sig trygga med. Vi ska inte jaga "klick" eller sälja ut oss med till exempel ogenomtänkt textreklam på sajten – det vore väldigt kortsiktigt tänkt.

* Tror du det blir mer samarbete/samordning bland de skånska tidningarna?
– Det är verkligen inte uteslutet men jag ser inte att vi kommer att driva på i den riktningen just nu. Att slå ihop Sveriges fjärde och femte största morgontidning är en tillräckligt stor utmaning. Men jag delar absolut uppfattningen att mycket kommer att hända i branschen de närmsta åren, vi befinner oss i en revolution och ingen står väl oberörd.

* Kan det bli aktuellt att dra in egen distribution och istället låta posten dela ut tidningen?
– Inte som det ser ut idag. Malmö och Lund med omnejd är tätbefolkade områden och vi har inte samma problem som tidningarna längre upp i landet.

* Du har väl drömjobbet nu. Om du söker förnyelse i framtiden, vad kan du då se som spännande uppdrag?

– Det är en bra fråga. Men som jag redan varit inne på tänker jag inte så. Jag har ett extremt viktigt jobb nu och kommer att ge allt jag har som chefredaktör för Sydsvenskan. Den dagen jag inte gör det längre kan vad som helst hända.

Första kvinnliga chefredaktören: "Jättetufft med många modiga beslut"

Från gatukök till chefredaktör. Klivet har tagit några år.
Pia Rehnquist tillträder snart som chefredaktör på Sydsvenskan. En tuff start blir det direkt när Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad ska samarbeta där bland annat former ska samordnas samtidigt som vissa egna profiler ska behållas.

Foto: Albin Brönmark.

* Grattis till uppgiften som Sydsvenskans chefredaktör, tidningens första kvinnliga. Är det här en roll du mer målmedvetet siktat på eller kom bara tillfället?

– Tack, jag är väldigt stolt. Men jag kan ärligt säga att jag inte siktat mot att bli chefredaktör. Överhuvudtaget har jag aldrig planerat eller drömt om nya tjänster utan jag tror att det är min nyfikenhet som gjort att jag fått chanserna. Sedan

januari 2013 är jag redaktionschef och med en publisher

Lars Dahmén

som vi haft på Sydsvenskan (Lars Dahmén) innebär det att jag redan tar ett stort operativt ansvar för tidningen. 

* Vad vill du som kvinna förändra/
utveckla i Sydsvenskan om du jämför med manligt tänkande?

– Jag tror inte riktigt att det fungerar så och jag tror inte heller att jag valts för att jag är kvinna. Som jag var inne på i svaret ovan har jag redan ett stort inflytande på hur tidningen ser ut och hur vi prioriterar. Det handlar om fokus på det lokala och det agendasättande – och självklart det digitala.

* Vad har du jobbat med förut innan journalistik?
– Jag blev journalist när jag var 28 år. Innan dess har jag

Tidigare jobb.

gjort massor av olika saker. Jag har jobbat på förskola, som au-pair, i olika typer av affärer, i gatukök, på ett LSS-boende och ett antal år med kommersiell tv när den var ny. Jag var med bakom kulisserna på produktioner som "Sikta mot stjärnorna" och "Småstjärnorna" och var ganska nära att bli kvar i den branschen men suget efter att bli journalist blev för stort och jag flyttade till Lund som 25-åring för att plugga statsvetenskap.

* Vad var det som lockade dig till journalistiken?
– Det är nästan svårt att svara på, eftersom det är en barndomsdröm. Men jag är väldigt nyfiken och samhällsintresserad och tror genuint på medias roll i en välfungerande demokrati. Som barn älskade jag att läsa och skriva men det tog inte lång tid som journalist för mig att förstå att skrivandet är en ganska liten del – i alla fall om man som jag höll på med nyheter.

* Vilka förebilder har du haft?
– Jag har inte förebilder på det sättet utan snappar upp

egenskaper och sätt lite här och var. Det finns ingen eller inget som är perfekt. När det gäller tidningar läser jag många olika och ser att vi kan inspireras både av de stora giganterna i världen och av små tidningar i Sverige. Sydsvenskan är speciell såtillvida att vi både är en väldigt lokal tidning – och en tidning där våra läsare förväntar sig utblickar och analyser av världsläget. Det ställer stora krav på oss.

– Här på Sydsvenskan omges jag av extremt begåvade och starka medarbetare som utmanar mig på ett positivt sätt. Jag gillar motstånd och tror att den bästa journalistiken görs av människor som vill åt samma håll men som har olika uppfattning om vägen dit.

Vanligt på fritiden.

* En chefredaktör kan ha jobb dygnet runt. Vad har du för fritid och hobby, helt utanför jobbet?
– Det är en ynnest att ha ett jobb som man älskar och jag ägnar väldigt mycket tid åt mitt arbete. Visst, jag skulle kunna jobba dygnet runt men är ganska duktig på att begränsa mig. Det är nog en förutsättning om man är chefredaktör i dag. Annat som tar upp min tid är min familj och träning, som jag behöver för att må bra. Min äldste son tävlar i simning så jag hänger många timmar i olika simhallar med honom. Det är roligt att få vara med sin tonåring så mycket.

* Du ska nu samordna en journalistisk satsning som ställs mot starka känslor bland medarbetare som drabbas. Hur balanserar den uppgiften?
– Det kommer att bli jättetufft. Jag har ju arbetat i många

år på Sydsvenskan och känner alla som jobbar här väl. Men jag försöker hela tiden att ha helheten för ögonen, om vi inte fattar modiga beslut nu kommer betydligt fler att drabbas framåt. Det låter kanske överdrivet vid det här laget, men jag tror verkligen på sammanslagningen med HD och känner mig nöjd med att vi rott den i land. Både vårt och deras läge hade varit betydligt mer bekymmersamt än om vi inte lyckats med det.

– Redan som redaktionschef arbetsleder jag de redaktionella avdelningscheferna och jag jobbar mycket ihop med dem. Så kommer vi självklart att fortsätta, det här förändringsarbetet är inget som två chefredaktörer klarar på egen hand.

I MORGON: Pia Rehnquist om hur Sydsvenskan och HD ska samarbeta.

"Rolig" träning för tuff för motionärer

Roligare träning - vem vill inte ha det?!

Dessutom genom att skippa gymmet.
Outside TRÄNING är en specialtidning som lockar med det.

Starten är tuff med bilder över hela uppslag: en som paddlar nerför ett vattenfall, ett gäng som springer uppför en backe för backhoppning, en som hoppar över en ravin med en mountainbike. Några sidor senare är det ett nytt uppslag med en bild där Paulo Roberto ryter åt några tränande personer.
Puh! Det finns nog roligare träning när det är 32-grader varmt i skuggan.

Nu är det här ingen tidning för motionärer. Träna som proffs är ett genomgående tema. Och proffs behöver alla vara om de ska klara de här metoderna. All träning sker utomhus för det är sommar.
Nya träningsmetoder krävs för att bryta invanda rutiner. Det kan vara att lyfta en atlassten. En förebild kan vara Kalle Zackari Wahlström, som leder träningsprogrammet Svett och etikett i SVT, och som gillar att lyfta tungt och att tävla i Strongman.

Kalle Zackari Wahlström - Strongman.

Många artiklar är intervjuer med personer som ägnar sig åt tuffare sporter: springa maraton, mountainbike, swimrun - springa 65 km över klippor och simma i Östersjön - eller multisport.
Här gäller träning fem dagar i veckan, men maratonlöparen kan visst unna sig ytterligare en fridag.

Så mycket bilder med träningsinstruktioner finns inte. Bara några teckningar med alternativ träning för den som skippar gymmet: lyfta murblock, springa med sandsäck eller lyfta hinkar med sand… (bild ovan).
Mest är det texter och det kan ge ett lätt akademiskt intryck.
På slutet kommer flera sidor med lämpliga prylar: löparskor, moutainbike och andra cyklar, cykelhjälmar och lite andra småprylar.

I layouten är tidningen stram. Liten enradig rubrik till alla artiklar, ganska korta texter. Typsnittet seriffer - ofta mitt hatobjekt - finns på flera ställen, men fullt läsbara. Till intervjuerna läggs en spalt i kanten som förklarar sporten personen håller på med. Här kan det bli lite tråkigt för ögat, även om graden är stor.

Nyttig mat hör till träning och här finns några sidor med

olika smoothies. Och surdegsbröd förstås. Det går inte att titta i ett magasin i dag utan att surdegsbröd dyker upp.
Som extra bonus följer det med en liten tidning om triathlon där Lisa Nordén är lockbete.

Värmepaus!

För första gången tar bloggen en liten paus från ett måndagsinlägg.
Skälet syns ovan.
Sommar- och värmepaus.
Om några dagar - långt före skånska vinterstormar och sibirisk kyla - dyker nya inlägg upp.

Mycket motornostalgi göms i Sverige

De är många nu, turister på väg.
Motor turist på väg
kan därför kännas som en tidning rätt i tiden.

Först trodde jag det var Svenska turistföreningens medlemstidning Turist (t h) som gett ut ett specialnummer. Logotypen är snarlik. Lite lurigt.
Motor står det över och det är tidningen Classic motor som ger ut specialnumret.
Omslaget har en skön bild. Den ger signaler om att knutten är på väg att upptäcka något. Det är han!
Det är chefredaktören själv, Thomas Sjölund, som gett sig iväg på en tripp i jämtländska fjällen på en röd Piaggo Cosa.
Tillsammans med fotografen Jim Lundberg på en Maraton från 1950 gav de sig i väg.
Med tio sidor reportage från resan inleds tidningen. Därmed är tonen satt.

Några sidor senare har chefredaktören gett sig ut på en tur på Gotland. Här är transportmedlet en vit Vespa från 1953. Sju sidor från öturen, bland raukar, fiskelägen, kalkbruk och bilmuséer. Ön är platt utan motorvägar, konstaterar redaktören, och då pinnar Vespan på bra. Dessutom har ön både landets största biltäthet per invånare och äldsta bilpark. Utan saltning på vägarna håller bilarna länge, de flesta grå av allt kalkdamm.

Sen är det färdigrest för chefredaktören i det här numret.
Men mer finns att upptäcka och resten är en tur bland motornostalgi.
Sverige döljer massor med gamla motorfordon - bilar, mopeder, motorcyklar, lastbilar, tåg… samlade på olika platser - i lador, vindar, skjul eller bättre inredda museer.
Traktorer i Uppsala, motorcyklar i Dals Ed, mopeder och tåg i Nynäshamn, lastbilar i Olofström.
Ett amerikanskt flygplan störtade i Halland för 70 år sen, mitt under brinnande krig. ’
I Hedemora dånar det igen när motortävlingarna återuppstått.

Är inte artiklarna en tillräcklig dos, så följer tio sidor guider till andra museer och på det åtta sidor tips på träffar och utställningar med veteranfordon.
Sommaren är därmed fulltecknad för alla motornostalgiker.

Pappret är glansigt och ryggen limmad, tidningen känns lite glassig. Bilder finns i massor för tittglädje, både större och många mindre som ofta läggs i ett kollage.
Texten kunde nog haft lite större grad och här och där kunde lite fler halvfeta ingångar eller mellanrubriker pillats in. Ibland ser det lite blekt och tunt ut.

Entusiasttidningar har alltid chansen att överleva. Här är det entusiasm och nostalgi i massor i en påkostad tidning på 100 sidor.
Gubbstuket är maximalt och det bör räcka till en läsekrets.

Full fart med fixande och golfande

Kundtidningarna blir fler.
En del är bra, andra kan bli bättre.
Två sådana dök upp i sommarflödet:
Ihop och Golfnyttan.

Ihop kommer från byggvaruhuset K-Rauta.
Ny form och innehåll.
Marknadschefen är nöjd med tidningen.
Den kan vara en konkurrent till prenumererade fixartidningar.
Snygg form, lätt att läsa, många tips - och gratis att ta i varuhusen.
Fixartipsen är de vanliga som tidningarna kommer med på sommaren: sköt om gräsmattan, bygg en bastu, måla rätt, isolera vinden, underhåll fönstren, inred växthuset.

Material som behövs finns förstås på varuhuset, men framhävs inte frånsett tre lämpliga bastuaggregat med priser och några målartips. Grejerna finns även på annat håll.
Rådgivarna är fristående eller knuta till andra verksamheter. Experten på gräsmatta jobbar på en golfbana, bastutipsaren hör till Bastuakademin, fönsterfixaren hör till ett företag med kulturbyggande, inredaren av växthuset har synts i tv.

Läsaren behöver inte känna sig helt låst till K-Rauta.
Inspirationstipsen är allmänna och material finns att köpa på många ställen.
I några fall bjuds det rabatter kopplade till medlemmar i varuhusets kundklubb.
Sex olika böcker lottas ut. Svara på en enkel fråga - svaret står i tidningen - och var med om utlottning av böckerna.
 
Golfnyttan är ett temanummer från Svenska golfförbundet, men är inte direkt en kundtidning. Den har ett syfte: att försöka få golf att räknas in i friskvårds-
avdraget - det som företag får göra när de sponsrar anställdas aktiviteter.
Golf räknas inte dit, men mycket annat - som rosenterapi och massage.
Hela magasinet är till för att lyfta fram golfens alla fördelar.

Golf kan förlänga livet och förhindra vanliga folksjukdomar. Aktiva golfare har bättre kondis och lägre sjukvårdskostnader. En runda på banan är därför rena friskvården.
Kändisar som spelar lyfts fram som förebilder. Även miljöpartisten Peter Eriksson svingar klubban.
Golf skapar socialt umgänge, ger jobb, är bra för miljön och kan utveckla sidoverksamheter nära banorna. Man blir visst andfådd av att spela och det är inte någon snobbsport. Fler kvinnor ska lockas ut på banorna.

Detta är genomgående tonen i hela magasinet när fördelarna lyfts fram. Målgruppen för magasinet är troligen politiker och beslutsfattare. Jag hittade tidningen i anslutning till Almedalsveckan.

Nya spelare lockas knappast av tidningen. Annars tycker jag formen känns rätt: matt, vitt papper, behändigt format, kortare artiklar, pigg layout.
Däremot regerar jag mot ett stort fel: i nästan varenda rubrik finns ordet golf med. I en tidning som handlar om ett enda ämne vet läsaren vad det är. Rubrikorden måste därför varieras. Det är en journalistisk grundregel på en tidning.
Men nu är detta mera ett propagandablad.