Lite blekare men ändå glans kring att bo i HSB

En nydesignad tidning möter våren och sina läsare.

Hemma i HSB har fått ett litet lyft. Nytt mindre format och nytt papper.

"Ny design" står det diskret, knappt synligt på omslaget. HSB är kanske känt för att vara diskret och "vanligt".
Spoon har gjort tidningen, en av många de levererar.

Pappret är matt, blekt och Svanenmärkt. Jag brukar tycka det är bra när en tidning vill skapa profil med sånt papper. Läsarna kanske tycker att det ser "billigt" ut och att det är glassigare med blankt papper. Lite enkelt är det, men trycket för bilderna är bra och texten hyfsat lätt att läsa. Jag föredrar gärna något större stilgrad än här, där det kanske är 9 punkter. Texterna är också föredömligt korta. De flesta artiklar slutar på en sida eller uppslag.

Irriterande är det när de lägger en tunn och liten stil i Seriffer i en grå/svart eller grön platta med vita bokstäver. Knappt läsbart!

Lyxigt i New York

Innehållet är inte direkt "diskret eller vanligt HSB". Besök görs hos familjer som slagit sig ner i tre storstäder: 

En stylist i New York som har en hyresrätt på 110 kvm med takterrass och utsikt över Central Park. Hyran nämns inte, men i grannhuset kostar den billigaste lägenheten 10 000 dollar i månaden!

I Berlin bor en journalist med make anställd på Lufthansa. De köpte en lägenhet för 3.5 miljoner i de gamla arbetarkvarteren, numera trendiga.
En entreprenör har slagit sig ner i ett av Paris mest trendiga kvarter där de hyr en lägenhet. Priserna för en bostadsrätt är annars 80 000 kr per kvm.


Artisten Love Antell berättar mest om sin nya skiva och kommande turné, men säger att att trivs med att bo ett "vanligt" och HSB-nära område och inte skulle trivas i ett villakvarter.

En hel del handlar om ekonomi. Försäkringar för dummies i sex klara punkter (bild ovan), men kanske lite gråblekt uppslag med enkla teckningar.

Mer färg är det i teckningarna längre fram där vardagsekonomi och lån för lägenhetsköp reds ut (bild t h). Mest är det ord, kanske skulle det också här varit i klara punkter.
Teckningar dyker också upp som illustrationer i artiklar om nybyggda hus.

Resten av innehållet är direkt medlemsriktat och med en del medlemsförmåner, som jag inte direkt tycker när någon förmån. HSB-medlemmar bör nog kolla vad marknaden ger för alternativ. Samma kan gälla en del annonser med rabatter.

Tidningen har gjorts om för att "ge er medlemmar ett så bra och välpaketerat innehåll vi bara kan", skriver riksredaktören Jenny Ludvigson och tillägger: Hoppas ni gillar det!

Det gör de säkert, för välpaketerat är det. Hur läsarna gillar det kan bero på hur de tolkar pappret.
En del reportage ger intryck av att bo i HSB är lite trendigt och vissa kvarter är eftertraktade.

Teaterscenen visar upp sig på papper

Plats på scenen för en ny tidning.

Scenen heter den också.

Riksteaterns nya tidning för medlemmarna har haft premiär.

Tidningen spelar upp med ett innehåll efter önskemål från en workshop med femtio medlemmar.

Att fråga sina läsare vad de vill ha är ett grepp som lokala dagstidningar brukar ta när de vill förnya.

Framgångsrika tidningar brukar göras av en tidningsmakare med stark magkänsla för vad läsarna och "folk vill ha".

Scenen är helt ny och fick då utgå från vad som saknades i pappersläsning.

En del varningstecken uttrycktes om att det är passé med en papperstidning.

- Men jag tycker det är outstanding att få hålla något i handen, sen kan webben få komplettera, skriver Magnus Aspegren, VD i Riksteatern.

I första numret kommer mycket av önskemålen från workshopen:

lyft fram dem som arbetar bakom scenen, utblick mot scenkonsten internationellt, inspiration och tips för att attrahera fler medlemmar:

En scenograf och kostymdesigner berättar om sitt jobb. Scenkollektivet Troja vill skaka om publiken med ett politiskt budskap. I lilla Ljungby växer teaterintresset med fler nya medlemmar och många unga söker sig nu till teatern.

Skådespelerskan Anna Pettersson gör enmansföreställningen Fröken Julie, men hon är också doktorand som gör ett projekt i konstnärlig forskning, väggen som finns mellan scenen och publiken. Även två akrobater är inne i samma område. En tung text med många frågetecken där den praktiska nyttan inte klart kom fram. Mest ger det skådespelarna insikt om sitt eget yrke.

Ingen rubrik på uppslaget.

Bröderna Luuk gör en turné med en syskonshow och flera andra mindre notiser om teaterhändelser.

Aktivister slår till allt oftare i samhället, men vad händer när de intar teaterscenen för sina budskap? Var går gränsen mellan konst och politik? Ett större reportage handlar om detta. Här reagerar jag på att det saknas en rak läslockande rubrik. I stället låg bara en ingress i röd platta på en sida.

Bröder på turné

Det verkar som om workshopen fått med mycket av sina tankar.

Liksom en teater ska fungera bra för ögat så fungerar också Scenen bra som tidning. Lättläst med en balans mellan text och bilder. Texterna går i två bredare spalter, är lagom långa, men kan ibland vara lite ”kulturtunga”. En bred kant i vit luft längst ut på sidorna. Här och där finns det på alla sidor mycket vitt som gör det ljust.

Bilderna håller hög klass, de flesta fångade på scenen och i miljöer kring. Ett fåtal rena personbilder finns.

Vad jag kan klaga på är två små notiser där blek vit text lagts i röd eller rosa platta och en med ren text i ljusblått mot vitt. Inget av dem helt lätt för ögat.

Scenen har gjorts av Spoon och de har lyckats bra med andra tidningar. Vissa layoutsignaler kan jag känna igen från deras andra projekt. "Vanliga läsare" brukar inte kolla så många tidningar och reagerar därför inte. 

Pappret är blekt vitt, tjockt och lite kartongaktigt.

En profil som jag tycker fungerar bra som avbrytning med vanligt glassigt papper.

En ny papperstidning kan vara en djärv satsning i dagens läge. Riksteatern har över 40 000 medlemmar med intresse för scen och teater, då är det troligen också en grupp som läser både tidningar och böcker. Webben kanske inte tar lika mycket som deras främsta informationskanal.

Scenen saknar helt annonser vilket pekar på att Riksteatern är beredd att satsa en del pengar på sin tidning.

Tar ny sats med magasin för träningsvilliga

SATS är ett av många gym och nu tar de ny sats med att fräscha upp sin medlemstidning.
Ishockey-
målvakten Henke Lundqvist sitter på omslaget och spänner blicken i läsaren - en blick som kan mana till målinriktad träning.

Enligt SATS är några av deras grupper mer träningsvilliga än andra.
Det uppfräschade magasinet kan också inspirera.
Förlaget Spoon har gjort om tidningen.
De brukar lyckas bra med sina uppdrag.
 
Här speglas ingen flåsig träning, svettiga kroppar, spända ådror och muskler.
Henke Lundqvist tränar dock - eller poserar i träningssituationer. Så hårt verkar han inte köra på bilderna.
Inte heller möts jag av standardreportaget så här års: Så får du snabbt platt mage.
 
Mest handlar det om kortare artiklar och notiser om kost, hälsa och råd.
Texterna delas ofta upp i korta block med siffror i olika storlekar som inledning : 3x, 30, 1,2,3, 300, 8.43, 5...
Grafik och allmänna bilder kompletterar.
En lättläst form.

Visst finns några bilder som visar träningen.
Två av de största reportagen med bilder handlar om skidåkning! Kanske något att planera för och drömma om mitt i sommaren.
Den djärvaste bilden är reklam: tights som lyfter, formar och ger perfekt passform. Tydligen viktigt för kvinnor på gym.
Tonen i magasinet har en klart kvinnlig inriktning.

Djärvaste bilden finns i reklamen (t h)

En artikel hade jag gärna gett större utrymme. En medarbetare fick ett träningsmöte med triathlonmästaren Lisa Nordén.
Blev bara en sida. En längre intervju har lagts på nätet. Jag tror den suttit lika bra på pappret.

Rubrikstilen som används är genomgående klämd versal som gör bokstäverna höga.
Det är en tid sen jag såg den stilen så genomgående. Den är lätt att läsa, men en del anser att versaler är svåra för ögat.
Däremot är logon SATS - i tunna snedlinjer - på omslaget nästan helt omöjlig att läsa.
Men hade den gjorts helt fylld hade den slagit ihjäl Henkes ansikte.

Så fixas försäljningen med en egen tidning

Sälj prylarna smart - fixa det med en proffsig tidning!
Clas Ohlson och Bonnier har kommit på knepet och slagit ihop sig.
Fixa själv heter tidningen.
Den ser ut som en riktig redaktionell tidning, men är ren produktinfo och praktisk användning av grejerna som säljs i butikerna.

Allt görs på ett lättsamt sätt. Korta artiklar, ofta bara på två sidor, många bilder, tydliga instruktioner.
Det blir en guide för hemmafixaren och gör-det-självaren.

Bara en snabbtitt på rubrikerna på omslaget kan göra en svettig:
Gör båten redo för sjön, välj rätt skruvdragare, glänsande bil på nolltid, grönaste gräsmattan, superrent med högtryck, egen köksträdgård, gjut din egen stentrapp, röj bort sly och ogräs… - och så den riktiga sannrysaren: Därför blir du aldrig klar!

Det blir lite som konkurrenten Gör det själv, men med egen profil. Bara på Serva cykeln blir det likt: byt kedja och laga en punka med tydliga, enkla teckningar. En sak som alla killar - och män - kunde förr, men i dag?

Clas Ohlsons marknadschef säger: Fixa själv är en redaktionell tidning med samma kvalitetskrav på innehållet som vilken annan Bonniertidning som helst.
Hmmm… I tidningsmakeriet är det skickligt gjort. Det ser ut som en ”riktig tidning”. Bra bilder, rapp text, snyggt förpackat. Men här finns inga prisjämförelser med likvärdiga grejer, ingen granskning av produkterna, inget kritiskt. Lätt som en plätt fixas allt med Clas Ohlsons prylar.

Alla produkter och dess märken syns klart och tydligt. Högtryckstvätten fanns förstås att köpa till ett kampanjpris. Och så det ”lurigaste”: till varje artikel finns ett produktnummer och det finns en webbhänvisning. Skriv in koden där och alla grejerna i artikeln dyker upp - bara att fylla i beställningslistan!

29 kronor är inte mycket för en tidning. Men jag tycker Clas Ohlson kan bjuda på den - åtminstone till de kunder som handlat något i butiken.
Gamle Clas (bilden) hade nog velat ha den gratis.

Fixa själv är ett samprojekt med Spoon, som är Bonniers kundtidningsförlag. Det är att räkna med att samma texter och bilder dyker upp i andra av förlagets tidningar, bara med lätta varianter.

Och mycket riktigt: i dag kom Expressen med sin Bygg & Fixa.
Genomgången av den kommer i morgon. Två fixatidningar på en dag blir för mycket.