Klippt för fackorganet - kortare och rappare

Mindre papper, mindre text.

Trenden är sådan för papperstidningar.
Nu har även fackorganet Journalisten tagit steget.
Klipp och skuret så är det klart.
Äntligen får jag säga.

Fackorganet har länge varit tungt. Långa texter och ett större pappersformat.
Inga tecken på att följa andra tidningars exempel – inte förrän nr 5 i april. Nu har nummer 7 kommit och redaktionen har firat en hel del beröm.
Pappret är klippt mycket på höjden och lite på bredden.
Texterna är kortare, en hel del luft på sidorna och mellan spalterna.
Ljust och lättare att läsa.

Förändringar ska inte vara alltför omtumlande för läsarna. Det mesta från förra formen känns igen.
Chefredaktören Helena Giertta, välpumpad och med bestämd blick (ovan) inleder som vanligt med ledaren på sidan 3. Sedan följer sidan Ingång med läsarreaktioner, Nyheter med olika avdelningar och avrundas med sidan Utgång, som ofta är en samtal med en aktuell person och sist kommer de klassiska grodorna.
Färgsignalerna rött och grönt i rubriker och linjer finns kvar. 
Välkänt, men ändå en klar förnyelse.

Tempot blir högre med kortare texter. Flera texter håller sig på en sida.

De längre reportagen finns förstås med, men texterna ryms ofta på ett uppslag. Första stora reportaget är en granskning av riskkapitalisterna Segulah (ovan). Texten är uppdelad i flera olika block så de sju sidorna känns inte tunga.
Här blev det en liten miss. En liten snutt text från första uppslaget flyttades över till följande uppslag – och hängde helt i luften. Den borde kunnat klämmas in på huvuduppslaget.

Magnus Falkehed är korre i Paris och tar upp hela omslaget och tre insidor (ovan).
En granskning sker av 24Journalistik (nedan), en sajt som satsar på lokalt innehåll. Fyra sidor, varav tre med text, har ett tempo som fångar läsaren, men kunde nog putsats lite på.
Med kortare texter i mindre block och luft emellan, blir tidningen lättläst. Jag skulle dock inte ha något emot en lite högre stil-

grad.

Upp-

slaget med Debatt (t h), som handlar om SVT:s ställningstagande, blev inte oväntat långt. När journalister kastar sig in i debatt blir det ofta många ord. Ett långt svar spädde på.

Fackligt avhandlas på en sida och på slutet kommer Folk som fått nya jobb, utmärkelser eller kammat hem något stipendium.
Journalister rör på sig och är flitiga på att ta hem stipendier. En del lediga jobb finns också. Sex annonser med lediga tjänster annonseras ut.
Avslutningen på näst sista sidan är den klassiska Grodor  (t h) – fel i tidningarna som alltid brukar vara det roligaste. Missade bokstäver och syftningsfel, som den här:
”Även den tunga profilen Margit Silberstein fick sluta på SVT när hon fyllde 67 år mot sin vilja.”

Medieåret 2013: Helena Giertta - Journalisten

Helena Giertta är chefredaktör för facktidningen Journalisten.

- - - - - - - - - -

"Nedskärningar leder till sämre journalistik"

*Vad ser du som mest positivt för din tidning/
verksamhet?
 - Att vi är uppskattade av våra läsare.

*Och vad ser du som mest oroande för tidningar?
- Att intäkterna fortsätter vara svaga och att de tappar rejält i annonsintäkter på print. Att medieföretagen tvingas skära ner för att ge ägarna allt större vinster. Nedskärningarna på redaktionerna leder till sämre journalistisk kvalitet och gör det ännu svårare att hitta intäkter.

*Vilka tidningar får det svårt under året?

- Pratar vi svårt ekonomiskt så är det i mångt och mycket en ägarfråga. Om man sänker vinstkraven och låter företagen hitta sina nya plattformar och intäktsmöjligheter  utan att samtidigt behöva leverera övervinster så kommer de flesta nog att klara sig.

- Vissa tidningar har det redan ekonomiskt svårt och kommer att fortsätta ha det svårt under 2013. Till exempel de gamla A-presstidningarna Östran och Dala-Demokraten. 

Svenska Dagbladets nedskärning och samtida satsning kan gå åt båda hållen. 

- Sydsvenskan har ekonomiska problem, den kan köpas upp eller bantas, men samarbetet med DN kan rädda den.

Mycket är förstås också beroende av konjunkturen, om den stärks så gynnas förstås branschen.

- Publicistisken är förknippad med ekonomin. Men det görs trots svårigheterna i branschen positiva försök inte minst med ökad läsarmedverkan och interaktivitet.

*Vilken är bästa nyhet du förväntar dig?

- Om detta är en fråga där jag kan drömma: Konjunkturen vänder och alla läsare/tittare/lyssnare blir plötsligt benägna att betala för kvalitativ journalistik oavsett plattform.

Mer realistiskt: De försök som görs med mjuka betalväggar på nätet och gemensamma prenumerationer för digitalt och papper börjar ge effekt och krisen för branschen bromsas upp.

PÅ FREDAG: Lars Yngve, Nya upplagan.
Tidigare: Olle Lidbom, Vassa Eggen, Thomas Mattsson, Expressen, Patrik Hadenius, Språktidningen. 

Journalisternas egen tidning behöver nytt stuk

Texterna i tidningarna blir kortare.
Läsarna har mindre tid över för tidningen.
Internet ökar tempot med snabba, korta nyheter.
Men journalister är skrivglada - och vill kanske läsa mycket.

Särskilt syns det i facktidningen Journalisten.
Kära hjärtanes vad mycket text!
Chefredaktören heter Giertta.
Det var billig ordlek.

Även Journalisten har satsat på korta nyheter på nätet och mera fördjupning på pappret.
Djupt är det. Grått och tungt också. Tempot saknas.
En tredjedel av texten i de långa reportagen kan lätt strykas utan att något viktigt försvinner.
Vanligt tidningspapper och lite svagt typsnitt gör texten tung för ögonen.
Formatet, lite mindre än kvällstidningens, är dock behändigt
.
Nyhetsjournalister måste i det längsta tro på vanligt tidningspapper.
De många platsannonserna i Journalisten kräver också snabb pressläggning.
Det här numret var späckat med lediga sommarvikariat.
Dessutom innehåller tidningen tio sidor med stående annonser med presskontakter i olika företag.

Annars önskar jag att Journalisten blev ett bredare mediemagasin på lite bättre papper.
Klart är att tidningen nu behöver en redesign. Den har sett likadan ut länge.
Nytt typsnitt. Mjukare och lättare början än tio texttunga sidor. En bättre mix och högre tempo bland de kortare artiklarna. Även de längre artiklarna behöver en tempohöjning. Med de här greppen kan också bilderna lyftas fram bättre.

Roligast är det på slutet. Där kommer klippen med alla grodor.
Konstigheter i rubriker och texter.
Som det här:
Ett dussin krökare vill driva restaurang på Hanö.
Villan brann ned i grunden.
Surplattan floppade som ”årets julklapp”.
Man blir choklad över våldet.