Finansbranschen möter våren med ljus och luft

Dags för nystart.

Vi går mot ljusare tider.

Många ser det så under vårvintern.

Bransch-

magasinet Finansliv rivstartar direkt i veckan.

Ny form och nytt innehåll.

”Ny form, skarpare innehåll” säger redaktionen i en ruta.

Chefredaktören Agnetha Jönsson förklarar i en decimeterlång spalt vad en del förändringar går ut på.

Redan här kan jag vara lite petig med att peka att det borde varit lite skarpare. En så lång text utan några utgångar är onödigt tung. Att börja på ny rad hade varit lämpligt på tre ställen när nya medarbetare presenterades.

Men annars verkar strukturen klar med indelning i olika block:

Finansliv, Aktuellt, Krönika, I fokus, Reportage, Kollegan och På jobbet.

Redaktionen är kvinnlig, och innehållet får i det här numret en lite kvinnlig tousch.

Bland nyheterna lyfter Agnetha Jönsson fram tre nya krönikörer, alla män, som med sina analyser ska ge tyngd åt tidningen.

Kvinnor dominerar dock i de dominerande artiklarna:

Omslaget med Ann Grevelius, som hoppade av bankvärlden för en ny start som rådgivare och riskkapitalist, inleder med fyra sidor.

Ett tungt reportage är från Botswana på sju sidor (ovan). Landet håller på att digitaliseras och gör finanslivet lättare. Kvinnor dominerar i både text och bild.

Män får nöja sig med lite mer diskret placering. En krönikör i början och två olika fackordföranden på slutet.

Tydligaste mannen kommer dock redan i början när en chefsekonom, i bilden rakryggad och korrekt i slips och kostym, reder ut vad Trumps politik kan påverka finanslivet i Sverige (ovan).

I blocket På jobbet lyfts också två kvinnor fram. Och kvinnor får också i en större redogörelser veta att deras löner släpar efter jämfört med män (nedan).

I finanslivet är det mycket siffror att gå igenom. I tidningen blir väldigt mycket text, på några ställen i mesta laget, tycker jag. Åtta sidor, varav fem med text, om vad bitcoin kan betyda för transaktioner, kräver lite koncentration för att gå igenom.

Annars är texterna kortare, lätta att läsa och med bra balans med ljus och luft mellan blocken.

En del små notiser som lagts i plattor med svag färgton, kunde varit lite tydligare. Främst ska man undvika att lägga vit text i gul eller rosa platta. Där försvinner det.

Grafiskt känner jag igen en del signaler från förut, som vissa rubrikstilar och vinjetter. Allt kan inte sopas bort i en förnyelse.

Till flera artiklar används illustrationer, en profil som även fanns förut.

Som avrundning på slutet kommer en artikel om konsten att mingla framgångsrikt.

Den vanligaste frågan mingelexperter får, är hur man avslutar ett samtal och går vidare.

Den absoluta favoriten här den här:

”Jätteroligt att träffas, men nu minglar vi vidare. Det är ju därför vi är här.”

Det får bli avslutning här också.

Det var roligt att gå igenom Finansliv, men nu går jag vidare till nya tidningar. Det är därför jag gör det här.

Slipsnissarna lossar på knuten för att bättra på förtroendet

Slipsnissarna i finansbranschen har lossat lite på knuten.
De flesta har helt slängt snaran.
Nu är det uppknäppt och öppet i skjortan.
Det är ett första intryck jag får när jag går igenom tidningen Finansliv.

Klädstilen ingår väl som en del i att putsa på fasaden mot kunderna.
Det här är en hårt ansatt bransch.
Rådgivarna, som de vill kalla sig, ses av många kunder som moderna tidens hästhandlare.
De är enda vinnarna när sparslantarna ska placeras.
Fondplaceringarna går bara back, men avgifterna minskar inte och svider extra hårt.

Jag känner inte riktigt att det är tidning för kunderna. Den vänder sig mest till de som jobbar i branschen. Ett tydligt försök att bättra på ryktet.
Tonen av uppfostringskoder lyser i orden: ”lära känna kunden, tydlig och seriös, lova inte guld och gröna skogar, du kan lita på oss, kundnöjdhet…”

Beröm kommer när författarinnan Martina Haag snabbintervjuas och förklarar att hon gillar sin bank! Det visar sig vara en av de mest utsatta - Nordea.
Tre idrottsstjärnor, bland annat simmerskan Louise Karlsson och skidåkaren Per Elofsson, lyfts fram för att de efter idrottskarriären fått bra jobb i finansbranschen (bilden).

Finansliv har fått en hel del beröm för sin formgivning.
Här har de lyckats bra!
Det är också skickligt att göra en tidning som egentligen inte innehåller någon bildjournalistik.
I stället lyfts grafiken fram, ibland mer lekfullt än effektivt.

Bilderna är porträtt, porträtt, porträtt…
Alla verkar precis ha kommit från frisören och stylisten.
Poserande, välklädda, leende. Rak hållning, självförtroende i en bestämd blick in i kameran.
Bara två personer har behållit slipsen på.

Texterna är lättlästa, har bra balans och variationer. Här och där skjuter de in halvfeta stycken för att bryta av.
De lyckas också med typsnittet sans seriffer, hårt kritiserat av mig för att vara svårläst i andra tidningar. Här har det tillräcklig svärta och storlek. Även på färgbakgrunder går det bra att läsa.

Ibland har tidningen lite drag av Amelia: runda plattor med inlagda rubriker, pilar, linjer och streck.
Här hittar jag också modesidan ”sno stilen” och reportaget om hur man fixar nytt jobb i hemlighet bakom chefens rygg (bilden). I en hårt ansatt bransch kan det nog vara bra tips.

Tidningsmakarna bakom Finansliv har lyckats bra med formen. Många goda råd och knep på hur man gör det lättläst när bilder och texter inte är de mest gnistrande.
Här har de lyckats bättre än vad uppdragsgivarna själva gör med sina finansråd.