Matigt i miniformat för finsmakare

Dukat på finkrogen med en litet elegant magasin till hands.
Lite så kan White Paper beskrivas.
En liten fin boktidning om krogar, hotell och barer.

White paper har starkt självförtroende när de marknadsför sig:
”...modernt gastronomiskt magasin för proffs och passionerade amatörer… inträngande personjournalistik och unika inblickar… några av Sveriges bästa matskribenter… gastronomireportrar och fotografer… underhållande och kunskapsintensivt… packat med inspiration, aktualiteter, insikter...”
Och visst håller det. Klass lyser om det lilla magasinet. Välskrivna och kunniga texter i två spalter på varje sida, inte för långa även om de flesta går över flera sidor.
Formen är som ett elegant uppdukat restaurangbord. Vitt papper som duken, strama rubriker som bestick och bilder som aptitligt på tallriken även om det blir lite tätt placerat och det rör ihop sig lite för mycket.

När Sveriges hungrigaste skribenter – som är magasinets egen beskrivning – går loss så blir det med entusiasm och ord som smakar.
Det blir ingen konsumenttidning för den som går på krogen ibland eller bara tar ”Dagens”.
Allt är mera för finsmakare och gourmeter som njuter av att gå ut och äta och som gärna vill briljera lite med sin kunnighet.


Innehållet delas upp i fyra stora block: Inside, Forward, Outside och Beyond, alla får en hel sida som öppning  (t h).
I Inside presenteras nya hotell och barer. Rak info och om hotell nästan som reklam.
Här finns avdelningen Nytestat där två krogar granskas. Själva betygen är svårlästa, det går knappt att se om det är ”god klass” eller ”mycket god klass” i bedömningen.

”Det är vår ambition att White PAPER ska spegla, stötta, kritisera och stimulera...”
Detta är programförklaringen. Tre av bedömningarna klarar magasinet bra, men kritik saknas i det här numret. Mest är det info och säljande fraser. Särskilt i det stora blocket om nya hotell – 13 sidor - sprids de smickrande orden med uttryck som ”hög svansföring”, ”slående vackert”, ”kärlek till råvarorna”, ”lyxigt och relaxat”, ”passion och romantiskt”.

Långt från finsmakarna är det när de tittar in i ett muséum i Malmö för äcklig mat. Bara ordet äcklig får aptiten att försvinna. Här visas bland annat rutten ost, söndermosade fjädermyggor, filippinskt ankfoder, hårlösa musbebisar, kinesiskt musbrännvin…
Mer aptitligt är hemgjord bean to bar-choklad, något som flera börjat med (t h).
I en två sidor handbok visas hur det går till och det är knappast något för ”hemmajoxaren”.
En ny trend är krogar där maten beställs i en app i mobilen eller paddan som ligger på bordet. Beställningen går ut till köket där de på stor skärm ser vad gästen önskar. Sen serveras det vid bordet. Eller kanske hela bordet är en tv-ruta där menyer och bordets design styrs genom att flytta ett litet värmeljus.

Mattrender hämtas från andra länder. Ryssland är inte känt för gourmetmat, men har en restaurang på femtonde plats bland världens femtio bästa. Nu förnyas det ryska köket och krogar satsar precis som i Sverige: lokalt och ekologiskt.
I Bangkok fick en streetfoodkock en stjärna i Michelinguiden för sin kokkonst i gatuköket. Och i Okinawa i Japan blir många över 100 år gamla. Nu kommer den kosten till Sverige också.

Mycket matnyttig serveras på 132 sidor. Med fyra nummer om året är det mättande läsning. Bilderna till är alla naturliga och inte stylade på något sätt. Bildtexter läggs in i bilden i pytteliten stil och är svår att upptäcka och nästan omöjlig att läsa.