Färgstarkt - men det rör ihop sig lite

Bussigt att få ett magasin i bussen, även om jag aldrig sett någon där. Men Resemagasinet BUSS finns och når säkert sina läsare. Den som reser med något bussbolag, främst turistresor, ska hitta den i stolsryggen.
Jag har tittat i den förut. Nu har den fått lite nytt stuk.
Av någon anledning produceras den i Paris. Men innehållet är svenskt, även om lite är från utlandet. Det sista finns redan på omslaget.

Jag reagerar främst på rubriken på engelska och personen Niki de Saint

Phalle. Bussresenärerna är förmodligen lite äldre och känner knappast fransk-amerikanska konstnärinna. Nu finns hon representerad på Arken i Köpenhamn och dit går kanske bussresor. Annars är bilden färgstark där hon riktar sig rakt mot läsaren.

Blickfånget heter sektionen som inleder med 18 sidor. Många kortare notiser. Få verkar dock vara redaktionella. En hel del verkar vara reklam med hänvisning till olika hemsidor. Här finns modebutiker, gitarrmuseum, cider, snus och whisky, hygienartiklar, scenprogram.
Några av notiserna är skrivna i jag-form utan att jag får klart för mig vem som är "jag".
En notis tycker jag direkt nedvärderar målgruppen bussresenärer. Den handlar om en exklusiv resväska: "Med en snygg resväska sänder du en signal till dina, i resesammanhang, mindre bemedlade medresenärer."
Jag har svårt att få grepp om hela Blickfånget då det mest förväxlas med reklam och någon enskild annonssida som lagts in.

Tema i det här numret är konst och dominerar innehållet. Dels en kort guide över svenska museer. Annars dominerar reportagen. Förutom Niki de Saint Phalle från omslaget, så finns Emma Karlsson från Skene (ovan t h) som blivit konstkurator i Berlin, fotografen Hans Runesson, som tog den klassiska bilden av kvinnan i Växjö som dängde sin handväska i huvudet på en nazist.
Ett reportage är om gatukonst i London (t h), ett om Borås som blev landet mest spännande konststad, ett industriområde i Kumla har blivit ett stor besöksmål och Moving Art Project är en turnerande konstutställning.
Alla öppningsuppslag är färgstarka i både bild och rubriker. Här gör Buss layouten bra. Texten kunde haft lite större grad för att bli lättare att läsa.
Ett reportage är om resor till Lyon. Deckarförfattaren Stefan Lindberg finns i en större intervju och ett utdrag ur hans senaste bok är med.
Rakt igenom är tidningen tjock, glansig och färgstark. Ändå har jag lite svårt att få grepp om allt. Det kan bero på att det också finns lika färgstarka annonser, väldigt många också och det kan lätt slå ihjäl reportagen.
Sist kommer kåsören Lars Yngve (t h) med en skön ironi om hur han fick för sig att börja motionera med boxning.

Resemagasinet Buss innehåller mycket läsning på de 146 sidorna. Men de skulle vinna mycket på att strama upp layouten och få lite mera kontrast mellan reportage och annonser.