"Vi hade rätt - Frankofiler behöver en tidning"

Med tidningen tête à tête har Christina Gourlaouen,

Senaste numret.

ansvarig utgivare, och Britta Röstlund, chefredaktör, visat att intresset finns att läsa om Frankrike annat än den vanliga turistbilden.

Efter ett år börjar tête à tête bli säkrare i form och innehåll. Det mindre formatet, 17x24 cm, sticker ut lite. Layouten blir stram och lättläst. Två textspalter och sällan dragarbilder över hela uppslag.

Det är inte ett helt lätt äventyr att ge ut en ny tidning.
Christina Gourlauen, som även gör tidningens layout, berättar här i min intervju, att det går hela vägen.

 

tête à tête har flera sidoprojekt. Här är Christina Gourlaouen uppe på Panthéons tak, för att tolka 30 svenska byggnadsingenjörer och byggantikvarier när de ser restaureringen som pågår där just nu!

Var har du stött på mest motgångar?

- Egentligen inte från något håll - det går långsamt men säkert framåt. Vi var beredda på att det skulle bli tufft att starta en papperstidning.

Och vilka är de positiva delarna.

- Vi får massor av positiv feedback från läsare och prenumeranter. Vi hade  rätt - Frankofilerna behöver en egen tidning.

Vilka råd vill du ge till dem som funderar på att starta en liknande tidning? 
- Skynda långsamt. Tryck inte upp tidningar bara för att få upp upplagan. För oss är det viktigt att varje tryckt tidning når sin läsare.
Går allt runt för er nu?
- Vi följer den plan som vi satt upp.
 

Backar SAS er på något sätt?
- Nej (men de är välkomna att kontakta oss!). Kanske tänker du på vårt namn, tête à tête communication SAS - där SAS på franska betyder Société par actions simplifiée - alltså ett slags aktiebolag.

Var har ni era flesta läsare?

Christina Gourlaouen

- I Sverige! Vi har också en stor del läsare i Frankrike, men även i Finland, och några i Tyskland, Belgien … Vi har lika många kvinnor som män, vilket vi ser som ett lyckande. Och läsare i mycket spridda åldrar. Det upptäckte vi då vi var på Bokmässan i Göteborg och träffade killar i 20-årsåldern som prenumererar på tidningen. Men medelåldern ligger nog runt 40 år.
 

Vad har svenskarna för ”fel” uppfattning om Frankrike?
- Att Frankrike skulle vara efter på många områden, men det kan ibland hänga ihop med att vi svenskar tror att vi har det bäst. Och svensk media spär gärna på med klichéer om Frankrike. Svenskar har även den uppfattningen att fransmän är snurriga och skriker och gestikulerar i tid och otid - oftast är det helt tvärtom, det finns ett ytterst komplicerat spel, med massor av koder. Allt det försöker vi förmedla på ett intressant sätt.

Typiskt Frankrike för många.

Om vi vänder på det - vad har fransoser för bild av Sverige?
- Ett land fyllt av blondiner, som aldrig fryser hur kallt det än blir. "Svenska modellen" hänger fortfarande kvar. De har generellt än väldigt positiv syn på Sverige.

Vad skiljer tidningar i Frankrike från de i Sverige?
- Rent formmässigt är de små formaten (som tête à têtes storlek) mycket vanliga här. Innehållsmässigt finns det fler tidningar som går på djupet i ämnen (historia, politik, ekonomi ...)
 

Om du fick mer resurser, hur skulle du vilja utveckla tidningen?
- Självklart finns det områden där man skulle kunna spendera mer pengar för att få ett bättre resultat, så är det alltid, men ärligt tror jag att jag skulle vårda de fantastiska skribenter som vi har. Vi har fått glädjen att ha några av Sveriges bästa skribenter (Staffan Heimerson, Britt Karlsson, Tomas Lindbom ...) Ett annat steg skulle kunna vara att göra tidningen tjockare, och fler nummer per år...

Fotnot: Tidningen har förut recenserats i bloggen: http://tidningstankar.blogspot.fr/2012/04/tva-svenskor-vill-ge-lite-mera-om.html