Klurig skåning kastar sig in i jultidningskampen

Jultidningarna är här. Kalle Anka, Åsa-Nisse, 91:an, Kronblom, Fridolf och de andra välkända får i år en vass konkurrent:
Nils-Ude – en genuin sydskånsk figur - kommer med sin egen
Julatidning.

Bakom den ligger Lars Yngve, i sig själv också en sydskånsk profil.

En dag när Lars Yngve slog huvudet i köksluckan fick han en uppenbarelse: Nils-Ude skulle få en egen Julatidning!

Lars Yngve                          Foto: Inge Naning

Nu är den ute i handeln. 92 sidor i ett klassiskt format och utseende med teckningar av Martin Reslow. 

- Jag är jättenöjd, den blev precis som jag vill - fast ännu bättre än jag trodde. Jag får dagligen positiva reaktioner och glada tillrop från läsare och affärer som säljer tidningen, säger Lars Yngve.

- Nils-Ude är universell, gränslös och finns i någon form inom alla människor, har jag märkt. Jag har dock vågat ge min Nils-Ude en röst som talar till folk i alla åldrar och kön, oberoende social tillhörighet, det tycker jag är bra.

Julatidningen är laddat med ”landsbygdsaction i ultrarapid” och ett ”manga fårr Ståkkholmare!”.
För de sistnämnda kan tidningen vara knepig. Språket – en variant från sydöstra delen av Skåne – är inte helt lätt att läsa.
Textrutorna är lite längre. Små noveller har delats upp till tecknade rutor. Ett genuint språk kommer oftast bäst fram i korta pratbubblor. Det känns lättare på de sidor med traditionella strips och rappa repliker (bild nedan).

Även för icke Stockholmare kan det vara svårläst. De som kan hamna i riskzonen som målgrupp läsare är bred. Här räknar Lars Yngve upp allt från hammockgungande slöfockar till människor med fågelbofrisyrer och glasfiberull i kalsongerna.
- Vår humor är roligare, vassare, finurligare, mer eftertänksam och mer godhjärtad än humorn generellt sett är i resten av landet.

Julatidningen är inte bara tecknade serier. Lars Yngve blandar med nya inlägg av favoriter från hans förra tidning, Nya upplagen, som horoskop, Adi S., TestFnisse, Kära Hjärtanes och Doktor Hall. 
Jonas Hallberg skriver flera noveller och Jan Sigurd bidrar med många humoristiska notiser.
Däremot passar inte svartvita teckningar av Lars Sjunnesson in (bild ovan t h). Både svårtolkade och brist på humor.

Nils-Ude lär även ut engelska – som den här:!
*Det ger jag sjutton i!
*I give seventeen in that!

Nils-Ude bygger på Lars Yngves morfar. Med ett eget språk och humor fångade han det unga barnbarnet som sakta sög åt sig. Allt mognade med åren. 
*Kommer du att lära dina egna barnbarn samma språk? 
- Absolut, det ser jag som en självklarhet. När de, på min ålders höst, hört mig sitta men munnen full av en tand och gagga på dem med min dråpliga historier och en humor som de troligtvis inte uppskattar i ung ålder, och jag inte finns längre, så ska de kunna läsa böckerna och förhoppningsvis minnas mig med värme och ett glatt leende.

Det blir dock inte mera med Nya upplagan, en papperstidning med kulturinriktning och lite längre tunga artiklar, ofta av välkända skribenter. 
- Nej aldrig, jag har lämnat Nya Upplagan bakom mig. Men väldigt ofta kommer folk fram till mig och säger att de saknar tidningen.
- Jag har absolut ingen längtan efter att börja skriva något nytt igen. Jag jobbar som lärare på Färsingaskolan i Sjöbo och trivs storartat.
Han nöjer sig med att följa sin lokaltidning Ystads Allehanda.
- Den är bra. Mer lokaljournalistik åt hela landet, typ!

Nils-Udes Julatidning blir nog en vanlig julklapp i sydöstra Skåne – och kanske också hos några av de många ”Ståkkholmare” som häckar på Österlen under sommaren. Läsningen bör räcka över julen och en bra bit in på nya året.

Priset på 100 kronor är dock inte riktigt uppdaterat. En populär 9-siffra hade varit bättre – som 99 kronor. Det låter billigare och hade nog Nils-Ude gillat.

Hälsa - mest för pigga kvinnor

Mörka, ruggiga november är här och vem vill då inte känna sig piggare och gladare med hälsan på topp?!

Tidningen Hälsa kanske visar vägen. Tidningen är nu ”NYA” och ”Ännu större och ännu bättre!”

Jag kollade Hälsa för fyra år sen. Så mycket nyare tycker jag inte senaste numret är. Större är formatet som vuxit någon centimeter på höjd och bredd, lite mer än ett A4.

Och bättre? Det är en fråga för vad läsaren söker.

Jag hittar en artikel som direkt passar mig: Tummen upp för handträning (bild). Min tumme har de senaste veckorna ömmat vid roten och det knäpper till lite när jag böjer tummen.

Om orsaken är artros kan träning hjälpa, säger professorn Leif Dahlberg. Många får ont i tummens nedersta del, där tummen övergår i handen.

Precis vad jag känner!

- En ganska liten träningsinsats, cirka 15 minuter varje dag, kan hjälpa, säger Dahlberg.

Allt hålla tummen rätt, träna med gummiband, rulla ihop handen, forma handen och krama en liten boll är övningarna jag nu bör göra.

Vi får se om råden från professorn och Hälsa hjälper mig.

 
Första reportaget handlar om ett eget arrangemang – Hälsoresan. En kryssning på en båt som i andra sammanhang kanske inte är känd för särskilt hälsosamma resor. På den här kryssningen var det full fart med olika träningar, föreläsningar, smakprover, behandlingar, yoga och en vegansk 3-rättersmeny.

1000 nöjda läsare fick en kickstart.

Hälsa kan inte vara någon tidning för män. Jag ser bara kvinnor på bilderna. Inte enda man. Glada, fräscha, pigga kvinnor lyser och de har alla löst olika problem:

Boxningsträning var bra vid ADHD-diagnos, rätt mat hjälpte mot MS-skov, rödblossande kinder fick lindring, njutning i spa ger lite guldkant och löpträning på morgonen gör en poliskvinna bättre på jobbet.

Övriga hälsoknep är örter mot förkylning, 10 olika korn, som hirs, bulgur, quinoa eller olika vitaminer och kosttillskott. Rätt mat är ”rena rama höstlyxen”: 11 sidor med bland annat tomatsoppa och halloumi, mozzarellasallad, pasta med broccolipesto, belugalinser och grillade grönsaker, rödbetssnittar... Färgstarka bilder och läckra anrättningar som säkert skapar hunger och sug att göra.

Inget av tipsen känns särskilt nya utan har redan gått i de flesta andra tidningar. Hälsas egen reklam ”ännu bättre” kanske inte har full täckning. Men tidningen är färgstark, ljus och lättläst och lyser upp i novembermörkret.

De grafiska signalerna känns igen. Tunna linjer mellan varje textspalt och så den speciella signalen – att lägga lite färg över vissa textrader för att framhäva något extra intressant eller bara för att ge några färgklickar i texten: rött, grönt, orange och gult.

Jag gör varken tummen upp eller ner för Hälsa – men ska med spänning se om min egen tumme blir bättre av träningen.

Sex och skönhet när tjejtidningen försvinner

Hej då Solo! En tjejtidning försvinner, men tjejerna lämnas inte i sticket. Tidningen fortsätter på nätet.

Nr 9/2016 blev det sista på pappret till ”superpriset” 39 kr.

"Extra viktigt och extrasnyggt nummer”, skriver chefredaktören Katarina Muhr. Hon har älskat att göra tidningen, stått på tjejernas sida och hoppas de får en fantastisk framtid med en jäkla massa girlpower. Själv går Katarina vidare på nya äventyr, men säger inte vad.

För mig är innehållet inte så mycket intressant läsning. Dessutom är all text i det typsnitt jag anser en tidning inte ska ha: seriffer.

En blekt typsnitt i liten storlek som ögonen lätt tröttnar på. Dock är det mest korta bitar och med bra luft mellan raderna kan ögonen fånga det i dagsljus. Läsarna är unga tjejer och de har kanske en annan syn.

Det extra viktiga i detta sista numret verkar vara sex. Författaren Katarina Wennstam har skrivit boken Flickan och skammen – om skillnaden i synen på killar och tjejers sex. Varför får inte en tjej gilla sex och ligga lika mycket som en kille? En ”skön” siffra ligger kring fem. Fler ligg får en tjej inte ha utan att killar kallar henne slampa.

Katarina Muhr sätter sin högra hand på att de flesta tjugonånting-singlar ligger långt ovanför den siffran.

Fem sidor tar upp Wennstams bok och temat sex och skam. De båda Katarinorna är lika upprörda över att tjejer som känner lust kan stämplas som äckliga och slampiga.

Internet, sociala medier och rykten är en del av orsaken. Många tjejer har i skolorna blivit knäckta av detta.

"Våga ta snacket”, säger Wennstam.

Advokaten Elisabeth Massi Fritz hakar på med vad lagen säger om ryktesspridning.

Tjejpanelen tar upp slut-shaming (bild ovan) – att tjejer ska sluta skämmas över sin sexualitet. ”Våga säga ifrån... hitta vettiga kompisar... börja läsa på om sex...” är bland råden.

Orgasm 2.0 heter en artikel som handlar om hjärnans njutning. En olycklig krock– eller medveten - dyker upp. På sidan bredvid finns en annons för vuxenleksaker.

Det finns förstås annat än sex i Solo. Mode, skönhet och smink dominerar sidorna. Vid en genombläddring verkar nästan alla sidor handla om detta.

Lite annat skjuts in: en sida om 10 heta böcker i höst, om tjejerna skulle vilja läsa lite mera. Ett uppslag om hälsa finns och ett om resor.

Och Solobloggaren Hanna Friberg (bild nedan) ger en glimt av sin härliga värld. Hon sticker till Benidorm och New York ibland och njuter gärna i spa. Till hösten tipsar hon om att rensa ut det gamla i garderoben och ta in lite nytt. Hösten är läge att köpa ytterligare en stickad tröja.

Längre artiklar finns inte många. En handlar om Airbnb och att bo hos andra personer. Ett reportage handlar om tjejer som lyckats och hittat sina drömjobb (bild nedan t h).

Det här ger en signal: att unga tjejer helst inte läser längre artiklar, utan mest vill ha korta snuttar och snygga bilder emellan. Och det passar bättre på nätet. Därför dör Solo på papper, men lever vidare på nätet.

Är då sista Solo ”extrasnygg”?

Jadå, det är en lättsam bläddring, vackert för ögonen och lätt att ta till sig, utan att direkt bli plottrigt. Matigt också och det tar tid att gå igenom de 116 sidorna.

Mycket hästar utan vinnartips för spelare

Travhästar kutar precis som de vill och inte alls som de prickats in på den egna travkupongen.

Lite kunskaper om hästar kan behövas för att själv hamna i vinnarspåret.

travet heter ett magasin som kanske ger lite hjälp.

Omslaget kan förvirra lite. Sista t i logon travet är lite täckt av prislappen. Lätt att läsa som travel, en tidning om resor.

”Nytt livsstilsmagasin för travintresserade” står det på omslaget. Men ny är tidningen inte. Detta är nr 3 som redaktionen ”pusslat ihop med lite möda och angenämt besvär”, skriver chefredaktören Jessica Ortiz Bergström. Nyheten kan vara en sänkning av priset till 49 kr mot ordinarie 69 kr. Kanske i ett försök att locka fler läsare.

Rubrikord med ”häst” ger klara signaler, men själva bilden gör det inte på samma sätt. Ett mörkt hästhuvud med ett öga griper inte direkt tag.

Men på insidorna är det hästar, hästar, hästar och många som jobbar med dem.

Lite kunskaper om hästar kan även den få som bara satsar på en kupong med Harry Boy:

*I Åmål har det testas att köra loppen i högervarv i stället för vänster (bild ovan).

”Helkul”, tycker en som provade.

*Moa Andersson skriver dagbok från en ponnyvecka. På onsdagen lärde hon sig en longeringsvolt. ”Det var häftigt”, tycker Moa.

Tre tjejer berättar vad de alltid gör för inför loppen. Rosett i grimman, kamma manen och borsta svansen är vanliga knep.

Under vinjetten ”Mitt hästliv” berättar tre profiler om sina hästliv och längre fram kommer 12 sidor med ”Travfamiljen” där olika personer berättar om sitt engagemang.

Även hästar behöver bra tänder för att äta sitt grovfoder. En häst tuggar i sig ungefär 3500 kilo hö per år plus gräs, halm och kraftfoder.

Tandvärk slipper inte heller hästar. På fem sidor med bilder visas hur hästens tänder sköts (bild nedan).

En invandrare från Afghanistan fick jobb i ett svenskt stall.

För hästägare är det intressant att hitta en vinnare – en riktig stjärna.

Det är stamtavlan och exteriören de tittar efter när de går runt på auktioner.

Tyra Tyrann heter den vinstrikaste ponnyn. Han har sprungit in 201 000 kronor.

Lutfi Kolgjini har årligen en auktion för ettårshästar. Här är priserna höga.

Avgörande är också vem som kör en vinnarhäst. Näsvallens Aldur, en shetlandsponny, vet knepen. Det är många travkuskar hon lärt upp, vänligt men bestämt.

Magasinet frestar med 100 sidor mycket matigt om hästar.

Layouten är rak och enkel. Öppningsuppslagen till de större reportagen är kraftfulla med bild och rubrik som magasin brukar ha. Insidorna har sin profil. Ganska konsekvent används versaler i rubriker omväxlande med gemena i mager stil.

Jag stör mig lite på att texten i reportaget om intervallträning är lagd på svag röd bakgrund (bild ovan). Det försvårar läsningen. Kräver bra dagsljus för att helt gå fram. Och vit text i ljus grön färg, som finns i en spalt, är ännu mer svårläst.

På bilderna är det bara hästar och en del leende människor som finns kring dem. De flesta bilder läggs tätt ihop i kollage. De hade mått bra av att delas upp med vitt emellan och för att variera lite mera i layouten.

För mig som spelare ger magasinet inte så många tips för att vinna. Det blir nog till att lita på turen och Harry Boy. I helgen blev det 94 kr på en bolagskupong.

För vinnare i bostadsrallyt

Bostads-

marknaden är het med stigande priser.

En tidning som bevakar den marknaden kan behövas. 
RUM Bostad är ”för dig som ska köpa eller sälja bostad” och kallar sig ”Sveriges bostadstidning”.
Innehållet är mera ett reklamblad för mäklare.
Tonen i innehållet är klar: köp din bostad och bli rik på den.
Sådan är också verkligheten, så visst kan det väl också vara en konsumenttidning för köpare och säljare.
 
Ett dominerade reportage handlar ett par som under 11 år gjort sina bostadsresor, från flytten hemifrån till i dag (bild ovan). Flera lägenheter har det blivit, alla har de renoverat lite och sålt med vinster på flera hundratusen. Den senaste försäljningen blev ett riktigt ”klipp”. När de blev sambos och sålde sina respektive lägenheter blev den sammanlagda vinsten 2.5 miljoner kronor. Nu bor de i en fyra i ett attraktivt läge i innerstaden i Stockholm.

Liknande är tonen i reportaget ”Konsten att välja rätt mäklare”. Här är det toppmäklare som sålt bäst och ger sina tips. En mäklare säger också att han vill att säljaren ska få bäst betalt, men reserverar sig med att egna intressent inte får gå före kundernas.
En annan mäklare är krönikör och säger att alla borde flytta till Malmö. Det hakas på med en artikel om lämpliga nybyggen av bostadsrätter med havsläge som snart är inflyttningsklara. Bilderna är hämtade från byggföretagens reklamblad och texten beskriver hur lägenheterna är.

Renovering av lägenheten är det många som ger sig på – för att fräscha upp en nyinköpt eller för att höja värdet inför försäljningen. Råd ges om att göra rätt och tänka på alla tillstånd och lagar.

En lättsam tittgrej är bilder på olika Attefallshus (bild ovan), vad det nu har att göra med lägenheter och bostadsrätter. Sju olika hus visas, bilder och fakta är hämtat från tillverkarnas kataloger.
Marknadens snyggaste kök är av samma  - produktbilder från företag.
All time high för bostadsrätter. I en kort, diskret krönika varnar dock en privatekonom om att hon förbereder sig på en bostadsbubbla.

Layouten är rak och enkel och lätt att läsa. Grafiken till paret som gjort bostadsresan är det enda som är lite ”extra”.

Texterna tycker jag saknar journalistisk spänst. Det är mera i stilen som ges i produkt- och reklamkataloger. Inte heller bildjournalistiken är något extra. Det är dock raka signaler om husens exteriör och lägenheters interiör – som i kataloger.
RUM Bostad kommer varannan vecka och priset är 20 kronor. För det priset kan ingen klaga på att de köpt något som inte ger valuta.

Piggt om jobbfixare men lite svagt för ögonen

Entreprenörer behövs om nya jobb ska fixas fram i Sverige.
entreprenör heter ett magasin ”för företagsamt folk”.
Omslaget väcker lite nyfikenhet - tufft i svartvitt och sedan 70 insidor med framgångsrikt folk som startat verksamheter och skapat jobb.

Det börjar bra – och dåligt.
Bra – med korta nyhetsartiklar på max en sida, konsekvent uppbyggt med 2- eller 3-radig rubrik i vänsterkant: nya jobb, brister som avslöjats, en konkurs som undveks, snabbväg för nyanlända, tjejen som tog revansch på mobbarna i skolan genom att starta ett företag.

Dåligt – därför att flera texter är bleka och svårlästa. Redaktionsrutan är helt omöjlig att läsa utan förstoringsglas.
Här finns också flera texter i mitt hatobjekt – typsnittet seriffer i blekaste varianten.
Sidan med ”16 småföretagsfientliga förslag” innehåller också ett 17:e – nämligen själva sidan som är läsfientlig. Blekt och svårfångat för ögat. Det förekommer även på sidor längre fram, ibland lagt på svag bakgrund i färg.
Entreprenörerna bakom tidning bör byta ut typsnittet. När tidningsläsande minskar, måste texterna vara klara - och gärna korta - och gå direkt till ögat.
I mittblocket kommer fyra större reportage med längre texter: en (k)lurig man i Sveg - Andreas Vurals - (bild ovan) kom på att skapa färgglada lurar som nu används av kändisar och dyker på kända ställen. En kvinna - Petra Wadström - kom på den strålande idén att rena vatten med hjälp av solen. I Vindeln i Västerbotten tillverkar några företag världens bästa skogsmaskiner. Framgångsrika verksamheter. En del experter kompletterar med råd till alla idésprutor om hur de analyserar den egna idén.
Även här är texterna i ganska liten grad. En höjning med en grad i storlek skulle vinna mycket. Bra luft mellan raderna underlättar läsningen,

I bakvagnen kommer linjen från framvagnen igen – korta artiklar, alla med tvåradig rubrik i vänsterkant. Flera exempel på framgångsrika företag, blandat med goda råd om hur fällor undviks.

Layouten är stram och kan kanske ses som stel, när alla sidor är uppbyggda på samma sätt med en ofta 2-radig rubrik i vänsterkant.
Bilderna imponerar inte direkt, frånsett till de fyra stora reportagen. Mest poserar personen och tittar in i kameran, men ofta har de en positiv utstrålning och det räcker långt.
I några bilder är det raka klipp in och där läggs rubriker. Inte alltid vackert, men det ger en viss profil och inget viktigt i bilden försvinner.

Entreprenörer behövs för att lyfta Sverige och entreprenörerna bakom denna tidning bör nog fundera på om de inte ska höja alla texter med en grad i storlek och även ge lite mer svärta.
Det skulle ge magasinet ett rejält lyft!

Paus en vecka till

Paus denna vecka.
Av olika skäl kommer bloggen även denna vecka att ta en paus.
Men nästa vecka är den åter.
Håll ut!