Fina linjen från antikt och auktion

Kallt och ingen vår i sikte. I den antika världen dock skymtar lite av den.
Magasinet Antik och Auktion lockar med inspiration till våren: 65 sidor tips för veranda och uterum.
Dock inte på 65 sidor och inte 65 tips heller. På de fyra sidorna hittar jag 29 tips.
Andra tips måste vara från övriga sidorna.
Vårens tips har lite antik fläkt över sig - inget modernt eller i plast. En enkel träsoffor av ribbor från Bukowskis för 1 800 kr, tvättkar, räfsor i trä, gamla järnstolar, kandelaber, klädhängare, skottkärra... allt i gammal stil. Eller en antik stol från Bukowskis för 10 000.
Jag hittar dock en kvast av rishalm för 110 kr och en trädgårdsspade för 198 kr, exkl frakt från England.
Jag stör mig lite på att hänvisningar från bildtext till bilder ligger i svagt grön platta med vit siffra. Onödigt svårläst.
 
Jag tittade i Antik och Auktion för två år sedan och inte mycket har förändrats. Stil och form är samma och inget behöver heller förnyas på så kort tid.
Layouten är inte särskilt stram eller exklusiv. På de större reportagen får bilder ofta en hel eller halv sida. Men här finns också inkopieringar, bilder på snedden, många frilagda, ramar och stora siffror. Knep som många tidningar använder för att göra det lätt att fånga in, men kan också uppfattas som rörigt.

Innehållet är gammal charm, exklusivt och lite dyrt. En bra bit från folkliga auktioner.
Allt är noga utvalt och värderat. Inte som Antikrundan med Anne Lundberg där folk kommer med något hemifrån som de tror är dyrt. Annes experter kan dock hitta dyra fynd.
Allt från auktioner är på en finare och högre prisnivå. För London kommer tips en en antikrunda (ovan). Här finns många fler än den folkliga och trånga Portobello road. Inga fynd eller prisnivåer räknas upp.

På en stadsauktion kan göras fynd och Antik och Auktion har kollat in lite på auktionshusen i Göteborg, Dalarna, Skåne, Helsingborg. Billigast var en ishink för 625 kr och dyrast en grupp på fyra stolar från norska Vatne för 7 000 kr (ovan).
Läsarna får också sända in sina saker och försöka få dem sålda. Mest glas och porslin och mindre grejer men begärda priser är för den skull inte små.

Mycket kunskap ges om möbler och tillverkarna. Danska kvinnor har formgivit många klassiker (ovan).
Intarsia är en gammal metod att göra fina ytbeläggningar i möbler. Nu är hantverket tillbaka och yngre lär sig tekniken. Här krävs mycket precision för att fånga träets ådring och struktur och att limma ihop på rätt sätt.
På åtta sidor speglas konstnären Isaac Grünewald och hans färgstarka motiv.

En tupplur på dagbädden skulle nog många vilja ta ibland. Men här är det långt ifrån Kronbloms klassiska sofflock.
Möblerna är från exklusiva salonger i olika länder. Och så heter de förstås inte sofflock. Dagbädd kan gå an, men riktigt fint blir det med exklusivare namn, som duchesse brisée, en förlängd fåtölj i två eller tre delar.
Om detta lite ”svårare” ord och flera andra, lär Peder Lamm ut i en krönika på slutet.
Kan behövas efter 100 sidor finare saker och möbler.

Samlingar glänser i antiktidningar

Antikrundan i tv, Tradera och Lauritz på nätet, loppisar och klassiska auktioner.
Intresset för gamla prylar och antikviteter har växt.
Antik & Auktion och Antikvärlden är två tidningar som surfar lite på det breddade intresset.

Båda är etablerade och satsar mer på kvalitet.
Här är det antikt med klass.
Från slott och herrgårdar.
Gustavianskt och rokoko, Bukowskis, guld och glitter, förgyllda speglar, kristallglas.
Men även folkligt som samlare av äggkoppar och 50-talets teakmöbler.

Antik & Auktion har en lite exklusivare framtoning. Inblick i herrgård, en titt i de bättre antikaffärerna, granskning av Antikmässans bästa saker, hunden i konsten och reportage om olika skapare.
Tidningen ger tyngd och ligger inte direkt åt det lättsamma hållet.

Det är inte alltid lättläst. Bilder ligger ihop, innehåller många grejer som gör det svårt att fånga ögonen, bildtexter i bilderna eller svårfångade i placeringen.

Antikvärlden är lite lättare i layouten.
Möbeldoktorn visar hur han konserverar en gammal stol, stilskolan granskar rokokon på 1800-talet, formgivaren William Kåge som skapade många av Gustavsbergs klassiker. Även här spanar de in på Antikmässan men med annan syn än konkurrenten.

Roligast här är Marknadsplatsen och Privatbörsen på 15 sidor där läsarna säljer massor av prylar, alla med färgbilder.
Här hakar de på Antikrundan med mera vanliga fynd som folk hittar i sina hem.
Antik och Auktion har bara fyra sidor på samma tema.

Det kan vara farligt och skapa ångest att bläddra i de här tidningarna.
Den där syltkrukan som åkte iväg till Myrorna - var det kanske en värdefull Rörstrands? Eller kannan med färger - var det Arabia värt flera hundralappar…?
Och de gula emaljkannorna som åkte i väg…

Men man kan också påminnas om kloka beslut:
De randiga kaffekopparna från barndomen - vilka dyrgripar i dag!

Intresset för gamla saker har ökat starkt.
Loppisar är folknöjen, att hitta fyndet bland all skräp.
En klassisk auktion med en munvig utropare är lika mycket underhållning som att hitta köpfynd.

Och när Knut Knutsson (bilden) viftat med händerna i Antikrundan och gått igenom prylen och spänner ögonen i ägaren och säger: ”Och vad tror du jag tror den är värd…?” - då är läget skarpt.
Svaret kan ge både glädje och ilska.

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Därför bör det finnas en nisch för en tredje tidning om antikt och auktioner - en mera folklig variant.
50-60 talet, där många känner igen sig, börjar nu att få många klassiker och antikviteter. Snart 70-talet också.
Jag ser lite av det tänkandet i de här tidningarna, men inte fullt ut.
En gissning är att den tidningen snart kommer!